Arbetstagares rättigheter

Upphandlande myndigheter och enheter kan på olika sätt verka för att säkerställa arbetsrättsliga rättigheter för de arbetstagare som utför offentligt upphandlande kontrakt. Det är dock inte tillåtet att ställa krav på att leverantörer ska vara kollektivavtalsanslutna.

Möjligheterna att ta miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn har en mer framträdande roll i 2014 års upphandlingsdirektiv i jämförelse med de äldre och det framgår såväl i flera av skälen till direktiven som i flera bestämmelser. De nya upphandlingslagarna innehåller därför både tvingande och frivilliga bestämmelser som syftar till att de leverantörer som ska kunna komma i fråga för offentliga kontrakt eller fullgöra sådana kontrakt efterlever sina miljö-, sociala – och arbetsrättsliga skyldigheter. En central bestämmelse återfinns i de nya upphandlingsdirektiven som rör iakttagande av tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter (artikel 18.2 i LOU-direktivet, artikel 36.2 i LUF-direktivet och artikel 30.3 i LUK-direktivet). Där anges bl a följande.

Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.

Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn kan få betydelse under olika moment i en upphandling och de nya upphandlingslagarna innehåller flera bestämmelser som förstärker arbetstagares rättigheter. Sammantaget bidrar bestämmelser om uteslutning, kontroll av och eventuellt förkastande av onormalt låga anbud, beslut att inte tilldela kontrakt samt villkor för fullgörande av kontrakt till att skyddet för arbetstagare stärks, men också att åtgärder mot osund konkurrens i samband med upphandling förstärks.

Vilka är dessa miljö, - sociala- och arbetsrättsliga skyldigheter?  De skyldigheter som avses är sådana som är tillämpliga på den ort där byggentreprenaden utförs eller tjänsterna tillhandahålls och de kan följa av lagar eller kollektivavtal både på nationell nivå och på unionsnivå, förutsatt att dessa bestämmelser och deras tillämpning överensstämmer med unionsrätten. Av det följer att även bindande föreskrifter från myndigheter kan innehålla sådana skyldigheter. Det är de skyldigheter som lagarna och föreskrifterna reglerar som är det väsentliga och som ska efterlevas. Vad gäller kollektivavtal är det villkoren som följer av dem som avses, inte avtalen i sig. Likaså bör de skyldigheter som följer av internationella avtal, t ex ILO:s kärnkonventioner, tillämpas under tiden som ett kontrakt fullgörs.

Skyldigheterna gäller även för underleverantörer och ett kontrakt ska fullgöras i överensstämmelse med de villkor som kontraktet tilldelades.

För det första innebär målsättningsstadgandet (se 4 kap 3 § i såväl LOU, LUF och LUK) att bl a arbetsrättsliga hänsyn bör beaktas om upphandlingens art motiverar det. Den s k bör-regeln har i och med de nya upphandlingsreglerna kompletterats med ”arbetsrättsliga hänsyn” vilket är en betoning från regeringens sida att sådana hänsyn bör tas.

För det andra finns bestämmelser om att en leverantör ska få uteslutas från att delta i en upphandling, om den har åsidosatt tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter (se 13 kap 3 § LOU, 13 kap 4 § LUF och 11 kap 4 § LUK). En leverantör ska också uteslutas om leverantören enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott som innefattar människohandel enligt direktiv 2011/36/EU (”människohandelsdirektivet”).  Ett sådant brott kan innefatta bl a tvångsarbete eller tvångstjänster, slaveri eller slaveriliknande förhållanden och i upphandlingsdirektiven anges också barnarbete.

För det tredje finns bestämmelser om att en leverantör ska kunna förklara hur denne avser att fullgöra kontraktet i de fall ett anbud förefaller vara onormalt lågt med avseende på tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter. En upphandlande myndighet eller enhet ska dock förkasta ett anbud om den finner att priset är onormalt lågt och det beror på att anbudet inte stämmer överens med nämnda skyldigheter.

För det fjärde får en upphandlande myndighet eller enhet besluta att leverantören inte ska tilldelas ett kontrakt om en leverantörs anbud inte stämmer överens med tillämpliga miljö-social- och arbetsrättsliga skyldigheter (16 kap 9 § LOU, 15 kap 9 § LUF). Oavsett var i anbudet bristerna återfinns är det en förutsättning att det ska det stå klart för den upphandlande myndigheten eller enheten att anbudet inte stämmer överens med tillämpliga skyldigheter för att myndigheten ska kunna bestämma att inte tilldela leverantören kontraktet, trots att den lämnat det annars vinnande anbudet.

För det femte kan en upphandling innehålla särskilda villkor för hur kontraktet som upphandlingen gäller ska fullgöras. Sådana villkor kan avse särskilda sociala, miljömässiga eller andra villkor för fullgörandet (17 kap LOU, 16 kap LUF, 14 kap LUK). Några exempel på åtgärder som kan tillämpas som särskilda villkor för fullgörande av kontrakt är krav för att säkerställa sunda arbetsvillkor för de arbetstagare som utför tjänster och byggentreprenader i Sverige, exempelvis arbetsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal eller krav på hur arbetsmiljön ska se ut eller utformas. Från den 1 juni 2017 är det obligatoriskt att ställa arbetsrättsliga kontraktsvillkor i vissa fall. Det kan även handla om att efterfråga sunda arbetsvillkor för arbetstagare där produktionen av varor eller tillhandahållandet av tjänster sker utanför Sverige, exempelvis att grundläggande rättigheter enligt ILO:s kärnkonventioner respekteras i leveranskedjan. Ytterligare en aspekt som handlar om arbetstagares rättigheter kan röra krav på att en ny leverantör efter en upphandling ska ta över personal från den tidigare leverantören, till exempel vid upphandling inom vård- och omsorg eller kollektivtrafiksupphandlingar.

Läs mer:

Senast uppdaterad:

Relaterad information