Frågor och svar

På den här sidan svarar Upphandlingsmyndigheten på vanliga frågor som leverantörer och upphandlande myndigheter ställer kring valfrihetssystem.

Valfrihetssystem

Vad innebär valfrihetssystem för vårdtagare och brukare?

Valfrihetssystem enligt LOV innebär att den enskilde ges möjlighet att välja leverantör av viss tjänst bland de leverantörer som godkänts och som den upphandlande myndigheten tecknat kontrakt med.

Vilka är skillnaderna mellan LOU och LOV?

Oavsett om en upphandlande myndighet gör en upphandling enligt LOU eller inför ett valfrihetssystem enligt LOV måste de krav och villkor som ska gälla fastställas i ett upphandlingsdokument. 

I en LOU-upphandling ska upphandlingsdokumentet annonseras i en offentlig databas, och de leverantörer som vill konkurrera om uppdraget måste lämna ett anbud senast det datum som anges där. Av upphandlingsdokumenten ska det också framgå hur anbuden kommer att värderas. Den leverantör som lämnat det mest förmånliga anbudet vinner upphandlingen och tilldelas kontrakt.

I ett valfrihetssystem enligt LOV ska upphandlingsdokumentet löpande annonseras på www.valfrihetswebben.se. Kontrakt sluts således kontinuerligt med leverantörerna. Alla leverantörer som lämnar in en ansökan som uppfyller de krav och villkor som framgår av upphandlingsdokumentet ska godkännas, skriva kontrakt och bli leverantör i valfrihetssystemet. Det är den enskilde som väljer leverantör.

Vilka tjänster omfattas av LOV?

LOV omfattar vissa tjänster som tidigare var B-tjänster i bilaga 3 till lagen samt övriga tjänster inom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Som exempel kan nämnas äldreomsorg, social omsorg för handikappade, barnmorsketjänster, tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare och tjänster för dagcenter. Lagen gäller inte tjänster inom barn- och ungdomsomsorg.

Vilka kan bli leverantörer i ett valfrihetssystem?

Varje fysisk eller juridisk person kan lämna en ansökan. Såväl privata företag som ideella organisationer kan alltså ansöka om att bli godkända som leverantörer. Krav på att leverantören ska ha en viss juridisk form får bara ställas då kontrakt tilldelas om det krävs för att kontraktet ska kunna utföras på ett godtagbart sätt.

I det fall en leverantör inte själv kan uppfylla alla krav och villkor i upphandlingsdokumentet får leverantören samarbeta med andra företag. Detta kallas att en leverantör åberopar annans ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet.

Alla leverantörer som uppfyller de krav och villkor som den upphandlande myndigheten ställt i upphandlingsdokumentet ska godkännas.

Upphandlingsdokumentet

Vad ska ingå i upphandlingsdokumentet?

De tjänster som omfattas av valfrihetssystemet ska beskrivas i ett upphandlingsdokument. Av upphandlingsdokumentet ska även framgå vilka krav och villkor som samtliga leverantörer måste uppfylla och följa för att bli godkända. Exempelvis ska den ekonomiska ersättningen som leverantören får för uppdraget framgå. Kraven och villkoren ska vara proportionerliga och relevanta i förhållande till de tjänster som valfrihetssystemet omfattar.

Det framgår inte uttryckligen av LOV vilka krav som ska finnas i upphandlingsdokumenetet, men alla leverantörer måste uppfylla för tjänsten gällande lagstiftning, bland annat socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, skattelagstiftning och arbetsrättslagstiftning. Med lagstiftning avses här även myndigheters föreskrifter.

Följande bör ingå i ett upphandlingsdokument:

  • krav på leverantören
  • kommersiella villkor
  • administrativa bestämmelser
  • särskilda kontraktsvillkor.

Hur ska annonsering ske?

Den upphandlande myndigheten ska annonsera på www.valfrihetswebben.se. Det är lämpligt att annonsen även publiceras på annat sätt, exempelvis på den egna webbplatsen och i andra media.

Annonseringen ska vara löpande, vilket innebär att annonsen ska finnas på webbplatsen under valfrihetssystemets hela livslängd. Om ändringar görs i valfrihetssystemet, exempelvis en ändring i upphandlingsdokumentet, ska motsvarande ändring göras i annonsen.

Ersättning och andra villkor

Vilken ersättning får leverantörerna?

Den ersättning som en leverantör i ett valfrihetssystem får är beroende av hur många brukare som leverantören knutit till sig genom aktiva val eller som denne eventuellt tilldelats genom valfrihetssystemets utformning av ickevalsalternativ, samt hur dessa brukare tar leverantörens tjänster i anspråk. Ersättningsnivåerna ska fastställas av den upphandlande myndigheten och framgå av upphandlingsdokumentet.

Ersättningen i ett valfrihetssystem ska vara lika för leverantörer som utför samma tjänst. Utgångspunkten bör vara att de externa leverantörerna får samma ersättning som egenregiverksamheten.

Kan den upphandlande myndigheten ändra villkoren efter att upphandlingsdokumentet annonserats?

Ja. Det är ofrånkomligt att de krav och villkor som ställs i ett valfrihetssystem kan komma att behöva revideras. Inte minst gäller detta vilken ersättning som ska ges, eftersom valfrihetssystemen syftar till att fungera under många år och därför måste kunna anpassas efter prisförändringar och andra förändringar i samhället.

Om villkoren ska kunna ändras måste det anges i upphandlingsdokumentet hur detta ska ske. Villkoren måste också ändras i samma utsträckning för samtliga leverantörer.  Det är viktigt att leverantörerna ges information om eventuella villkorsändringar i god tid för att kunna anpassa sina verksamheter. Det är också viktigt att det framgår av upphandlingsdokumentet vad som ska gälla i det fall leverantörerna inte accepterar villkorsändringarna.

Efter ansökan

Kan man som leverantör rätta eller komplettera sin ansökan?

Med den upphandlande myndighetens tillåtelse får en leverantör rätta en felskrivning eller något annat uppenbart fel i en ansökan. En upphandlande myndighet kan även begära att leverantören förtydligar eller kompletterar ansökan.

Vad har en leverantör för möjligheter om denna inte blivit godkänd eller inte är nöjd med villkoren i upphandlingsdokumentet?

Om en upphandlande myndighet beslutat att inte godkänna en leverantör kan denne ansöka om rättelse i en förvaltningsdomstol. Ansökan om rättelse ska ges in till den förvaltningsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist. Ansökan till förvaltningsrätten ska vara skriftlig och ges in inom tre veckor från den dag då leverantören meddelats att denne inte blivit godkänd.

En leverantör som anser att en upphandlande myndighet brutit mot en bestämmelse i LOV, kan ansöka om rättelse. Ansökan om rättelse ska vara skriftlig och ges in till den förvaltningsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist. En sådan ansökan kan göras så länge som valfrihetssystemet existerar.

En upphandlande myndighet som inte följt bestämmelserna i LOV ska ersätta den skada en leverantör förorsakats på grund av detta. Avser en skadeståndstalan ett beslut att inte godkänna en leverantör ska talan väckas inom ett år från det att beslutet meddelades. Talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol, dvs. tingsrätt. Talerätt i denna del har alla leverantörer som ansökt om att delta i ett valfrihetssystem, men som inte godkänts och därigenom lidit skada.

Vad kan domstolen göra?

Då en ansökan om rättelse inkommit från en leverantör gör förvaltningsdomstolen en prövning om 

  • leverantören uppfyller de krav som ställts i upphandlingsdokumentet, eller om
  • den upphandlande myndigheten har brutit mot någon bestämmelse i LOV. 

Om prövningen visar att leverantören uppfyller kraven, eller om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon bestämmelse i LOV och detta medfört att leverantören till följd av detta har lidit eller kan komma att lida skada, ska domstolen besluta om rättelse. Den upphandlande myndigheten ska därefter rätta sig efter domstolens beslut.

Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten. För detta krävs dock prövningstillstånd.

Senast uppdaterad: