Så mycket tjänar samhället på sysselsättningskrav i offentlig upphandling

Pressmeddelande

Kan man räkna på den samhällsekonomiska effekten av att ställa sysselsättningskrav i offentlig upphandling? Ja, nu kan man det. Upphandlingsmyndigheten lanserar en beräkningsmodell som svarar på vad effekten av sysselsättningskrav blir på olika nivåer – för staten, regionen, kommunen och arbetsgivaren.

Offentlig upphandling kan användas som arbetsmarknadsverktyg. Genom att skapa utrymme för jobb eller praktikplats i ett vinnande kontrakt kan människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden få in en fot i arbetslivet.

Nu har Upphandlingsmyndigheten tagit fram en samhällsekonomisk beräkningsmodell som kan användas för att få en fingervisning om effekten av att ställa sysselsättningskrav i upphandling redan innan upphandlingen genomförs. Den kan även användas för att följa upp effekten av genomförd upphandling med sysselsättningskrav.

I ett beräkningsexempel av en upphandling med sysselsättningskrav där en nyanländ person får jobb med anställningsstöd i 12 månader blir det en vinst på alla nivåer.

– I exemplet resulterar denna anställning i en vinst för samhället på över 200 000 kronor. Men alla går med vinst: staten, kommunen, regionen, den vinnande leverantören och individen. Skulle 100 nyanlända under ungefär samma förutsättningar få sysselsättning genom offentlig upphandling skulle den ekonomiska effekten för samhället på ett år bli över 20 miljoner kronor, säger Patrick Amofah, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten och projektledare för ESF-projektet ”Sysselsättning genom offentlig upphandling”.

Beräkningsmodellen ingår i Upphandlingsmyndighetens stöd för sysselsättningskrav i offentlig upphandling, som finns på Upphandlingsmyndighetens webbplats.

– Under utvecklingen av stödet för sysselsättningskrav i offentlig upphandling har en återkommande fråga varit vad det ger för effekt och hur man ska kunna bedöma om det är lönsamt att ställa kraven. Därför är jag glad och stolt över att vi nu kan erbjuda en beräkningsmodell som ger en uppfattning av vad effekten blir per person som får sysselsättning. Det kommer att göra det mycket enklare för upphandlande organisation att både prognostisera och följa upp upphandling med sysselsättningskrav, säger Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Inger Ek.

Stödet för upphandling med sysselsättningskrav har tagits fram av det EU-finansierade transnationella projektet ”Sysselsättning genom offentlig upphandling”, som leds av Upphandlingsmyndigheten. Stödet vänder sig till alla roller som är involverade i upphandlingsprocessen då sysselsättningskrav ställs: beslutsfattare, upphandlare, matchningsansvariga och leverantörer.

Utöver den samhällsekonomiska beräkningsmodellen kompletteras nu stödet med:

  • Stöd för att främja socialt företagande och öka sysselsättning genom reserverad upphandling.
  • Bonusincitament för ytterligare ökad sysselsättning och ökad jämställdhet på arbetsmarknaden.

Den 7 november presenteras den samhällsekonomiska beräkningsmodellen och övriga nya delar i stödet på en konferens på Nordic Light Hotel i Stockholm. Konferensen sänds direkt klockan 13-16.

Följ direktsändningen på webben

Senast uppdaterad:

Relaterad information

TWITTER

Tweeta @uhmynd