• NUS_7.jpg

Mål 7 - Offentlig upphandling som bidrar till ett mer socialt hållbart samhälle

Krav på sociala hänsyn bör ställas när det är möjligt och lämpligt. Det kan handla om att främja möjlighet till anställning för särskilt utsatta grupper, säkerställa goda arbetsvillkor, lika möjligheter för kvinnor och män samt se till att varor och tjänster är tillgängliga för alla oavsett ålder eller funktionsvariation.

Den nationella upphandlingsstrategins sjunde och sista mål beskriver målsättningarna för sociala hänsyn i offentlig upphandling. Bland de områden som lyfts fram kan nämnas en önskad ökning av etiska krav, krav om skäliga arbetsvillkor samt sysselsättningsfrämjande krav. Möjligheterna att öka den idéburna sektorns medverkan i de offentliga kontrakten är också en del av målet.

Nollmätningen visar att det mål som upphandlande myndigheter har arbetat minst med hittills är inriktningsmål 7. I och med att den nya lagstiftningen betonar möjligheterna för och betydelsen av att ta sociala hänsyn har det blivit enklare att närma sig dessa frågor.

Politisk vilja och nya arbetssätt

Sveriges landsting och regioner har samarbetat kring socialt ansvarsfull upphandling under flera år och har en gemensam så kallad uppförandekod. År 2008 inledde Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västragötalandsregionen ett arbete tillsammans för att strategiskt hitta rätt arbetssätt och praktiska metoder för att ställa etiska krav på produkter som produceras i låglöneländer och där svårigheterna ofta kopplas till långa leverantörskedjor. Sedan 2010 samarbetar samtliga landsting och regioner med gemensamma styr­ dokument, kontraktsvillkor och arbetsmetoder för utvärdering och uppföljning under avtalstiden. Många kommuner arbetar också systematiskt med sociala krav i leverantörskedjor. Det finns därmed goda erfarenheter att ta lärdom av för den upphandlande myndighet som nu påbörjar arbetet.

Utveckla social hänsyn i de offentliga affärerna

Den 1 juni 2017 trädde nya bestämmelser i upphandlingslagarna i kraft. LOU, LUF och LUK kompletterades med bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla särskilda arbetsrättsliga villkor. Syftet är att säkerställa en sund konkurrens genom att de anställda som utför arbete för det offentliga ska ha de villkor som arbetsmarknadens parter kommit överens om. Offentliga medel ska heller inte bidra till att arbete i andra länder än Sverige sker under förhållanden som inte är förenliga med ILO:s kärnkonventioner.

I korthet innebär bestämmelserna att upphandlande myndigheter och enheter är skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal om det är behövligt, dvs. Bestämmelserna innebär dock inte att det blir tillåtet att ställa krav på att leverantören ska vara bunden av ett kollektivavtal.

Läs mer

Erfarenheterna av att ställa sysselsättningsfrämjande krav är begränsad. Det finns exempel bland annat från Örebro kommun, Botkyrka kommun, Göteborgs stad och Trafikverket. Området är komplext och nya metoder behöver utvecklas för att kunna ställa krav på ett bra sätt enligt upphandlingsreglerna och med krav som leder till såväl samhällsnytta som nytta för berörda individer. Samverkan mellan olika aktörer kommer att leda till att området och arbetsmetodiken utvecklas.

Problematiken och frågeställning­arna är annorlunda när det gäller idéburen sektor. Här handlar det många gånger om upphandlings­tekniska hinder som behöver överbryggas. Att idéburen sektor är en möjlig leverantör till offentlig sektor är känt sedan länge och ofta finns ett samarbete mellan exempelvis en kommun och ett idéburet företag eller annan typ av organisation. Inte sällan ger kommunen företaget bidrag för att erbjuda en viss service till de medborgare som ingår i verksamheten. När kommunen konkurrensutsätter annan typ av verksamhet där det idéburna företaget kan vara leverantör finns emellertid ofta hinder för företaget att delta. Orsaken kan vara att de krav som ställs på exempelvis finansiell ställning och kreditvärdighet inte är anpassade för denna typ av företag. Här finns stor potential till utveckling. Upphandlande myndigheter behöver identifiera inom vilka upphandlingsområden som det kan vara aktuellt med idéburna leverantörer, och anpassa upphandlings­ dokumenten efter det. Detta konstateras också i betänkandet som utredningen för ett stärkt civil­ samhälle, Palett för ett stärkt civil­ samhälle (SOU 2016:13), lämnade i februari 2016.

Resultat från nollmätning mål 7 (utdrag ur vår rapport Trendens 1 2017)

Klicka på tabellen ovan för att öppna den i större format.

Senast uppdaterad: