Kartlägga

I kartläggningsfasen är det centralt att fastställa om det finns risker avseende mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljöskydd och korruption i leveranskedjan av den vara eller tjänst som ska upphandlas.

Ökad kunskap om risker i leveranskedjan

Finns det tydliga ledningsbeslut om hur verksamheten ska arbeta med ansvarsfulla leveranskedjor, exempelvis genom en uppförandekod eller liknande, kan det vara så att kartläggningsfasen redan är genomförd på en övergripande nivå genom policy- eller strategibeslut.

I kartläggningsfasen hanterar ni följande uppgifter:

  • Identifiera om det finns aktuella och potentiella risker i leveranskedjan för den aktuella varan eller tjänsten.
  • Identifiera hur förutsättningarna ser ut i den aktuella branschen. Finns det exempelvis branschinitiativ, certifieringar eller andra initiativ som syftar till att hantera hållbarhetsrisker i leveranskedjan?

Identifiera aktuella och potentiella risker

En riskanalys är en metod för att identifiera och värdera risker och ger er som upphandlande myndighet information om hur leveranskedjan ser ut för den aktuella varan eller tjänsten.

Vad utgör en risk?

Riskerna i leveranskedjan definieras utifrån risk för negativ påverkan när det gäller mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljöskydd och korruption, från råvara till färdig produkt. En analys av sociala risker är en analys av sannolikheten för att det förekommer sådana risker i produktionen eller leveransen av varan eller tjänsten som ska upphandlas. Ni bör ta hänsyn till både påverkan på arbetare i leveranskedjan och omgivande samhälle.

Hur bedöms risker i aktuella upphandlingar?

En riskanalys ska identifiera vilka risker som förknippas med den vara eller tjänst som ska upphandlas. På så sätt kan ni identifiera vad möjliga leverantörer bör känna till, samt vilka krav som är lämpliga att ställa i upphandlingen.

Nedan följer en beskrivning av hur ni kan genomföra en riskanalys.

Steg 1: Kartläggning av leveranskedjan för aktuell vara eller tjänst

Det första steget består av att kartlägga leveranskedjan för att ta reda på dess struktur. En viktig del i detta steg är att identifiera vad för typ av arbete som utförs och vilken aktör i leveranskedjan som utför det. Handlar det exempelvis om en bransch som kännetecknas av låga löner och hälsofarliga processer? Består arbetsstyrkan av migrantarbetare och/eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex med många underleverantörsled och bristande transparens? 

Steg 2: Identifiering av i vilka regioner och länder produktionen av en vara eller tjänst sker

Det andra steget syftar till att identifiera en vara eller tjänsts ursprung om detta inte redan framgår av steg 1. Det är viktigt att identifiera spårbarhet eftersom riskerna varierar beroende på var i världen arbetet utförs.

Steg 3: Insamling av information om situationen på områdena mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljöskydd och anti-korruption

När ni har kartlagt leveranskedjan och ursprung är nästa steg att samla in information om hur situationen ser ut på områdena mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljöskydd och anti-korruption där arbetet utförs. 

Steg 4: Analys av information som samlats in genom stegen 1– 3 ovan

Det sista steget handlar om att analysera vilka risker en vara eller tjänsts leveranskedja är förenad med. Analysen bör ta sikte på vilka risker som kan förekomma för att kunna identifiera vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att hantera dessa risker. 

Riskprodukter (”högrisklista”) 

Vi har tagit fram information om produktkategorier där det förekommer hög risk inom områdena mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljöskydd och korruption i leveranskedjan.  

Upphandlande myndigheter är i vissa fall skyldiga att genomföra en bedömning om det finns en risk för brott mot ILO:s kärnkonventioner vid produktionen av det som ska upphandlas.

 Arbetsrättsliga villkor i upphandlingsreglerna

Som en del av denna bedömning kan ni använda er av Upphandlingsmyndighetens riskanalyser. Dessa omfattar de produktkategorier där det förekommer hög risk i leveranskedjan. Vi rekommenderar att riskerna värderas i hela leveranskedjan.  

Om riskanalyserna

Riskanalyserna som togs fram i december 2018 innehåller information om ”högriskprodukter”. Det innebär att det finns omfattande dokumentation om att det förekommer systematiska brott mot FN:s allmänna förklaring mot de mänskliga rättigheterna, ILO:s kärnkonventioner och nationell lagstiftning om arbetsrätt som gäller i det land där arbetet utförs. Det kan även förekomma miljörisker samt risker för korruption. Riskerna kan förekomma i olika led i leveranskedjan som råvaruutvinningen, komponenttillverkning och sluttillverkning.   

Riskanalyserna baseras på källor som bedöms vara trovärdiga utifrån följande tre indikatorer: (i) oberoende, (ii) arbetsmetod, (iii) erkännande eller mandat. Det innebär att de är självständiga i förhållande till den organisation som utreds, att tillvägagångssättet för att samla in informationen sker på ett trovärdigt sätt och att informationskällan har fått ett internationellt erkännande om att den bedriver en seriös och tillförlitlig granskning. Exempel på sådana källor är ILO, Human Rights Watch och Transparency International.  

Hur riskanalyserna kan användas

I förberedelsefasen av en upphandling kan du hitta nyttig information om risker i de olika produktkategorierna. Informationen kan även användas som ett stöd vid kontraktsuppföljningen genom att fokusera på de produktkategorier där riskerna är som störst.   

Observera att riskanalyserna endast är vägledande och att dessa inte ska ses som uttömmande.

Riskanalyser

Identifiera förutsättningarna i den aktuella branschen

Förutsättningarna för att säkerställa ansvarsfulla leveranskedjor varierar mellan olika branscher. Strukturella problem som förekommer i en hel bransch som exempelvis beror på bristande spårbarhet och transparens i leveranskedjan, kan göra arbetet mer komplext. I sådana situationer kan det vara bra att företag samverkar gemensamt inom branschen, exempelvis genom branschinitiativ och tredjepartscertifieringar.

Branschinitiativ

Det kan vara bra att undersöka om det finns något branschinitiativ som syftar till att förbättra villkoren i leveranskedjan i den aktuella branschen som upphandlingen omfattar. Branschinitiativ i form av gemensamma riktlinjer kan spara både tid och resurser för företagen och kan även vara en möjlighet att driva branschgemensamma frågor.

Exempel på sådana initiativ är

Tredjepartscertifieringar

Med en tredjepartscertifiering granskar en tredje part att en produkt eller tjänst uppfyller kriterierna för certifiering. En tredjepartscertifiering behöver alltså inte granskas av er som upphandlande myndighet.

Exempel på sådana certifieringar är:

Det finns många olika certifieringar på marknaden och det kan vara svårt att veta vad de olika certifieringarna innebär. Det är viktigt att vara uppmärksam på att en certifiering inte alltid omfattar hela leveranskedjan, och i komplicerade leveranskedjor betyder detta att det kan vara många produktionsenheter som inte täcks av certifieringen. Tredjepartscertifieringar är ändå positiva för att demonstrera åtgärder i leveranskedjan.