Ingelstas kalkoner är miljöcertifierade

Ingelsta kalkon producerar, förädlar och säljer sina kalkonprodukter. 2010 blev de miljöcertifierade och samma år blev en livscykelanalys klar som de beställt från SIK. I den tittade de på två Ingelstagårdar och två olika produkter; en rå produkt (färsk bröstfilé) och en förädlad (basturökt filé).

Slutsatserna var flera. Fodret visade sig stå för den största miljöpåverkan, de delar som bestod av vete och soja (Svensk Fågels foder), 65% eller mer av den totala miljöpåverkan. Därutöver utgör slakt, styckning, kylning och förädling även en betydande del i den totala miljöpåverkan. Gällande förädling är det dock viktigt att ta hänsyn till anatomiproblematiken. Man säljer inte många hela kalkoner, 1000 hela kalkoner i Sverige per år konsumeras (de kallas minikalkoner), annars väger Ingelstas större kalkoner hela 17kg.

Kalkonproduktion innebär definitivt lägre miljöpåverkan än gris- och nötproduktion, men större påverkan än vid kycklingproduktion. Detta till stor del beroende på foderutnyttjande, vilket är högt hos kalkoner men ännu högre hos kyckling. Å andra sidan lever kalkoner längre än kycklingar, kalkoner lever ca 20 veckor.

Anders Rosenlund, produktionschef på Ingelsta menar att rapporten har bidragit till Ingelstas redan medvetna hållning gällande djuromsorg och miljö och att de nu via resultatet vet vilka områden som ska prioriteras. Man har t.ex. gått från fossila bränslen till halm, skogsflis/kutterspån att elda med, för uppvärmningen av stallarna.

Man måste vara noga med stallytorna när kalkonerna är små, rummets kringtemperatur ska vara ca 35 grader. Sen minskar man temperaturen successivt, efter ca 6-7 veckor är temperaturen nere på ca 20 grader. Första veckorna läcker det ut mycket värme, men det är ett måste för att djuren ska ha det bra; man måste ventilera ut ammoniak och koldioxid och få in nytt syre, luften måste vara fräsch.

I övrigt arbetar Ingelsta aktivt med olika metoder för att minska svinnet i produktionen. Förpackningsmaterial och dess användningsområden är föremål för regelbundna uppföljningar, liksom förädlingen där man gör efterkalkyleringar baserade på recept, t.ex. att man har fått ut förväntad mängd korv eller pastej.

Det handlar om allas vårt värde, allas vårt jordklot. Ska vi ha hållbara produktioner och affärer är det viktigt att vi inte bara pratar utan även gör det vi ska, säger Anders.

På Ingelsta finns ett eget reningsverk för det vatten som används i produktionen, som efter reningen samlas upp i en damm. Under april till september bevattnar man sedan växtodlingarna (salix, pilträd) som i sin tur blir till flis som man kan elda med. På så vis hinner det växa upp igen till nästa år.

Läs mer på Ingelsta Kalkons hemsida

Läs LCA-rapporten om svensk kalkonproduktion (SIK)

Senast uppdaterad: