Ekonomiska parametrar i en LCC-beräkning

En LCC-beräkning inkluderar en del parametrar som är rent ekonomiska och som bör tas fram i samarbete med organisationens ekonomifunktion. Ett urval av dessa beskrivs nedan.

Livslängd (antal år)

Livslängd är en av grundstenarna i en LCC-beräkning och beskriver hur länge en produkt ska användas. Antal år som kalkylen grundar sig på bör vara baserat på den uppskattade tiden som produkten kommer att användas, inte den faktiska livslängden. I bokföringsekonomiska termer talar man om nyttjandetid.

Den ekonomiska livslängden kan vara kortare men aldrig längre än den tekniska . För många produkter finns rekommenderad teknisk livslängd att utgå ifrån. Glöm inte att val av livslängd har en påverkan på miljön eftersom en längre nyttjandetid gynnar en minskad resursanvändning.

Val av livslängd kan, beroende på vad som ska upphandlas, kopplas till organisationens redovisning:

  • För mindre inköp som inte ska tas upp som avskrivningar är denna parameter mest en förutsättning för att kunna jämföra olika produkter och anbud.
  • För större inköp och projekt som klassas som investeringar i bokföringen bör valet av år även återspegla den ekonomiska livslängden (nyttjandetiden). Det är därför viktigt att antalet år stämmer överens med den investeringsbudgetens beräkningar.

Livslängden har en betydande roll i utfallet av en LCC-beräkning och i jämförelsen mellan olika alternativ.

  • En kortare livslängd (färre antal år) ger en större vikt åt inköpspriset medan en längre livslängd (fler antal år) ger drift- och underhållskostnader större vikt. En längre livslängd ger alltså mindre relevans åt den grundläggande investeringen.
  • Av samma anledning påverkar även valet av livslängd hur stor roll den miljömässiga effekten får spela, eftersom miljövänligare alternativ ofta har ett högre inköpspris men kostnaden på lång sikt blir lägre. Miljöanpassade produkter blir på så sätt ofta billigare när man ser till totalkostnaden.

Kalkylränta

I LCC-kalkyler som är baserade på nuvärdesmetoden räknar man om, diskonterar, samtliga framtida kostnader och intäkter till dagens värde för att kunna få ett jämförbart värde mellan olika alternativ. För en nuvärdesomräkning behöver organisationen bestämma vilken ränta man ska utgå ifrån, den så kallade kalkylräntan.

Ibland kallas kalkylränta även för diskonteringsränta. Det är upp till varje organisation att bestämma vilken kalkylränta man sätter. Generellt ska denna spegla organisationens kapitalkostnad. Kalkylräntan kan vara nominell eller realränta. Realräntan är den nominella räntan minus inflationen.

Det är vanligt att man i upphandlande organisationer använder sig av internräntan som kalkylränta i LCC-beräkningar. Det går att använda sig av internräntan i en LCC-kalkyl men det är viktigt att komma ihåg att kalkylränta är inte detsamma som internränta.

Internräntan anger den procentuella lönsamheten för en investering. Om man beräknar investeringar enligt internräntemetoden jämför man internräntan mot kalkylräntan för att bedöma lönsamhet. Om internräntan är högre än kalkylräntan anses investeringen vara lönsam. En LCC-kalkyl har i första hand inte syftet att undersöka huruvida en investering är lönsam eller inte. En LCC-kalkyl används främst för att jämföra olika alternativ oavsett avkastning.

SKL tar fram rekommendationer för internränta för kommuner och landsting. Se mer på www.skl.se.

Räntan är en osäker faktor i en LCC-kalkyl och vilken nivå man väljer påverkar resultatet av totalkostnaden. En hög ränta påverkar drift- och underhållskostnaderna och tillskriver dessa mindre vikt i den totala kalkylen. För att få en förståelse för hur kalkylräntan påverkar den slutgiltiga kostnaden kan man använda sig av känslighetsanalyser som visar hur utfallet skulle se ut om kalkylräntan förändras. Läs mer om känslighetsanalys

Vilken typ av ränta som används är upp till den enskilda organisationen att bestämma. Det viktigaste är att genom ett medvetet val av kalkylräntan blir organisationen konsekvent och transparent med vilken ränta man använder och kan på så vis jämföra olika kalkyler.

Senast uppdaterad:

Relaterad information