Frågor och svar

På den här sidan svarar Upphandlingsmyndigheten på vanliga frågor som leverantörer och upphandlande myndigheter ställer kring valfrihetssystem enligt LOV.

Valfrihetssystem

Vad innebär valfrihetssystem för vårdtagare och brukare?

Valfrihetssystem enligt LOV innebär att den enskilde ges möjlighet att välja leverantör av en viss tjänst bland de leverantörer som godkänts och som den upphandlande myndigheten tecknat kontrakt med. För de som inte kan eller vill välja ska den upphandlande myndigheten erbjuda ett ickevalsalternativ, exempelvis genom att utforma en turordningslista med leverantörerna i valfrihetssystemet eller att ha den egna verksamheten som ickevalsalternativ.

Vilka är skillnaderna mellan LOU och LOV?

Oavsett om en upphandlande myndighet gör en upphandling enligt LOU eller inför ett valfrihetssystem enligt LOV måste de krav och villkor som ska gälla fastställas i ett upphandlingsdokument (LOU) eller i ett förfrågningsunderlag (LOV). 

I en upphandling enligt LOU ska upphandlingsdokumentet annonseras i en offentlig databas, och de leverantörer som vill konkurrera om uppdraget måste lämna ett anbud senast det datum som anges där. Av upphandlingsdokumenten ska det också framgå hur anbuden kommer att värderas. Den leverantör som lämnat det mest förmånliga anbudet vinner upphandlingen och tilldelas kontrakt.

I ett valfrihetssystem enligt LOV ska förfrågningsunderlaget löpande annonseras på www.valfrihetswebben.se. Kontrakt tecknas således kontinuerligt med leverantörerna vartefter deras ansökningar blir godkända. Alla leverantörer som lämnar in en ansökan som uppfyller de krav och villkor som framgår av förfrågningsunderlaget ska godkännas, skriva kontrakt och bli leverantör i valfrihetssystemet. Den enskilde väljer sedan en leverantör av de som är anslutna till valfrihetssystemet.

Vilka tjänster omfattas av LOV?

LOV omfattar vissa tjänster som tidigare var B-tjänster i bilaga 3 till gamla LOU samt övriga tjänster inom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Som exempel på tjänster som omfattas kan nämnas äldreomsorg, insatser till personer med funktionsnedsättning, barnmorsketjänster och primärvård.

Vilka kan bli leverantörer i ett valfrihetssystem?

Varje fysisk eller juridisk person kan lämna en ansökan. Såväl privata företag som ideella organisationer kan alltså ansöka om att bli godkända som leverantörer. Krav på att leverantören ska ha en viss juridisk form får bara ställas då kontrakt tilldelas om det krävs för att kontraktet ska kunna utföras på ett godtagbart sätt.

I det fall en leverantör inte själv kan uppfylla alla krav och villkor i förfrågningsunderlaget får leverantören samarbeta med andra företag. Detta kallas att en leverantör åberopar annans ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet.

Alla leverantörer som uppfyller de krav och villkor som den upphandlande myndigheten ställt i förfrågningsunderlaget ska godkännas.

Förfrågningsunderlag

Vad ska ingå i förfrågningsunderlaget?

De tjänster som omfattas av valfrihetssystemet ska beskrivas i ett förfrågningsunderlag. Av förfrågningsunderlaget ska det framgå vilka krav och villkor som samtliga leverantörer måste uppfylla och följa för att bli godkända. Exempelvis ska den ekonomiska ersättningen som leverantören får för uppdraget framgå. Kraven och villkoren ska vara proportionerliga och relevanta i förhållande till de tjänster som valfrihetssystemet omfattar.

Det framgår inte uttryckligen av LOV vilka krav som ska finnas i förfrågningsunderlaget, men alla leverantörer måste uppfylla för tjänsten gällande lagstiftning. Det handlar bland annat om socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, skattelagstiftning och arbetsrättslagstiftning. Med lagstiftning avses här även myndigheters föreskrifter.

Följande bör ingå i förfrågningsunderlaget:

  • krav på leverantören
  • kommersiella villkor
  • administrativa bestämmelser
  • särskilda kontraktsvillkor.

Hur ska annonsering ske?

Den upphandlande myndigheten ska annonsera på www.valfrihetswebben.se. Det är lämpligt att annonsen även publiceras på annat sätt, exempelvis på den egna webbplatsen.

Annonseringen ska vara löpande, vilket innebär att annonsen ska finnas på webbplatsen så länge valfrihetssystemet är i drift.

Ersättning och andra villkor

Vilken ersättning får leverantörerna?

Ersättningen i ett valfrihetssystem ska vara lika för leverantörer som utför samma tjänst. Utgångspunkten bör vara att de externa leverantörerna får samma ersättning som egenregiverksamheten. Ersättningsnivåerna ska fastställas av den upphandlande myndigheten och framgå av förfrågningsunderlaget. Den ersättning som en leverantör i ett valfrihetssystem får beror sedan på hur många brukare/patienter som valt leverantören som utförare samt utifrån ickevalsalternativet.

Kan den upphandlande myndigheten ändra villkoren i förfrågningsunderlaget efter att det annonserats?

Ja. De krav och villkor som ställs i inom ramen för ett valfrihetssystem kan ändras. Exempelvis är det vanligt att ersättningen ändras. Möjligheten till ändringar behövs eftersom valfrihetssystemen syftar till att fungera under många år och därför behöver kunna anpassas vart eftersom. . Möjligheten till förändringar behöver dock framgå av förfrågningsunderlaget samt avtalet.  Villkoren måste också ändras i samma utsträckning för samtliga leverantörer.  Det är viktigt att leverantörerna ges information om eventuella villkorsändringar i god tid för att kunna anpassa sina verksamheter. Det är också viktigt att det framgår av förfrågningsunderlaget vad som gäller i det fall en leverantör inte accepterar villkorsändringarna.

Efter ansökan

Kan man som leverantör rätta eller komplettera sin ansökan?

Med den upphandlande myndighetens tillåtelse får en leverantör rätta en felskrivning eller något annat uppenbart fel i en ansökan. En upphandlande myndighet kan även begära att leverantören förtydligar eller kompletterar ansökan.

Vad har en leverantör för möjligheter om denna inte blivit godkänd eller inte är nöjd med villkoren i förfrågningsunderlaget?

Om en upphandlande myndighet beslutat att inte godkänna en leverantör kan denne ansöka om rättelse i en förvaltningsdomstol. Ansökan om rättelse ska ges in till den förvaltningsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist. Ansökan till förvaltningsrätten ska vara skriftlig och ges in inom tre veckor från den dag då leverantören meddelats att denne inte blivit godkänd.

En leverantör som anser att en upphandlande myndighet brutit mot en bestämmelse i LOV, kan ansöka om rättelse. Ansökan om rättelse ska vara skriftlig och ges in till den förvaltningsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist. En sådan ansökan kan göras så länge som valfrihetssystemet existerar.

En upphandlande myndighet som inte följt bestämmelserna i LOV ska ersätta den skada en leverantör förorsakats på grund av detta. Avser en skadeståndstalan ett beslut att inte godkänna en leverantör ska talan väckas inom ett år från det att beslutet meddelades. Talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol, dvs. tingsrätt. Talerätt i denna del har alla leverantörer som ansökt om att delta i ett valfrihetssystem, men som inte godkänts och därigenom lidit skada.

Vad kan domstolen göra?

Då en ansökan om rättelse inkommit från en leverantör gör förvaltningsdomstolen en prövning om 

  • leverantören uppfyller de krav som ställts i förfrågningsunderlaget, eller om
  • den upphandlande myndigheten har brutit mot någon bestämmelse i LOV. 

Om prövningen visar att leverantören uppfyller kraven, eller om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon bestämmelse i LOV och detta medfört att leverantören till följd av detta har lidit eller kan komma att lida skada, ska domstolen besluta om rättelse. Den upphandlande myndigheten ska därefter rätta sig efter domstolens beslut.

Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten. För detta krävs dock prövningstillstånd.

 

Senast uppdaterad: