Säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal (SUA)

En upphandlande myndighet eller enhet som avser att begära in anbud eller genomföra en upphandling måste, redan innan upphandlingen påbörjas, ta ställning till om det i upphandlingsdokumenten eller under uppdragets utförande förekommer hemliga uppgifter eller om leverantören kommer att delta i verksamhet med betydelse för rikets säkerhet.

Om så är fallet, ska den upphandlande myndigheten enligt 8 § säkerhetsskyddslagen (1996:627) senast innan kontraktet tecknas träffa ett skriftligt säkerhetsskyddsavtal med leverantören om det säkerhetsskydd som behövs i det särskilda fallet. Ansvaret för detta ligger på myndigheten.

Syftet med säkerhetsskyddsavtalet är att de intressen som säkerhetsskyddslagstiftningen värnar om ska hanteras med samma säkerhetsskyddsnivå oavsett var och hur verksamheten bedrivs. Detta gäller både huvudleverantör och eventuella underleverantörer som tar del av hemliga uppgifter under utförandet av uppdraget. Alla som ska delta i uppdraget och som kan antas få del av hemliga uppgifter, eller delta i verksamhet av betydelse för rikets säkerhet ska säkerhetsprövas och de som får del av hemliga uppgifter eller deltar i verksamheten ska upplysas om den tystnadsplikt som gäller. 

En upphandlande myndighet är skyldig att meddela tillsynsmyndigheten när ett säkerhetsskyddsavtal har ingåtts eller upphört att gälla. Säkerhetsskyddad upphandling får inte utnyttjas i konkurrensbegränsande eller annat diskriminerande syfte.

En leverantör bör innan anbud lämnas kontrollera den upphandlande myndighetens webbplats för att ta del av myndighetens information om säkerhetsskyddsavtal. En leverantör får inte offentliggöra att det har träffat ett säkerhetsskyddsavtal utan den upphandlade myndighetens tillåtelse.

Läs mer om säkerhetsskyddad upphandling på Säkerhetspolisens webbplats, ta del av Säkerhetspolisens vägledning för en säkerhetsskyddad upphandling samt 10 tips för en säkrare outsourcing.

Senast uppdaterad:

Relaterad information