Social integration

Offentlig upphandling kan användas som ett verktyg för att bidra till ökad social integration av utsatta grupper i samhället.

Det kan innebära att upphandlande myndigheter aktivt på olika sätt verkar för att alla människor oavsett kön, kulturell bakgrund, etnicitet, religiös tillhörighet, språk, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller funktionsnedsättningar ska ha lika rättigheter och möjligheter i samhället. Integration kan även främjas genom att förbättra förutsättningarna för den sociala ekonomins organisationer och ideella organisationers att delta i upphandling.

Att främja social integration vid upphandling

Att bidra till social integration genom upphandling kan göras på olika sätt. Inför en upphandling är det betydelsefullt att myndigheten tydligt identifierar och beskriver sitt behov och har en bred dialog med företag som på olika sätt kan verka för att öka integrationen. Det kan också vara värdefullt att fundera över hur kraven i upphandlingen kan formuleras för att inte utgöra onödiga hinder för dessa företag, eller hur kraven kan formuleras för att ta till vara på viktiga mervärden i syfte att bidra till integration i samband med upphandlingen.

Resultatet från en svensk studie ”Normkritisk innovation för inkludering av minoritetsägda leverantörer i myndigheters inköpsprogram”, om deltagandet i offentlig upphandling bland företag som ägs av utlandsfödda kvinnor, visar på ett antal svårigheter både hos dessa företag och även hos de upphandlande myndigheterna.  I studien framförs att en ökning av upphandling med social hänsyn samt lösning av leverantörernas frågor bryter denna norm.

Bland företagen ansågs bland annat tillgång till utbildning och kunskap om offentlig upphandling, nätverk och förbättrade ekonomiska och personella resurser som viktiga faktorer för möjligheter att delta i upphandling, medan avsaknad av referenser samt språkbarriärer försvårar. De utmaningar som identifierats bland upphandlande myndigheter handlar bland annat om begränsade ekonomiska resurser för att kunna genomföra upphandlingar med sociala hänsyn och brist på kompetens kring hur förutsättningar kan skapas för att öka deltagandet i upphandling bland dessa företag. Det är också en oklarhet om vilka möjligheter som finns att prioritera olika minoritetsgrupper i samband med upphandling.

Fokus på dialog och information

Dialog med företag som verkar för och arbetar med social hållbarhet, integration och sammanhållning kan öka kunskapen om varandras behov och förutsättningar. Dialogen med dessa företag kan exempelvis omfatta information om upphandlingsregelverket, hur man skriver anbud samt bidra med annan information som kan leda till ett ökat deltagande i upphandling. Upphandlingsmyndigheten ger stöd i hur bl a dialog med företag och organisationer kan genomföras och på så sätt öka kunskap om och intresse för upphandling.  

Utforma upphandlingsdokumenten

Vid formuleringen av upphandlingsdokumenten är det viktigt att säkerställa att kraven inte innebär onödigt svåra hinder för företag som på olika sätt kan bidra till social integration.  Det kan exempelvis vara att inte ställa onödigt höga krav på omsättning, tidigare referensuppdrag eller kapacitet som dessa företag kan ha svårt att leva upp till. Det är även viktigt att säkerställa att de krav som ställs är rimliga för de olika affärsmodeller företagen verkar utifrån, vare sig de är idéburna eller kommersiella.

Det är även värdefullt att fundera kring hur kriterier i upphandlingen kan formuleras i syfte att ta hänsyn till olika mervärden som dessa företag erbjuder och som kan bidra till att myndighetens behov tillgodoses på ett bättre sätt. Den idéburna sektorn upplever ofta att upphandlande myndigheter har svårt att fånga de mervärden som de kan erbjuda, till exempel mervärde för företag som inkluderar individer med egen erfarenhet av missbruk. Kraven måste dock vara tydligt formulerade och möjliga att följa upp.

Upphandlingsmyndigheten bedömer att det finns goda förutsättningar att upprätta funktions- och målbaserade uppdragsbeskrivningar, mervärdesmodeller för utvärdering samt lämpliga ersättningsmodeller etc. som på ett ändamålsenligt sätt fångar den upphandlande myndighetens behov och önskemål utifrån behoven för olika grupper i samhället eller utifrån enskilda individers behov. Genom dialog och annan kommunikation inför kommande upphandlingar ökar också förutsättningarna för att skaffa bättre kännedom om vilka aktörer som finns, dessas olika förutsättningar och vilka som kan vara aktuella och tillhandahålla eller leverera en tjänst.

Senast uppdaterad:

Relaterad information