Samhällsekonomiska effekter – några exempel

Nedan nämns ett antal frågeställningar som är särskilt intressanta att beakta utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket har initierat ett forskningsuppdrag, men det saknas generellt forskning kring de samhällsekonomiska effekterna av sysselsättningsfrämjande åtgärder vid offentlig upphandling.

Praktiska exempel

I juni 2015 fick Trafikverket som första statliga myndighet ett regeringsuppdrag att arbeta med sysselsättningskrav vid sina upphandlingar. Syftet var att bidra till ökad sysselsättning för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden och därigenom minska arbetslösheten. Av deras rapport (TRV 2015/57193) framgår att det finns en potential för att skapa fler arbetstillfällen.

I rapporten finns också ett flertal exempel på svenska projekt med sysselsättningsfrämjande krav i samband med upphandling. Bland annat finns exempel från

  • Uppsala kommun, kommunala bostadsbolaget Uppsalahem
  • Örebro kommun, kommunala bostadsbolaget ÖBO
  • Göteborg stad, Upphandlingsbolaget
  • Botkyrka kommun
  • Malmö stad
  • Stockholm stad

Länk till Trafikverkets rapport

I den statliga utredningen ”Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling – ILO:s konvention nr 94 och en internationell jämförelse” (SOU 2016:15) finns exempel på hur några andra länder arbetar med sociala hänsyn i upphandlingar och hur deras lagstiftning ser ut inom detta område, bl a vad gäller sysselsättningsfrämjande krav; Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Belgien och Storbritannien.

Läs mer på regeringens webbplats

Sysselsättningens form

Sysselsättningsfrämjande krav har i Sverige hittills tillämpats av vissa upphandlande myndigheter genom att erbjuda visstidsanställning, alternativt erbjuda praktik- och traineeplatser. Lärlingsplatser inom ramen för utbildningsinsatser är andra möjligheter. Att erbjuda visstidsanställning har sina fördelar, men kan dock vara problematiskt.  Ur juridisk synvinkel är det problematiskt med hänsyn till återanställningsskyldigheten enligt 25 § lagen om anställningsskydd, vilket innebär att arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta. Ur ekonomisk synvinkel med hänsyn till risken för undanträngning av andra arbetstagare.

Undanträngningseffekter

Med undanträngningseffekt menas i detta fall att åtgärden som utförs för att vissa individer ska få arbete samtidigt minskar möjligheten för andra att få arbete. Undanträngning kan uppstå av personer såsom andra arbetslösa, personer som vill byta jobb, studerande m flera.

Att helt undvika undanträngningseffekter är troligen inte möjligt. Inför en upphandling bör upphandlande myndigheter överväga om de undanträngningseffekter som riskerar att uppstå är befogade. Efter utförd upphandling bör en analys fastställa i vilken utsträckning det faktiskt uppstod undanträngningseffekter och ställa dem i relation till det utfall som uppnåddes.

Matchning av lämpliga individer

Med matchning menas hur urvalet sker av aktuella individer som ska anställas, alternativt erhålla en praktikplats för att se till att lämpliga individer erbjuds sysselsättning. Ett urval sker således både sett till vilka individer som överhuvudtaget är aktuella samt vilka som till slut faktiskt erhåller anställning eller praktik. Hur denna matchning bör ske är svårt att ge tydliga svar på. Dock bör man undersöka hur de olika aktörerna påverkas av de beslut som sker vid matchning. I detta fall menas påverkan kopplad till egna verksamheten, och dess eventuella leveranser, men även till den handledning och de stödinsatser som krävs.

Matchningen vid tillsättning är mycket viktig för såväl upphandlande myndighet, Arbetsförmedlingen och kommunernas arbetsmarknadsförvaltning som för leverantören och den enskilde individen.

Uppföljning av resultat

För att undersöka om insatsen och de sysselsättningsfrämjande åtgärderna gav de effekter som avsågs är det viktigt att statistik samlas in kring hur det går för de individer som berörs av de sysselsättningsfrämjande kraven över tid, och vilka andra eventuella insatser de tar del av som kan påverka deras anställningsbarhet. Resultaten bör bedömas utifrån såväl individnivå som ur samhälls- eller socioekonomiskt perspektiv.  Statistikinsamlingen bör ske regelbundet och tidsperspektivet kan bli ganska långt.

Det är också av vikt att upphandlande myndighet undersöker vilka kostnader kravställande av detta slag medför, för dels den upphandlande myndigheten och den leverantör som utför uppdraget, men också kostnader som andra aktörer har, såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och huvudmännen för socialtjänst och hälso- och sjukvård, dvs  kommunen och landstinget/regionen. Dessa kostnader sker till stor del i det korta tidsperspektivet, oftast kopplat till utförandet av själva upphandlingen.

Forskning

Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket har gett två forskare vid Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet, i uppdrag att studera sysselsättningskrav vid offentlig upphandling. Forskningsrapporten heter ”ÄR SYSSELSÄTTNINGSKRAV VID OFFENTLIG UPPHANDLING EN EFFEKTIV METOD FÖR ATT MINSKA ARBETSLÖSHETEN?”. I rapporten framkommer bl a följande:

Läs mer här  länk

 

 

Senast uppdaterad:

Relaterad information