Kartlägga

I kartläggningsfasen är det centralt att fastställa om det finns risker avseende mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljöskydd och korruption i leveranskedjan av den vara eller tjänst som ska upphandlas.

Ökad kunskap om risker i leveranskedjan

Finns det tydliga ledningsbeslut om hur verksamheten ska arbeta med ansvarsfulla leveranskedjor, exempelvis genom en uppförandekod eller liknande, kan det vara så att kartläggningsfasen redan är genomförd på en övergripande nivå genom policy- eller strategibeslut.

I kartläggningsfasen hanterar ni följande uppgifter:

  • Identifiera om det finns aktuella och potentiella risker i leveranskedjan för den aktuella varan eller tjänsten.
  • Identifiera hur förutsättningarna ser ut i den aktuella branschen. Finns det exempelvis branschinitiativ, certifieringar eller andra initiativ som syftar till att hantera hållbarhetsrisker i leveranskedjan?

Identifiera aktuella och potentiella risker

En riskanalys är en metod för att identifiera och värdera risker och ger er som upphandlande myndighet information om hur leveranskedjan ser ut för den aktuella varan eller tjänsten.

Vad utgör en risk?

Riskerna i leveranskedjan definieras utifrån risk för negativ påverkan när det gäller mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljöskydd och korruption, från råvara till färdig produkt. En analys av sociala risker är en analys av sannolikheten för att det förekommer sådana risker i produktionen eller leveransen av varan eller tjänsten som ska upphandlas. Ni bör ta hänsyn till både påverkan på arbetare i leveranskedjan och omgivande samhälle.

Hur bedöms risker i aktuella upphandlingar?

En riskanalys ska identifiera vilka risker som förknippas med den vara eller tjänst som ska upphandlas. På så sätt kan ni identifiera vad möjliga leverantörer bör känna till, samt vilka krav som är lämpliga att ställa i upphandlingen.

Nedan följer en beskrivning av hur ni kan genomföra en riskanalys.

Steg 1: Kartläggning av leveranskedjan för aktuell vara eller tjänst

Det första steget består av att kartlägga leveranskedjan för att ta reda på dess struktur. En viktig del i detta steg är att identifiera vad för typ av arbete som utförs och vilken aktör i leveranskedjan som utför det. Handlar det exempelvis om en bransch som kännetecknas av låga löner och hälsofarliga processer? Består arbetsstyrkan av migrantarbetare och/eller säsongsarbetare? Är leveranskedjan komplex med många underleverantörsled och bristande transparens? 

Steg 2: Identifiering av i vilka regioner och länder produktionen av en vara eller tjänst sker

Det andra steget syftar till att identifiera en vara eller tjänsts ursprung om detta inte redan framgår av steg 1. Det är viktigt att identifiera spårbarhet eftersom riskerna varierar beroende på var i världen arbetet utförs.

Steg 3: Insamling av information om situationen på områdena mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljöskydd och anti-korruption

När ni har kartlagt leveranskedjan och ursprung är nästa steg att samla in information om hur situationen ser ut på områdena mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljöskydd och anti-korruption där arbetet utförs. 

Steg 4: Analys av information som samlats in genom stegen 1– 3 ovan

Det sista steget handlar om att analysera vilka risker en vara eller tjänsts leveranskedja är förenad med. Analysen bör ta sikte på vilka risker som kan förekomma för att kunna identifiera vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att hantera dessa risker. 

Upphandlingsmyndighetens riskanalyser

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram riskanalyser som kan vara vägledande för att fastställa om det finns hållbarhetsrisker i leveranskedjorna inom ett antal områden.

Identifiera förutsättningarna i den aktuella branschen

Förutsättningarna för att säkerställa ansvarsfulla leveranskedjor varierar mellan olika branscher. Strukturella problem som förekommer i en hel bransch som exempelvis beror på bristande spårbarhet och transparens i leveranskedjan, kan göra arbetet mer komplext. I sådana situationer kan det vara bra att företag samverkar gemensamt inom branschen, exempelvis genom branschinitiativ och tredjepartscertifieringar.

Branschinitiativ

Det kan vara bra att undersöka om det finns något branschinitiativ som syftar till att förbättra villkoren i leveranskedjan i den aktuella branschen som upphandlingen omfattar. Branschinitiativ i form av gemensamma riktlinjer kan spara både tid och resurser för företagen och kan även vara en möjlighet att driva branschgemensamma frågor.

Exempel på sådana initiativ är

Tredjepartscertifieringar

Med en tredjepartscertifiering granskar en tredje part att en produkt eller tjänst uppfyller kriterierna för certifiering. En tredjepartscertifiering behöver alltså inte granskas av er som upphandlande myndighet.

Exempel på sådana certifieringar är:

Det finns många olika certifieringar på marknaden och det kan vara svårt att veta vad de olika certifieringarna innebär. Det är viktigt att vara uppmärksam på att en certifiering inte alltid omfattar hela leveranskedjan, och i komplicerade leveranskedjor betyder detta att det kan vara många produktionsenheter som inte täcks av certifieringen. Tredjepartscertifieringar är ändå positiva för att demonstrera åtgärder i leveranskedjan.