Upphandling ett potentiellt kraftfullt arbetsmarknadsverktyg

Nyhet

Sysselsättningskrav i offentlig upphandling kan vara ett framgångsrikt arbetsmarknadsverktyg med mer positiva ekonomiska effekter jämfört med andra arbetsmarknadsinitiativ – åtminstone i Finland. Det visar en studie av arbetsmarknadsexpert Mikko Kesä.

När det EU-finansierade projektet Sysselsättning genom offentlig upphandling besökte Vanda i Finland i maj redovisade arbetsmarknadsexperten Mikko Kesä intressanta resultat från sina studier av sysselsättningskrav i offentlig upphandling som arbetsmarknadsverktyg och vilka ekonomiska effekter det kan ge.

– Finska och svenska förhållanden har likheter, men skiljer sig också delvis åt. Men oavsett det är Mikko Kesäs resultat spännande att ta del av. Det är roligt att se en så konkret utvärdering av sysselsättningskrav i offentlig upphandling. Den finska modellen har verkligen gett mätbara resultat i form av ekonomiska effekter i Vanda och sysselsättningskraven har minskat kommunens arbetslöshetskostnader, säger projektledare Patrick Amofah, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.

Positiva ekonomiska effekter och individuella vinster

Mikko Kesä har jämfört hur effektiva olika arbetsmarknadstjänster i kommunal regi i 19 finska kommuner är när det gäller att minska kommunernas kostnader för arbetslöshet långsiktigt. Vandas arbete med sysselsättningskrav i offentlig upphandling är ett av initiativen som undersökts.

Arbetsmarknadsexpert Mikko Kesä
Arbetsmarknadsexpert Mikko Kesä


– Även om det är de ekonomiska resultaten för minskad arbetslöshet som jag har mätt ska vi inte glömma att det är vinsterna för individen som kommer in på arbetsmarknaden som är de viktigaste. I det finska systemet är kommunernas kostnader högst för de arbetslösa som har svårast att komma in på arbetsmarknaden, vilket främst är långtidsarbetslösa och ungdomar som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden. De kommunala kostnaderna stiger då för försörjningsstöd, social service och sjukvård. Dessutom minskar skatteintäkterna. Det är alltså genom att stötta dessa grupper som de största positiva effekterna för kommunerna kan uppnås, säger Mikko Kesä.

En metod som sticker ut

Mikko Kesä har räknat ut den faktiska kostnaden för kommunerna för arbetslösa personer i olika kategorier, till exempel utifrån ålder, ursprung och historisk och förväntad arbetslöshet. Hans utvärderingsmodell innehåller även kommunernas direkta och indirekta kostnader, olika typer av inriktning på arbetsmarknadsinitiativen och resultat i form av status för individen efter åtgärden, till exempel fast arbete, studier eller pensionering.

– Av alla de olika arbetsmarknadsinitiativ jag mätte för de 19 kommunerna var sysselsättningskrav i offentlig upphandling den absolut mest framgångsrika metoden ur ett ekonomiskt perspektiv. Under 2017 skrev Vanda kommun över 130 kontrakt med sysselsättningsvillkor. Endast 17 av dessa förverkligades under året och fick en positiv effekt på 147 000 euro (drygt 1,5 miljoner SEK). Baserat på det resultatet kan man förvänta sig en positiv effekt på 1,3 miljoner euro (drygt 13 miljoner SEK) när alla kontrakt genomförts, berättar Mikko Kesä.

– Min studie visar också att den arbetslösa som får jobb eller praktik med den här metoden har större möjlighet att i förlängningen få ett permanent jobb. När det är ett privat företag som står för anställningen är chansen att få fast anställning 35 procent, jämfört med 19 procent om det är kommunen som erbjuder tillfälligt jobb eller praktikplats. Sysselsättningskrav är en möjlighet att skapa arbetstillfällen inom privat sektorn med upphandling som ett verktyg.

Rätt förutsättningar krävs

Men Mikko Kesä konstaterar också att det krävs vissa förutsättningar för att resultaten ska bli så här bra. Dels krävs tydliga villkor om vilken målgrupp som ska rekryteras, det vill säga långtidsarbetslösa eller andra som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Dels krävs god upphandlingspraxis så att rättvis och transparent konkurrens bibehålls och att den totala kostnaden för anbuden inte stiger. Slutligen behöver leverantörerna stöd för att hitta rätt kandidat och hjälp med byråkratin.

– Sysselsättningskrav i offentlig upphandling är en metod som fortfarande är i sin linda. Men genom att några börjar testa och dela med sig av kunskapen kan metoden spridas till hela landet, säger Mikko Kesä.

För det svenska projektet går arbetet med en nationell modell för sysselsättningskrav i offentlig upphandling vidare.

– Inom projektet undersöker vi vilka utvärderingsmodeller för sysselsättningskrav som finns i dag och samarbetar kring hur vi kan ta den kunskapen vidare i vårt arbete. När vi har den nationella modellen klar ska den även innehålla beprövade indikatorer och en modell för utvärdering. Det vi har hört i Vanda blir därför en viktig pusselbit, avslutar Patrick Amofah.


Vill du veta mer om Mikko Kesäs forskning är du välkommen att kontakta honom på telefon: +358 400 203 494, eller via e-post:mikko@mikkokesa.fi

Sysselsättning genom offentlig upphandling är ett treårigt projekt som leds av Upphandlingsmyndigheten och finansieras av Europeiska socialfonden. Projektet ska skapa en modell för och sprida kunskap om möjligheterna att ställa sysselsättningskrav i offentlig upphandling. En första version av modellen lanserades i oktober 2018.

Samarbetspartners i projektet är Arbetsförmedlingen, Botkyrka kommun, Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Stockholms stad och Trafikverket. Projektet är transnationellt och transnationella partners är National Institute for Health and Welfare i Finland, Helsingfors stad och Vanda stad.

Senast uppdaterad:

Relaterad information

TWITTER

Tweeta @uhmynd