Bakgrundsinformation till miljömåls- och aspektsöket

Miljöstyrningsrådet lanserade i juni 2014 ett bidrag till att effektivisera miljömålsarbetet inom upphandlingsområdet - Miljömålssöket.

Miljöstyrningsrådets huvudsakliga arbetsuppgift bestod i att i att utveckla drivande miljö- och hållbarhetskriterier för vanligt förekommande produktgrupper i offentlig upphandling. En central utgångspunkt i detta arbete var att identifiera de miljöaspekter som är relevanta för olika varor och tjänster. Olika miljöaspekter som knöt an till speciella utsläpp eller störningar i naturen, så kallade påverkansfaktorer, som i sin tur leder till olika negativa miljöeffekter. Det är med detta kunskapsunderlag och en slutlig bedömning baserat på: relevans, påverkansmöjlighet och styrbarhet som inriktningen av Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier valdes ut för olika produkter. Syftet var att de föreslagna upphandlingskriterierna skulle vara relevanta att ställa för den aktuella produkten för att kunna ge den största tänkbara positiva miljöeffekten när de används i praktiken.

Miljöstyrningsrådet utvecklade detta verktyg i ett första steg för att kunna hjälpa upphandlare att koppla ihop miljökraven med miljömålen.Nu ligger kriteriedatabasen hos Upphandlingsmyndigheten.

Många upphandlande myndigheter använder sig av dessa upphandlingskriterier i sin upphandlingsverksamhet.

Påverkansfaktorerna i kriteriearbetet och Miljömålsarbetets indikatorer länkar samman miljökrav med miljömålen

För varje nationellt miljökvalitetsmål finns knutet ett antal så kallade indikatorer som valts ut av de miljömålsanvariga myndigheterna. Indikatorerna är ett hjälpmedel som förmedlar information om miljöutvecklingen och ger hjälp i uppföljning och utvärdering.

Indikatorerna är stundtals av vitt skilda slag och omfattar uppgifter som både är uttryckta som det fysikalisk-kemiska miljötillståndet (till exempel surt eller övergött vatten) liksom det biologiska miljötillståndet (påverkan på växter och djur). Upphandlingsmyndigheten har därför, för upphandlingsarbete, valt att indela de nationella miljökvalitetsmålen som endera primära (som anknyter till det fysikalisk-kemiska miljötillståndet) eller mer visionära.

En del av Miljömålsarbetets indikatorer är baserade på samma typ av information som de påverkansfaktorer som identifierats i  kriteriearbetet. Därmed finns den ”koppling” som möjliggör en sammanlänkning mellan miljökrav i upphandlingssammanhang och de nationella miljömålen. Ett försök till att beskriva detta illustreras i figuren nedan.

Flödesschema över tänkta samband mellan miljökrav för upphandling av produkter och de nationella miljömålen.

Illustration av tänkta samband mellan miljökrav för upphandling av produkter och de nationella miljömålen.

Steg 1 – Vilka miljömål kan jag som upphandlare bidra till att nå om jag använder vissa miljökrav?

Det första steget när det gäller miljökriterierna handlar om att hjälpa till att identifiera vilka miljömål som närmast anknyter till ett visst ställt miljökrav i upphandlingssammanhang. Upphandlingsmyndighetens upphandlingskriterier finns i många fall formulerade för olika ambitioner i upphandlingsarbetet. Det finns en basnivå, en avancerad nivå och en ”spjutspetsnivå”.  Det innebär att upphandlande myndigheter kan ställa olika” tuffa miljökrav” helt efter sin egen vilja att påverka ett visst miljömål.

Det är inte alltför ovanligt att flera miljömål ”faller ut” som aktuella för ett visst specifikt ställt miljökrav. Det krävs därför en prioritering av de identifierade miljömålen. Denna prioritering är inte möjlig att göra generell för olika typer av verksamheter, utan måste utarbetas specifikt gentemot de förutsättningar till att påverka miljömålen som skiljer sig åt mellan verksamheter i offentlig och privat sektor.

Upphandlingsmyndigheten har utvecklat en sådan ”prioriteringsmodell miljömål” gentemot de speciella förutsättningar som den offentliga upphandlingen har att kunna påverka miljömålen. Prioriteringsmodellen baseras på följande olika utgångspunkter, huruvida det aktuella miljöproblemet/miljömålet är: av mångdimensionell karaktär. irreversibelt till sin karaktär, bidrar till utarmning av ändliga resurser, påvisar potential för miljöförbättringar, ger möjligheter till tekniksprång, och kan påverkas via aktiv upphandlingsverksamhet i den offentliga sektorn.

Steg 2 – Vilka produkter bör jag som upphandlare förespråka ska upphandlas i första hand för att bidra till att nå ett visst miljömål?

Det andra steget i miljömålssöket hjälper till att identifiera vilka produkter som i första hand bör bli föremål för upphandling om ett visst miljömål (eller miljöproblem) bedöms särskilt viktigt att bidra till att det uppnås i en kommun eller ett landsting. Ett sådant beslut utgår säkert i många fall på lokala eller regionala miljöförhållanden man vill påverka i sin upphandlingsverksamhet.

Även här behövs en prioritering, då det är sannolikt att många olika produkter identifieras när man på detta sätt utgår från speciella miljöproblem men vill åtgärda. En sådan ”prioriteringsmodell produktval” är därför viktig att utveckla, men är sannolikt endast intressant ur ett upphandlingsperspektiv med de speciella utgångspunkter som här gäller och kan därmed göras generell för flertalet upphandlare att använda sig av.

Söket ska utvecklas

Miljöstyrningsrådet påbörjade men hann inte slutföra utvecklandet av en sådan ”prioriteringsmodell  produktval”.  Miljömålssöket måste vidareutvecklas för att fullt ut bli ett praktiskt verktyg i upphandlingssammanhang för att nå våra miljömål.

Upphandlingsmyndigheten ska inom sitt verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Vidare ska Upphandlingsmyndigheten i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med Naturvårdsverket om vilken rapportering som behövs.

Det finns ett behov av förankring av det arbete med miljömålssöket som Miljöstyrningsrådet hunnit initiera under sin verksamhets tid. I detta arbete bör ingå en vidareutveckling som beskrivits ovan för att kunna precisera vilka produktgrupper som i första hand bör prioriteras i den offentliga upphandlingen för att nå ett visst utpekat miljömål.

Senast uppdaterad: