Startsida

Målindex och resultatens generaliserbarhet

I syfte att redovisa resultat för de upphandlande organisationernas måluppfyllelse av inriktningsmålen i den nationella upphandlingsstrategin har vi operationaliserat inriktningsmålen till ett eller flera effektmål som beskriver önskade framtida tillstånd för den samhällsnytta som de offentliga inköpen ska skapa.

Under 2020 har vi har följt upp effektmålen med en enkätstudie till upphandlingsansvariga i upphandlande organisationer. Enkäten bygger vidare på våra enkätstudier 2016 och 2018. Vi redovisar förändringar för de indikatorer som även fanns med i enkätstudien 2018. Vi kan däremot inte jämföra med resultat för 2016 på grund av brister i dokumentationen. Samtliga tabeller i redovisningen utgår från Upphandlingsmyndighetens enkätundersökning. 

Uppföljningen är genomförd genom en enkät till de upphandlingspliktiga organisationerna i Sverige. Totalt svarade 659 upphandlande organisationer, svarsfrekvens var 42 procent. Vår bedömning är att resultaten är representativa för statliga myndigheter, regioner och kommuner men att det finns viss osäkerhet kring de offentligt ägda bolagen. 

Om indikatorer och målindex 

Som stöd för våra bedömningar har vi tagit fram resultatindikatorer och målindex för effektmålen. Resultatindikatorerna mäter i vilken utsträckning de upphandlande organisationerna tar till vara de väsentliga möjligheterna att uppnå målen. Målindex utgör medelvärdet av indikatorerna i respektive effektmål, vilket sedan indexerats från 0 till 100. 

Om de upphandlande organisationerna tillsammans har 20 eller lägre i målindex bedömer vi det som att det behövs en omfattande utveckling av det offentliga inköpsarbetet för att effektmålet ska uppnås. I övrigt bedömer vi resultat på målindex enligt följande: 

  • mellan 20 och 39 – mycket stort utvecklingsbehov
  • mellan 40 och 59 – stort utvecklingsbehov
  • mellan 60 och 79 – visst utvecklingsbehov
  • 80 eller över – litet utvecklingsbehov. 

Ett målindex på 0 procent innebär inte att man har 0 procents måluppfyllelse, utan målindex mäter styrkan på drivkraften i arbetet för ökad måluppfyllelse. Vi uttalar oss alltså inte om de upphandlande organisationernas måluppfyllelse utan om i vilken utsträckning de offentliga inköpen behöver utvecklas för att tillvarata möjligheterna som bidrar till att effektmålen uppnås.

Indikatorer 

I enkätundersökningen ombads respondenterna värdera sin organisations inköpsarbete ur olika aspekter, och för varje effektmål tog vi fram ett målindex som byggdes upp av resultatet för två eller flera indikatorer. I de enkätfrågor som fungerar som underlag för indikatorer fick respondenterna ta ställning genom att använda två typer av skalor: 

På den ena skalan formulerades frågorna som ”I vilken utsträckning…” Dessa besvarades på en intervallskala från 1 (låg) till 5 (hög). Det fanns också möjlighet att svara ”Vet ej”. 

På den andra skalan inleddes frågorna med ”Har ni/er organisation…” Dessa besvarades på en ordinalskala där svaren rangordnas men inte är numeriska. De svarsalternativ som användes var ”Ja helt”, ”Ja delvis”, ”Nej” och ”Vet ej”. För några frågor fanns svarsalternativet ”Inte applicerbar”. 

Resultatet för varje enkätfråga har kodats om till en 0/1-variabel, och för intervallskalefrågorna har svarsalternativ 4–5 kodats som 1 (hög utsträckning) och resten som 0 (noll). För ordinalskalefrågorna har svarsalternativen ”Ja helt” och ”Ja” delvis kodats som 1 (hög utsträckning) och resten som 0 (noll). Resultaten för respektive indikatorer visar andelen organisationer som angett att de i hög utsträckning arbetar med indikatorn.