Kemikalieordlista

Här hittar du en ordlista över svåra termer och namn på kemikalier.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

A

Antimikrobiella ämnen/antibakteriella ämnen – ämnen som minskar tillväxt av mikroorganismer som exempelvis bakterier, svampar och virus. ”Antimikrobiella” inkluderar alla mikrober medan ”antibakteriella” endast avser bakterier.

ATBC (acetyltributylcitrat) – Ersättare för ftalater som inte är lika utredd men det finns indikationer på att även denna har vissa negativa hälsoeffekter på människor.

B

Begränsningslistan – förteckning i Reach över ämnen för vilka det finns begränsning för viss användning.

Bioackumulerande – ämne som ansamlas i biologisk vävnad i ekosystemet, bland annat hos djur och människor. Ett bioackumulerande ämne anrikas (finns i högre halter) ofta i näringskedjan – det vill säga högst halter kommer finnas i de organismer som är högst upp i näringskedjan (människan är en sådan organism). Ämnena ansamlas vanligtvis i fettvävnad men vissa nyare föroreningar (PFAS) ansamlas istället vid protein.

BP (BPA) – Bisfenol, en grupp ämnen där bisfenol A (BPA) är hormonstörande och det misstänks att även andra ämnen i gruppen har liknande egenskaper (BPS, BPF, BPAF med flera).

C

Cancerframkallande – ämne som kan orsaka cancersjukdom.

CLP – EU:s harmoniserade lagstiftning angående klassificering, märkning och förpackning av kemikalier.

CMR – ämne som är cancerframkallande, mutagent eller reproduktionstoxiskt alternativt ger flera av effekterna.

D

DINCH (ftalatersättare) – Strukturen är mycket lik vissa ftalater.

E

Echa – Den Europeiska kemikaliemyndigheten

EDC – Endocrine Disrupting Chemicals = engelsk term för hormonstörare 
EN71-standarder – en serie standarder som anger hur leksaker ska testas samt gränsvärden för förekomst eller migration av ämnen som regleras enligt leksaksdirektivet.

F

FCM (Food contact materials – direktiv) – EU:s harmoniserade lagstiftning för material i kontakt med mat.

Ftalater – En grupp ämnen som används som mjukgörare i plaster, framför allt PVC-plast. Vissa ftalater är reproduktionstoxiska och några är misstänkt hormonstörande.

Ftatalersättare – se ATBC och DINCH

Försiktighetsprincipen – EU-rättslig princip som även finns i Sveriges miljöbalk. Anger att ifall det finns någon indikation på att ett ämne är skadligt så ska ämnet inte användas/fasas ut tills bättre kunskap finns.

G

Här har vi inga exempel på kemikalier ännu.

H

Halogenerade ämnen – ämnen som innehåller halogener (främst klor, fluor eller brom). Dessa ämnen är ofta svårnedbrytbara och bioackumulerande (fluorerade ämnen, bromerade ämnen), cancerframkallande (klorerade ämnen, bromerade ämnen). Fluorerade ämnen används bland annat i så kallad non-stick-beläggning och i ytskikt på funktionskläder. Bromerade ämnen används bland annat som flamskyddsmedel och klorerade ämnen bland annat som flamskyddsmedel och mjukgörare (klorparaffiner).

Hormonstörande – ämne som stör hormonsystemet och därmed kan orsaka sjukdomar och förändringar i bland annat beteende.

I

 Här har vi inga exempel på kemikalier ännu.

J

 Här har vi inga exempel på kemikalier ännu.

K

Kandidatförteckningen – förteckning över särskilt farliga ämnen (SVHC) som inte är förbjudna, men kan komma att bli föremål för tillståndsprövning enligt EU:s kemikalielagstiftning (kandidater till tillståndslistan).

KemI – Kemikalieinspektionen = den svenska expertmyndigheten för kemikalietillsyn, kemikaliestyrmedel och kemikalieinformation.

L

Leksaksdirektivet – se TSD

M

Mutagen – ämne som kan orsaka förändringar (mutationer) i arvsmassan. Mutationer kan i sin tur orsaka andra sjukdomar och problem såsom cancer och effekter på könsceller och därmed ge upphov till fosterskador.

N

Nitrosaminer – ämnen som bildas oavsiktligt vid gummitillverkning och i tarmen av bakterier efter köttkonsumtion.

O

  Här har vi inga exempel på kemikalier ännu.

P

PBDE – PolyBrominated DifenylEters = polybromerade difenyletrar är flamskyddsmedel som innehåller mycket brom.

PBT – ämne som är persistent, bioackumulerande eller toxiskt alternativt ger flera av effekterna.

PC – polykarbonat, en plastsort som tillverkas till stor del av det hormonstörande ämnet bisfenol A (BPA)

PE – polyeten, en plastsort.

Persistent – ämne som är svårt att bryta ner och som därmed kommer finnas kvar under lång tid.

PET – polyetentereftalat, en plastsort.

PFAS – PerFluorinated Alkyl Substances = perfluorerade alkylerade substanser är ämnen som används bland annat i allväderskläder samt stek- och kokkärl och innehåller mycket fluor. Den kemiska bindningen mellan fluor och kol är en av de starkaste som finns vilket gör att dessa ämnen är mycket svårnedbrytbara och därför kommer finnas kvar i natur och människa väldigt länge (bioackumulerande, persistenta och misstänkt toxiska).

PFC – PerFluorinated Compounds – perfluorerade ämnen är en annan term som betyder ungefär samma som PFAS, men PFAS är mer specifikt.

POPs – Persistent Organic Pollutants = persistenta organiska miljöföroreningar (svårnedbrytbara miljöföroreningar).

PP – polypropen, en plastsort.

Produktsäkerhetsdirektivet – Övergripande EU-direktiv för produkter på konsumentmarknaden.

PS – polystyren, en plastsort som tillverkas från det cancerframkallande ämnet styren

PVC – polyvinylklorid, en plastsort som tillverkas från det cancerframkallande ämnet vinylklorid.

Q

 Här har vi inga exempel på kemikalier ännu. 

R

Reach – EU:s harmoniserade kemikalielagstiftning där begränsningslista, tillståndslista och kandidatförteckning ingår.

Reproduktionstoxisk – ämne som kan skada människans förmåga att fortplanta sig, det vill säga skada reproduktionen. Det kan röra sig om skador på könsceller eller skador på ett foster/barn under utvecklingen.

S

SVHC – Substances of Very High Concern, särskilt farliga ämnen/ämnen som inger särskild betänklighet. Alla ämnen på Reach kandidatförteckning är SVHC men alla SVHC är inte listade i förteckningen.

T

Tillståndslistan – förteckning i Reach över ämnen för vilka det krävs tillstånd för användning.

Toxisk – det vetenskapliga ordet för giftig.

TSD (leksaksdirektivet) – Toy Safety Directive = EUs harmoniserade lagstiftning för leksaker som införlivats i svensk lagstiftning genom leksaksdirektivet. Direktivet omfattar leksaker för barn upp till 14 år men hobbymaterial omfattas inte.

Tungmetaller – alla metaller är egentligen tunga men i dagligt tal menar man några miljö- och hälsofarliga metaller såsom bly, kadmium, krom, kvicksilver med flera när termen tungmetaller används.

U-Ö

Här har vi inga exempel på kemikalier ännu.

Senast uppdaterad:

Relaterad information