Hur inköp av välfärdstjänster genomförs är avgörande för medborgarna

Nyhet

Upphandlingsmyndigheten har lämnat remissvar på huvudbetänkandet ”Med tillit växer handlingsutrymmet” och delbetänkande ”En lärande tillsyn”. Styrnings- och ledningsfrågor är avgörande för att utveckla välfärdssektorn. Men en analys av hur styrning som är baserad på tillit påverkar upphandling och inköpsprocessen saknas, anser Upphandlingsmyndigheten.

Styrnings- och ledningsfrågor är viktiga för att utveckla välfärdssektorn. Det är därför positivt att utredningens uppdrag är att bidra till en styrning, som tar tillvara medarbetares kompetens, kunskap och engagemang. Vi är också positiva till utredningens mål att skapa så goda möten som möjligt mellan medarbetaren och medborgaren. Men Upphandlingsmyndigheten saknar en fördjupad analys av hur styrning som är baserad på tillit påverkar upphandlings- och inköpsprocessen. En mer omfattande beskrivning av upphandlingsfunktionens roll och ställning i organisationen och relationen till externa aktörer för att medborgarna ska få god välfärd saknas.

Av huvudbetänkandet framgår att ungefär en femtedel av verksamheten som bedrivs inom välfärdssektorn utförs av andra aktörer än de offentliga. Det gör att upphandling och relationen mellan offentliga beställare och privata utförare sätter viktiga ramar för en styrning och ledning som är baserad på tillit.

- Relationer med leverantörer är en viktig del i styrningen och utförande. Det är därför olyckligt att utredningen, trots att stora resurser lagts ner i utredningens arbete i övrigt, inte tagit tillvara på möjligheten att utreda frågor som rör upphandling ordentligt. Det är viktigt att berörda myndigheter ser upphandling som en del i en försörjningsstrategi med målsättning att leverera välfärd till medborgaren, menar generaldirektören Inger Ek.

I betänkandet sägs bland annat att det i samtal med verksamma inom kommuner och landsting har framkommit att arbetet kring att administrera och kontrollera upphandlingar skapar administrativa tidstjuvar.

-Vi ifrågasätter inte de behov som olika målgrupper uttrycker i betänkandet och vi känner igen dem från vårt egna arbete. Men vi ser också att en sådan upplevelse ofta handlar om att inköps- och upphandlingsfrågor inte har en tillräckligt strategisk roll i organisationen. Det kan bland annat bero på en bristande förståelse för inköpsprocessen. Rätt organiserat skapar inköp värde, hjälper organisationen att lösa problem och att nå uppsatta mål, säger Inger EK.

Hur en upphandling av välfärdstjänster genomförs är avgörande för hur tjänsten kommer att utföras och för medborgaren som i slutändan tar emot tjänsten. En inköpsprocess för komplexa tjänster, som välfärdstjänster ofta kan vara, tar tid och måste få ta tid och resurser i anspråk. Vi instämmer därför i utredningens slutsats att upphandling bör ses som strategiska beslut och viktig del av verksamheten.

Det är också viktigt att förstå att ett avtal avseende till exempel drift av ett äldreboende innebär att den offentliga servicen till medborgaren överlåts till annan. Det kräver vissa formalia.

Upphandlingslagstiftningen ska säkerställa en inköpsprocess som är öppen och behandlar alla lika. Av den anledningen samt av rättssäkerhetsskäl går det inte att förenkla allt för mycket. Men det finns goda möjligheter att inte detaljstyra. Exempelvis kan funktionskrav ställas i en upphandling. Leverantören ges då möjlighet att komma med nya lösningar och bidra med sin kunskap och kompetens.

Upphandlingsmyndigheten har begränsat sitt yttrande till de delar i betänkandet som har anknytning till myndighetens uppdrag.

Senast uppdaterad:

Relaterad information

Aktuellt