Socialt ansvar i leverantörskedjan

Många varor som köps vid offentlig upphandling i Sverige framställs i länder där det finns en stor risk för att grundläggande rättigheter i arbetslivet inte respekteras. Det kan till exempel förekomma undermåliga arbets- och anställningsvillkor i leverantörskedjan vid produktion av IT-produkter, livsmedel, textilier och kirurgiska instrument som används inom sjukvården.

Obligatoriska arbetsrättsliga villkor utanför Sverige

Från den 1 juni 2017 är det obligatoriskt att ställa arbetsrättsliga villkor vid offentlig upphandling om det är risk att ILO:s kärnkonventioner inte följs. ILO:s åtta kärnkonventioner är grundläggande rättigheter för att reglera tvångsarbete, barnarbete, diskriminering, lika lön, föreningsfrihet, organisationsrätt samt kollektiv förhandlingsrätt (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182). Upphandlande myndigheter får också ställa krav på arbetsrättsliga bestämmelser i landet där arbetet utförs. Det är ett obligatorium att säkerställa att de underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller villkoren, inte bara i första ledet utan även längre ner i leverantörskedjan.

Här hittar du ILO:s kärnkonventioner

Riskanalyser avgör behov att ställa villkoren

För att bedöma om särskilda arbetsrättsliga villkor för leverantörskedjan utanför Sverige behöver ställas i en viss upphandling kan riskanalyser (proportionalitetsbedömningar) användas. Upphandlingsmyndigheten har med hjälp av advokatbyrån Vinge att genomfört riskanalyser för de produktområden som omfattas av hållbarhetskriterier. Dessa riskanalyser visar på att det finns en mycket hög risk att grundläggande rättigheter i arbetslivet inte följs inom de aktuella produktområdena.

Läs riskanalyserna för risker i upphandling av varor inom olika produktområden: 

Bygg och fastighet

Fordon och transport

Livsmedel

Sjukvård och omsorg

Städ och kemikalier

Kravpaket giftfri förskola

IT och telekom

Kontor och textilier

Frivilliga sociala krav - hållbarhetskriterier

Att ställa frivilliga sociala krav i en offentlig upphandling handlar om att leverantören ska säkerställa villkor enligt ILO:s kärnkonventioner, FN:s barnkonvention, nationell lagstiftning för minimilöner och övertidsarbete samt grundläggande miljö-, hälso- och säkerhetskrav i leverantörskedjan vid framställning av produkter och tjänster som levereras under kontraktsperioden. Det är således ett mer omfattande kravpaket än vad som är obligatoriskt att ställa i och med att lagen om arbetsrättsliga villkor träder i kraft den 1 juni.

Det finns ett att antal internationella ramverk för företag som arbetar med socialt ansvarstagande i leverantörskedjan exempelvis ILO:s kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter.  Dessa ramverk är inte rättsligt bindande men klargör förväntningar från exempelvis OECD-anslutna regeringar på företagen, en sorts normer och regler. Riktlinjerna går i många fall utöver lagstiftningen.

Upphandlingsmyndigheten har utvecklat kriterier (frivilliga särskilda kontraktsvillkor för socialt ansvarstagande i leverantörskedjor) som kan användas vid upphandling, vilka syftar till att säkerställa att grundläggande rättigheter i arbetslivet respekteras vid tillverkning av de varor som levereras inom ramen för ett upphandlat kontrakt.

Kriterierna omfattar FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner, FN:s barnkonvention, nationell lagstiftning för minimilöner och övertidsarbete, grundläggande miljö-, hälso- och säkerhetskrav samt motverkandet av korruption. Det är också möjligt att ställa sådana villkor som gäller att arbetet ska utföras enligt de arbetsrättsliga bestämmelser som gäller där arbetet utförs. Som bilagor i anslutning till kraven finns även svarsformulär som kan användas vid uppföljning.

De frivilliga särskilda kontraktsvillkoren finns inom följande produktområden:

Gemensamma verktyg för socialt ansvar i leverantörskedjan

Sedan 2010 arbetar alla Sveriges 21 landsting och regioner gemensamt för att förbättra arbetsvillkoren hos de leverantörer som tillverkar de varor och tjänster som upphandlas, bl a medicinska förbrukningsartiklar, textilier, IT och livsmedel. Bland annat arbetar landstingen och regionerna med ett gemensamt arbetssätt och praktiska metoder för att ställa krav och de arbetar även med gemensamt med utvärdering och uppföljning under avtalsperioderna. Mer information om samarbetet, dokument som stöd för processen samt uppföljningsrapporter finns på www.hållbarupphandling.se/

Under 2016 har Upphandlingsmyndigheten, Sveriges Landsting & Regioner samt SKL Kommentus arbetat med att utveckla gemensamma verktyg, bl a utformning av frivilliga särskilda kontraktsvillkor, vägledning och uppföljning av socialt ansvar i leverantörskedjan. Syftet är att få mer enhetliga verktyg för sådana krav vid offentlig upphandling samt att på ett bättre sätt kunna följa upp leverantörens processer och rutiner för att säkerställa att villkoren efterlevs.

SKL Kommentus ramavtal för uppföljandekontroller

SKL Kommentus Inköpscentral tillhandahåller ett system för uppföljandekontroller till kommuner och deras bolag där man delar på kostnaderna för att kontrollera att de varor som är upphandlande är tillverkade på ett socialt ansvarsfullt sätt. Detta sker antingen genom att anlita revisorer som genomför så kallade skrivbordskontroller eller stickprovskontroller i tillverkningsleden. Deltagande myndigheter får ta del av uppföljningsrapporterna från uppföljandekontrollerna mot en årlig avgift. 

Till SKL Kommentus webbplats

Nätverk för etisk upphandling

European Working Group on Ethical Public Procurement, EWGEPP, är en europeisk arbetsgrupp som arbetar för att öka den etiska upphandlingen.  Gruppen består av deltagare från exempelvis Sverige, Norge, England, Italien och Tyskland och Upphandlingsmyndigheten deltar med en representant.

Senast uppdaterad:

Relaterad information