Viktiga ekonomiska områden

Det saknas generellt forskning kring de samhällsekonomiska effekterna av sysselsättningsfrämjande krav vid offentlig upphandling. Nedan nämns ett antal områden som är särskilt intressanta att beakta vid tillämpning av sådana krav utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

Anställningsform

Såsom sysselsättningsfrämjande krav tillämpats hittills i Sverige har vissa upphandlande myndigheter fokuserat på att erbjuda visstidsanställning, medan andra erbjuder praktikplatser. Att erbjuda visstidsanställning har sina fördelar – det ligger nära faktiskt jobb. Det kan dock vara problematiskt både juridiskt med hänsyn till återanställningsskyldigheten enligt 25 § lagen om anställningsskydd, vilket innebär att arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta, och även ekonomiskt med hänsyn till risken för undanträngning.

Undanträngningseffekter

Med undanträngningseffekt menas i detta fall att åtgärden som utförs för att vissa individer ska få arbete samtidigt minskar möjligheten för andra att få arbete. Undanträngning kan uppstå av personer såsom andra arbetslösa, personer som vill byta jobb, studerande och så vidare.

Att helt undvika undanträngningseffekter är troligen inte möjligt. Inför en upphandling bör upphandlande myndigheter överväga om de undanträngningseffekter som riskerar att uppstå är befogade. Efter utförd upphandling bör en analys fastställa i vilken utsträckning det faktiskt uppstod undanträngningseffekter och ställa dem i relation till det utfall som uppnåddes.

Matchning av lämpliga individer

Med matchning menas hur urvalet sker av aktuella individer som ska anställas, alternativt erhålla en praktikplats. Ett urval sker således både sett till vilka individer som överhuvudtaget är aktuella samt vilka som till slut faktiskt ingår anställning/praktik.

Matchningen vid tillsättning är mycket viktig för upphandlande myndighet, Arbetsförmedlingen och leverantören, för att se till att lämpliga individer erbjuds sysselsättning.

Hur denna matchning bör ske är svårt att ge tydliga svar på. Dock bör man undersöka hur de olika aktörerna påverkas av de beslut som sker vid matchning. I detta fall menas påverkan kopplad till egna verksamheten, och dess eventuella leveranser, men även till den handledning och de stödinsatser som krävs.

Uppföljning av resultat

Någon standardmodell finns inte idag kring vilken slags uppföljning som ska göras för att utvärdera effekterna av att ställa sysselsättningskrav vid upphandling. Enkelt uttryckt måste de positiva effekterna ställas mot de negativa.

För att undersöka om insatsen gav de effekter som avsågs är det viktigt att statistik samlas in kring hur det går för de individer som berörs av de sysselsättningsfrämjande kraven över tid, och vilka andra eventuella insatser de tar del av som kan påverka deras anställningsbarhet. Tänk på att statistikinsamlingen bör ske regelbundet och tidsperspektivet kan bli ganska långt.

Det är också av vikt att upphandlande myndighet undersöker vilka kostnader kravställande av detta slag medför. Dessa kostnader sker till stor del i det korta tidsperspektivet, oftast kopplat till utförandet av själva upphandlingen. 

Senast uppdaterad:

Relaterad information