Behövlighetsbedömning - när ska villkoren ställas?

För att avgöra om bestämmelserna om särskilda arbetsrättsliga villkor ska tillämpas behöver du göra en behövlighetsbedömning. Här ger vi en mer fördjupad förklaring till vad en behövlighetsbedömning innebär.

Behövlighetsbedömning

Begreppet ”behövlighetsbedömning” innebär att genomföra en riskanalys för att undanröja eventuella risker för snedvridning av konkurrensen och att offentliga kontrakt fullgörs med arbetstagare som har oskäliga arbetsvillkor. Begreppet ”behövlighetsbedömning” introducerades av utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal; SOU 2015:78.

Utgångspunkter för att bedöma om det finns behov att ställa arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal

Bedömningen görs lämpligast samtidigt som en marknadsanalys inför en upphandling och utgör därmed en del av bestämningen av kontraktsföremålet, det vill säga det som ska anskaffas. En behövlighetsbedömning är en helhetsbedömning mot bakgrund av riskerna för oskäliga arbetsvillkor och snedvridning av konkurrens i samband med en upphandling. Begreppet behövligt innehåller i sig ingen förklaring till när något är behövligt eller inte.

Det är varje enskild upphandlande myndighet eller enhet som har ansvaret att utifrån tillgänglig information bedöma om det är behövligt att ställa arbetsrättsliga villkor i den enskilda upphandlingen. Du kan utgå från våra publicerade riskbedömningar för oskäliga arbetsvillkor, egna eller andras erfarenheter, men också olika förutsättningar för den enskilda upphandlingar så som till exempel regionala omständigheter.

Förekomst av flera riskindikatorer för en yrkesgrupp ökar risken för oskäliga arbetsvillkor under kontraktstiden. Bedömningen bör grundas på uppgifter som går att styrka och som indikerar att det finns risk för oskäliga arbetsvillkor under kontraktstiden. Uppgifter kan inhämtas från opartiska källor exempelvis officiell statistik, register och rapporter från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Migrationsverket, Konkurrensverket, domstolar med flera, men kan också bygga på uppgifter från arbetsmarknadens parter och branschorganisationer eller från kreditvärderingsinstitut.

Bedömningen ska avse faktorer som har anknytning till det som upphandlas, det vill säga vara kopplade till kontraktsföremålet. Det innebär att bedömningen ska ta sikte på de arbetstagare/yrkesgrupper som förväntas utföra det kontrakt som ska upphandlas. Det innebär exempelvis att den personal som utför en viss tjänst ska omfattas, men inte nödvändigtvis administrativ eller annan personal som endast utför indirekta eller mindre arbetsuppgifter.

Behövlighetsbedömningen kan påverkas om det är omöjligt att i förväg förutse från vilka branscher som anbudsgivarna kommer ifrån, till exempel vid innovationsupphandling. Om en innovationsupphandling är utformad på ett sådant sätt att det inte är möjligt för den upphandlande myndigheten eller enheten att förutse exempelvis vilken eller vilka branscher potentiella anbudsgivare kan komma ifrån är det inte behövligt att ställa villkoren.

Under steget - Kartlägga finner du mer information om hur bedömningen kan gå till och vilka riskindikatorer vi har identifierat. Riskindikatorerna har identifierats efter samråd med arbetsmarknadens parter, genom att inhämta information och uppgifter från andra myndigheter och upphandlande myndigheter och enheter samt genom analys av olika upphandlingsområden.

Steget - Kartlägga i inköpsprocessen

Senast uppdaterad:

Relaterad information