Start

En väl fungerande offentlig upphandling bygger på att såväl leverantörer som medborgare har tilltro till att rättssäkerheten fungerar

Offentlig upphandling är ett utpekat riskområde för korruption. Tilltron till hur de offentliga inköpen genomförs skadas allvarligt om det finns misstankar om korruption. Arbetet med att förhindra korruption handlar om att motverka att leverantörer inte behandlas lika, att bekämpa förekomsten av mutor och andra otillbörliga förmåner och undvika onödiga missförstånd. Enligt vår bedömning behövs en viss utveckling av de upphandlande organisationernas inköpsarbete för att de ska tillvarata möjligheterna som kan bidra till att alla leverantörer behandlas lika i de offentliga upphandlingarna.

Målet för en rättssäker offentlig upphandling omfattar ett aktivt arbete med: 

  • att förebygga korruption och jäv i de offentliga inköpen
  • att agera med öppenhet och kommunikation för att förhindra onödiga rättsprocesser
  • att avtalsuppföljningar i högre utsträckning bidrar till att säkerställa rättssäkerheten.

Vårt arbete med nationella upphandlingsstrategin

Nationella upphandlingsstrategin på regeringens webbplats

En viktig aspekt i detta sammanhang är tilltron till de offentliga inköpen. Den kan skadas allvarligt om det finns misstankar om korruption eller jäv – något som i förlängningen kan innebära att leverantörer avstår från att lämna anbud i offentliga upphandlingar. 

En åtgärd för att öka rättssäkerheten i offentlig upphandling är att ha en väl fungerande avtalsuppföljning. Genom att upphandlande myndigheter och enheter följer upp avtal, uppnås fördelar inom kvalitet och effektivitet. Dessutom medverkar myndigheten eller enheten till att seriösa leverantörer konkurrerar om offentliga kontrakt. 

För att undvika rättsprocesser som bygger på missförstånd kan upphandlande myndigheter och enheter nyttja de möjligheter som finns i alla delar av inköpsprocessen. Generellt är sannolikheten för överprövning högre ju fler anbudsgivare som deltar i en upphandling. Ett större antal anbudsgivare innebär fler som kan anse sig ha lidit skada av missförhållanden. Ofta finns ett samband mellan upphandlingens storlek, antalet anbud och upphandlingens komplexitet. Vi på Upphandlingsmyndigheten vill uppmärksamma att det finns ytterligare aspekter som påverkar rättssäkerheten i offentlig upphandling. Exempelvis efterlevnad av regelverk samt kunskap hos dem som tillämpar regelverken. Det här aktualiseras i och med de regelförändringar som skett vid ett flertal tillfällen de senaste åren inom upphandlingsområdet.

I detta avsnitt redovisar vi analyser och bedömningar av resultat för följande effektmål:

  • Alla leverantörer behandlas lika i de offentliga upphandlingarna. Effektmålet har en stark koppling till att det inte förekommer korruption i form av mutor och andra otillbörliga förmåner i den offentliga upphandlingen.

Vi har analyserat vilka väsentliga möjligheter som finns för att uppnå effektmålet om att alla leverantörer ska behandlas lika i de offentliga upphandlingarna. Vi har även följt upp i vilken utsträckning de upphandlande organisationerna tagit vara på dessa möjligheter. Vi har följt upp fem väsentliga möjligheter, vilka utgör resultatindikatorer för effektmålet. I tabellen nedan presenteras de upphandlande organisationernas utfall på målindex och resultatindikatorerna.

Bedömning av nuläget av en väl fungerande offentlig upphandling som bygger på tilltro till att rättssäkerheten fungerar

Bedömning

Enligt vår bedömning behövs en viss utveckling av de upphandlande organisationernas inköpsarbete för att de ska tillvarata möjligheterna som kan bidra till att alla leverantörer behandlas lika i de offentliga upphandlingarna.

Behovsanalys är en grundläggande del av planeringen av upphandlingar och ligger bland annat till grund för hur kraven på upphandlingsföremålet utformas. För att säkerställa att leverantörerna behandlas lika, och att kravställningen är proportionerlig, behöver behoven vara tydliga och väl beskrivna. En väl genomförd behovsanalys ökar objektiviteten i utvärderingen och kan på så vis minska utrymmet för otillbörliga beteenden. Totalt 71 procent av de upphandlande organisationerna genomför i hög utsträckning behovsanalys när de planerar enskilda upphandlingar. Det är positivt. 

Den digitala upphandlingsprocessen medför att upphandlingar enligt huvudregeln annonseras elektroniskt. Detta ökar transparensen och bidrar till en högre grad av likabehandling. Eftersom den digitala upphandlingsprocessen bidrar till ökad öppenhet kan den också motverka onödiga rättsprocesser. Sedan 2017 är det obligatoriskt enligt i stort sett samtliga upphandlingslagar (exklusive lagen [2011:1029] om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, LUFS, där det är valfritt) att kommunicera med elektroniska medel under upphandling, vilket kan förklara den positiva utvecklingen över tid. Totalt 86 procent av alla upphandlande organisationer som använder sig av digitala upphandlingsverktyg i hög utsträckning. 

Att digitalisera beställningsprocessen har flera positiva effekter. Bland annat minskar risken för felaktiga beställningar. Samtidigt blir det enklare för beställare att använda rätt avtal från upphandlade leverantörer, vilket ger bättre förutsättningar till spårbarhet med syfte att motverka korruption. Det vore önskvärt att arbetet med att digitalisera beställningsprocessen gick snabbare. Enbart 44 procent av de offentliga organisationerna har infört en digital beställningsprocess i hög utsträckning. 

Uppföljning av avtals- och leverantörstrohet är viktigt för att säkerställa att den egna organisationen efterlever det ingångna avtalet vad gäller leverantör och sortiment, samtidigt som avvikelser i köpbeteenden kan identifierats. Här finns en stor förbättringspotential, eftersom bara 49 procent av de upphandlande organisationerna följer upp avtals- och leverantörstrohet i hög utsträckning.

Målindex och indikatorer av en väl fungerande offentlig upphandling som bygger på tilltro till att rättssäkerheten fungerar

Vi har analyserat vilka de väsentliga möjligheterna är att uppnå effektmålet och följt upp i vilken utsträckning de upphandlande organisationerna tagit vara på dessa möjligheter. Som stöd för våra bedömningar har vi tagit fram resultatindikatorer och målindex för effektmålen. Resultatindikatorerna mäter i vilken utsträckning de upphandlande organisationerna tar till vara de väsentliga möjligheterna att uppnå målen. Resultaten för respektive indikatorer visar andelen organisationer som angett att de i hög utsträckning arbetar med indikatorn. Målindex utgör medelvärdet av indikatorerna i respektive effektmål, vilket sedan indexerats från 0 till 100.

Målindex och resultatens generaliserbarhet