Lund före med offentlig ekomat

1998 satsade Lunds kommun på Nyvångsskolan med medel ur miljöfonden för att se om man kunde laga ekologisk skolmat med dåvarande produkttillgång utan att det blev alltför dyrt.

Erfarenheten var god, det blev inte så dyrt som man hade befarat och fem år senare tog man nya tag för hela Lunds kommun i det så kallade Emil-projektet (EkoMatILund). Det första året 2003 låg man på 2-3 procent ekologiska produkter i kommunen men idag är man uppe i 42 procent, vilket innebär att man ligger före det uppsatta målet på 40 procent för 2012. Andelen gäller inte bara skola och förskola utan även för mat inom äldreomsorg, vård och förvaltning.

Kerstin Andersson har varit projektledare vid båda tillfällen och hon är optimistisk inför de mål som hon nu arbetar med; ett förslag är att målet för 2020 ska vara att 100 % av kommunens livsmedel är ekologiska. Redan idag är fem enheter, skolor och förskolor uppe i 95 procent. Ett delmål är satt till 2016 att 70 procent av alla mejeriprodukter, frukt, grönsaker, nöt- och lammkött ska vara ekologiska, fisken MSC-märkt och 50 procent av fisken är ekologisk.

Politiker har sagt att maten ska lagas närmare gästen, med fler tillagningskök på sikt och då kan det få kosta mer, men Kerstin menar att det kanske inte behöver kosta mer när maten lagas från grunden och om man jobbar aktivt med att minska svinnet. Hel- och halvfabrikat är oftare dyrare att använda än om man lagar allt från grunden. Istället kunde man lägga en extra slant på fler sorters råvaror och lönetillägg för de som lagat maten.

Var: Lund

När: 2005 och framåt.

Styrka med förfarandet: Det har gått från klarhet till klarhet. 1998 var Nyvångsskolan nästan ensam om att köpa in ekologiska varor och även om man köpte in små mängder öppnade det upp för andra. Det är bra att fokusera på en eller några produkter i taget och ha olika strategier i olika lägen. Det är de första och sista 10 procenten som är svårast.

Att komma upp i 10 procent ekologiska produkter är svårt för det finns ofta en mental gräns där man måste ändra gamla tankemönster för att t.ex. kunna ändra i matsedeln.

De sista 10 procenten av ekologiska produkter är även svårt för då kan det vara enstaka produkter som inte finns alls eller bara i ett litet utbud, men däremellan är det lätt, säger Kerstin Andersson.

Det är viktigt att alla jobbar mot målet. Politiska mål måste fattas och förankras i verksamheten, hos både chefer och de kockar som ska laga maten.

Sedan måste man utbilda på olika nivåer, inspirera de som lagar maten till att vilja laga ekologiska rätter, alla inblandade ska veta hur och varför val av livsmedel påverkar miljön, förstå att maten räcker till alla om den bara fördelas rätt. Sedan måste man ha ett bra underlag till upphandlingen, och genomföra det hela på bästa sätt genom att laga god, näringsriktig mat. Till sist är det uppföljningen, man måste tala om för köken att de är duktiga. Föräldrar bör uppdateras om varför barnen till exempel inte äter kött i skolan lika många gånger i veckan.

Svaghet med förfarandet: Man bör inte förändra matsedeln för snabbt, utan se till att man har alla med sig. I detta syfte har vi initierat en informationskampanj för alla pedagoger på skolan för att de själva ska veta och kunna berätta för eleverna varför man ändrar på vissa rätter och till exempel äter mer vegetariskt.

Kontakt: Kerstin Andersson, projektledare för EMIL

Senast uppdaterad: