Socialt ansvarsfull upphandling

Att inkludera sociala hänsyn i upphandlingar kan bland annat bidra till att de personer som arbetar med att utföra offentliga kontrakt har skäliga arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö. Samtidigt motverkar sådana krav osund konkurrens och förhindrar att offentliga kontrakt kan erhållas av leverantörer som inte lever upp till sociala eller arbetsrättsliga skyldigheter.

Målsättningsstadgandet (den s k ”bör-regeln som infördes i upphandlingslagstiftningen den 15 juli 2010) kompletteras i de nya upphandlingslagarna. Innebörden är att förutom miljöhänsyn och sociala hänsyn ska även arbetsrättsliga hänsyn bör beaktas om upphandlingens art motiverar det. Se 4 kap 3 § i såväl LOU, LUF och LUK. Även den nya lagen (2010: 1065) om kollektivtrafik innehåller motsvarande bestämmelse.

Sociala hänsyn vid upphandling behöver inte bara omfatta arbetsvillkor utan kan även syfta till att främja sysselsättning, ge lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet, öka social integration och förbättra tillgängligheten i samhället. Det kan också innebära att varor är producerade i enlighet med grundläggande arbetsrättigheter fastställda av ILO:s kärnkonventioner eller att de levereras i enlighet med kriterierna för rättvis handel.

Genom att använda olika former av sociala hänsyn tar de offentliga köparna ansvar för att använda skattemedel på ett ansvarsfullt sätt. Om sunda arbetsvillkor är krav vid utförandet av offentliga kontrakt kan social dumpning motverkas och en sund konkurrens upprätthållas. Ett ökat socialt ansvarstagande vid upphandling gynnar inte bara samhället i stort utan har också betydelse för enskilda individer och berörda arbetstagare.

Upphandlingsreglerna innebär inte bara ökade möjligheter, utan också vissa skyldigheter att inkludera sociala hänsyn. Det gäller vissa arbetsrättsliga villkor och ökad hänsyn till tillgänglighet i samband med upphandling.

Vad innebär en socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling är ett brett begrepp.  Det kan gälla sådana krav som ska säkerställa att leverantören uppfyller sina lagliga skyldigheter (t ex arbetstidslagstiftningen) men även avse sådana krav som inte omfattas av lagstiftning (t ex olika sysselsättningsfrämjande åtgärder).

Enligt Upphandlingsmyndigheten kan en socialt ansvarsfull upphandling omfatta bland annat följande: 

  • Arbetstagares rättigheter som exempelvis innebär att arbetstagare som utför offentliga kontrakt erbjuds arbets- och anställningsvillkor i enlighet med svenska kollektivavtal. Det kan även handla om andra aspekter som rör arbetstagares rättigheter såsom krav på personalövertagande, arbetsmiljö eller krav på respekt för grundläggande rättigheter i arbetslivet, bl a ILO:s kärnkonventioner. Målsättningsbestämmelsen (den s k bör-regeln) i 4 kap 3 § LOU/LUF/LUK anger, förutom miljöhänsyn och sociala hänsyn, att också arbetsrättsliga hänsyn bör beaktas om upphandlingens art motiverar det. Med denna bestämmelse vill regeringen betona att sådana hänsyn är tillämpliga i alla faser i en upphandling.  När det föreligger skyldighet att t ex förkasta ett anbud, där den upphandlande myndigheten funnit att priset är onormalt lågt, som beror på att ett anbud inte stämmer överens med tillämpliga miljö- sociala eller arbetsrättsliga skyldigheter så har sådana bestämmelser företräde framför bör-regeln (se prop 2015/16:195 s 433).  Propositionen innehöll ursprungligen förslag som innebar en skyldighet för upphandlande myndigheter och enheter att ställa vissa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor i samband med upphandling. Detta förslag antogs inte av riksdagen och återfinns därmed inte i upphandlingslagarna.
  • Sysselsättningsmöjligheter som till exempel krav på att leverantören vid utförande av kontrakt ska anställa eller erbjuda praktik eller traineeplatser till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden vid utförande av det uppdrag som upphandlingen omfattar.

  • Lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män. Krav i upphandling kan exempelvis bidra till att nå olika jämställdhetspolitiska mål.

  • Social integration som exempelvis kan handla om att verka för att inkludera utsatta grupper i samhället, och att öka förutsättningarna för det civila samhällets organisationer att delta vid offentlig upphandling.
  • Tillgänglighet och beaktande av samtliga användares behov som handlar om att säkerställa att personer med funktionsnedsättning ges tillgänglighet till offentliga byggnader, allmänna transportmedel, offentlig information med mera.
    De nya upphandlingsreglerna innebär en förstärkt skyldighet att utforma tekniska specifikationer så att tillgängligheten och samtliga användares behov beaktas.
  • Rättvis handel som avser det handelssamarbete som verkar för en mer rättvis världshandel. Principerna för rättvis handel (Fair Trade) inkluderar till exempel ett kostnadstäckande minimipris, påslag på världsmarknadspriset, förfinansiering och långsiktiga handelsrelationer.

Senast uppdaterad:

Relaterad information