Klargörande från EU-domstolen om samarbeten som är undantagna LOU

Nyhet

Frågan om vad upphandlande myndigheter får samarbeta om i så kallade Hamburgsamarbeten är omdiskuterad. Det handlar om vad samarbeten mellan upphandlande myndigheter som är undantagna lagen om offentlig upphandling (LOU) kan avse. I en dom från 28 maj svarar EU-domstolen på frågan.

Målet rör ett samarbete mellan upphandlande myndigheter kring en programvara som används för att leda brandmäns insatser. Delstaten Berlin hade köpt in programvaran från ett privat företag. Enligt avtalet fick Berlin kostnadsfritt överföra programvaran till andra myndigheter. Berlin och staden Köln ingick ett avtal om att Köln permanent skulle få använda programvaran utan kostnad. Berlin och Köln ingick även ett samarbetsavtal som gick ut på att de ömsesidigt skulle låta den andra parten kostnadsfritt få ta del av eventuell framtida utveckling av programvaran.

I målet har den tyska domstolen ställt frågor till EU-domstolen om hur upphandlingsdirektivet ska tolkas, vilket besvaras av EU-domstolen. I målet var det bland annat fråga om samarbetsavtalet uppfyllde kriterierna för att vara undantaget från upphandlingsreglerna. Domstolen gjorde dels en bedömning av vilken typ av tjänster som samarbetet avsåg och dels en bedömning av om samarbetet innebar att en privat aktör gynnades på ett sätt som medför att undantaget inte får tillämpas.

Vilken typ av tjänster får upphandlande myndigheter samarbeta om?

För att ett samarbetsavtal mellan upphandlande myndigheter ska vara undantaget upphandlingsreglerna krävs enligt direktivet att ”de offentliga tjänster som de ska utföra tillhandahålls med målet att uppnå myndigheternas gemensamma mål”. Vad detta innebär och vad som krävs av de aktuella tjänsterna har varit omdiskuterat.

I målet klargör EU-domstolen att det inte krävs att samarbetet avser offentliga tjänster som de upphandlande myndigheterna ska tillhandahålla gemensamt. Det räcker att samarbetet gör det möjligt att uppnå myndigheternas gemensamma mål. Domstolen klargör vidare att ett samarbete inte behöver avse offentliga tjänster som sådana, utan kan omfatta verksamhet som är underordnad en offentlig tjänst. En förutsättning är att den underordnade verksamheten bidrar till att det uppdrag avseende offentliga tjänster som är föremål för samarbetet, faktiskt utförs.

Gynnande av privata aktörer

Av EU-domstolens tidigare praxis om samarbetsavtal framgår att privata leverantörer inte får gynnas av ett samarbete. I LOU-direktivets artikel som reglerar undantaget för samarbetsavtal anges det dock inte.

EU-domstolen klargör att domstolens tidigare praxis gäller och att privata leverantörer inte får gynnas av ett samarbetsavtal. En fråga i målet var om framtida underhåll och utveckling av programvaran bara kommer att kunna tilldelas det företag som utvecklat den, eftersom ingen annan leverantör har tillgång till källkoden eller till annan kunskap om källkoden som krävs. I sådant fall skulle det enligt domstolen kunna innebära att det företaget gynnas på ett sätt som medför att undantaget för samarbetsavtal inte kan tillämpas. 

EU-domstolens beslut i mål C-796/18 Stadt Köln

Samarbetsavtal - om så kallade Hamburgsamarbeten

Senast uppdaterad:

Relaterad information

TWITTER

Tweeta @uhmynd