Hårdare antibiotikakrav med nya hållbarhetskriterier

Pressmeddelande

Svensk Fågel har under sommaren riktat kritik mot Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier. De anser att kriterierna inte är tillräckligt drivande för att minska antibiotikaanvändningen inom animalieproduktionen. I en debattartikel i Dagens Samhälle svarar vi på kritiken och presenterar de nya kriterier vi arbetat med sedan i våras.

Debattartikel publicerad i Dagens Samhälle den 19 augusti

Svensk Fågel har under sommaren riktat kritik mot Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier som de anser inte är tillräckligt drivande för att minska antibiotikaanvändningen inom animalieproduktionen. Vi och Svensk Fågel har olika uppdrag men vi delar oron över att antibiotikaanvändningen inom den globala animalieproduktionen är för stor. Den leder till ökad antibiotikaresistens och är ett hot mot folkhälsan. Vi har under våren tagit fram förslag på kriterier för kyckling och kalkon som bidrar till minskad användning av antibiotika.

Vårt uppdrag är att verka för en rättssäker, effektiv och socialt och miljömässigt hållbar offentlig upphandling. Vi ska ge stöd till bland annat inköpare, upphandlare och leverantörer inom offentlig verksamhet. En viktig del av stödet är att utveckla den hållbara upphandlingen som bidrar till en god djurhållning med låg antibiotikaanvändning.

Lagen om offentlig upphandling (LOU), som sätter ramarna för vårt och upphandlarnas arbete, innebär såväl möjligheter som begränsningar. Det är inte möjligt att utforma hållbarhetskrav som kräver att en vara ska ha ett visst ursprung. Det går inte heller att ställa krav på att produktionen ska uppfylla en nationell lagstiftning i sin helhet.

Samtidigt säger LOU att hållbarhetshänsyn bör tas vid offentlig upphandling. För att göra det enklare att ställa hållbarhetskrav i upphandlingar finns det ett omfattande kriteriebibliotek på vår webbplats. Sedan 2012 finns det kriterier som syftar till minskad antibiotikaanvändning inom all animalieproduktion. När det gäller kyckling och kalkon pågår sedan i våras en översyn av kriterierna för att bland annat minska användningen av antibiotika. Vi tar just nu in externa synpunkter på de nya kriterierna som vi räknar med att publicera under hösten.

Utgångspunkten när vi tagit fram de nya kriterierna är att användningen av antibiotika ska minimeras.  De nya hårdare kriterierna finns på två nivåer. På basnivå krävs, förutom att antibiotika endast ska användas till sjuka djur, en handlingsplan för minskad antibiotikaanvändning. På avancerad nivå anges dessutom en maximal nivå för användning av antibiotika. Det gynnar de producenter som arbetar med sjukdomsförebyggande åtgärder och minskar sin totala antibiotikaanvändning.

För att säkerställa att leverantören lever upp till kraven ska ett kontroll- eller djurhälsoprogram som innefattar en handlingsplan för förebyggande åtgärder vara tillgänglig på begäran. Det kan också finnas ett certifierings- eller kvalitetsledningssystem som verifierar kravet, exempelvis Svensk Fågel eller IP certifiering på Sigillnivå. Nytt är även att vi ger förslag på hur uppföljning av kraven kan göras.

Vår uppfattning är att de uppdaterade kriterierna i större utsträckning än tidigare är i enlighet med de krav på djurhållning som ställs på svenska producenter. Kriterierna kan dock aldrig garantera att endast svenska produkter köps in eftersom syftet med kriterierna är ökad djurskyddshänsyn oavsett produktionsland.

I översynen av kriterierna deltar expertmyndigheter, leverantörer, branschorganisationer (bland annat Svensk Fågel) och upphandlare. Vi har olika roller men vi har ett gemensamt mål: att minska antibiotikaanvändningen inom animalieproduktionen. De nya skärpta hållbarhetskriterierna för upphandling av kyckling och kalkon bidrar till att vi kommer ett steg närmare målet.

Helena Robling, hållbarhetsenheten på Upphandlingsmyndigheten

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 19 augusti 2018

Senast uppdaterad:

Relaterad information

TWITTER

Tweeta @uhmynd