Nationell statistik om inköpsvärden behövs

Pressmeddelande

Den offentliga upphandlingen omsätter årligen cirka 700 miljarder kronor och har stor betydelse för samhällsekonomin. Upphandlingsmyndigheten har på uppdrag av regeringen genomfört en studie om vilka uppgifter om inköpsvärden som är möjliga och lämpliga att samla in. Myndighetens slutsats är att det finns ett stort behov av nationell statistik om inköpsvärden och att det är möjligt att samla in relevanta uppgifter.

Den offentliga upphandlingen omsätter årligen cirka 700 miljarder kronor. Det motsvarar en sjättedel av BNP. Upphandlingsmyndigheten anser därför att det är rimligt att staten tillhandahåller statistik som kan bidra till att utveckla den offentliga affären. Myndigheten har under 2018 genomfört en studie om möjligheten att samla in uppgifter om inköpsvärden och har nu presenterat sina slutsatser i en rapport.

– Offentlig upphandling handlar om att använda våra gemensamma resurser effektivt för att skapa största möjliga nytta för medborgarna. En nationell inköpsstatisk bidrar till ökad transparens och insyn i hur offentliga medel används, säger Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.

En slutsats i rapporten till regeringen är att den annonsbaserade statistiken som finns idag bör kompletteras med uppgifter om faktiska inköpsvärden. Uppgifterna bör utgöra underlag för en heltäckande nationell statistik som omfattar alla inköp av varor, tjänster och byggentreprenader som genomförs av upphandlande myndigheter i Sverige.

Insamlingen av uppgifter bör inte avgränsas till inköp som sker med stöd av upphandlingslagarna men dessa inköp bör kunna identifieras och särskiljas.

– Den nationella inköpsstatistiken ska ge svar på de centrala frågorna: vem som köper vad, av vem och för hur mycket. Den blir då ett bra underlag för analyser av inköps- och leverantörsmönster som kan tillgodose många användares behov, säger Andreas Larsson, analytiker på Upphandlingsmyndigheten.

Förslaget innebär att den nationella statistiken exempelvis ska kunna visa:

  • hur stora belopp inköpen uppgår till och hur stor del som anskaffas med stöd av upphandlingslagarna
  • hur inköpen fördelar sig mellan olika inköpsområden och vilka kategorier av varor, tjänster och byggentreprenader som köps
  • hur inköpen fördelar sig mellan kategorier av upphandlande myndigheter och mellan enskilda upphandlande myndigheter
  • hur inköpen fördelar sig mellan leverantörer och hur mycket som exempelvis köps av privata kontra offentliga leverantörer, av små- och medelstora företag och av idéburna organisationer
  • hur inköps- och leverantörsmönster ser ut för enskilda upphandlande myndigheter

Upphandlingsmyndigheten delar regeringens tidigare bedömning att en skyldighet för upphandlande myndigheter att lämna vissa uppgifter om inköpsvärden bör införas. Men man betonar att det är viktigt att ta hänsyn till uppgiftslämnarbördan.

– Det kan vara lämpligt att skyldigheten att lämna uppgifter inledningsvis begränsas till sådana som redan idag är allmänt tillgängliga hos upphandlande myndigheter, säger Andreas Larsson.

Det är dock nödvändigt att insamlingen i ett senare skede utvidgas till ytterligare uppgifter som kan användas för att identifiera vilka inköp som sker med stöd av upphandlingslagarna.

Nio upphandlande myndigheter har medverkat i studien: Trafikverket, Swedavia, AB Stångåstaden, Region Sörmland, Lidingö stad, Luleå kommun, Kungsbacka kommun, Söderhamns kommun och Upphandlingsmyndigheten.

Förberedande studie om vissa inköpsvärden

Senast uppdaterad:

Relaterad information

TWITTER

Tweeta @uhmynd