Analysera

Under den här fasen gör du en analys av den kunskap som du har samlat in under planerings- och kartläggningsfasen för att kunna fortsätta arbetet.

Om vi på Upphandlingsmyndigheten har genomfört en riskbedömning och fastställt arbetsrättsliga villkor kan delar av analysfasen redan vara genomförd på en övergripande nivå.

I analysfasen hanterar du följande uppgifter:

  • Analysera vilka förutsättningar som finns för att ställa arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal.
  • Skapa gemensamma förväntningar.
  • Identifiera relevant kollektivavtal.

Vilka förutsättningar finns att ställa arbetsrättsliga villkor?

I behövlighetsbedömningen som du har genomfört (beslutsunderlag) framgår om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor eller inte. Om det förekommer en risk för oskäliga arbetsvillkor behöver du gå vidare och fastställa villkoren.

Beslutsunderlag för behövlighetsbedömning

Där behövlighetsbedömningen visar att det förekommer risk för oskäliga arbetsvillkor ska du kontakta arbetsmarknadens parter för att få ta del av kollektivavtalet. Alternativet är att söka på parternas webbplatser för att se om kollektivavtalet finns publicerat. Ett kollektivavtal behöver inte finnas publikt tillgängligt. Det viktiga är att det ska vara ett centralt kollektivavtal som gäller för den aktuella yrkesgruppen eller motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Det spelar ingen roll vilken av parterna som du kontaktar. Får du inte ut kollektivavtalet från en den ena parten, kan du kontakta den andra parten.

Glöm inte att begära ut eventuella överenskommelser som parterna har tagit fram som berör lön, arbetstid och semester. Sådana överenskommelser kan, enligt arbetsmarknadens parter, gälla för offentlig upphandling och/eller för utstationering av arbetskraft. Dessa överenskommelser kan ses som underlag för att fastställa de arbetsrättsliga villkoren om överenskommelsen är ett komplement till det centrala kollektivavtalet och gäller för alla arbetstagare.

Samtidigt som du begär ut kollektivavtalet bör du be parterna identifiera var i kollektivavtalet det finns villkor för arbetstid, lön och semester och vilka villkor som de anser ska tillämpas för offentlig upphandling. Detta för att det är arbetsmarknadens parter som tillsammans har tecknat kollektivavtalet och därmed vet var villkoren framkommer i kollektivavtalet.

Skulle du inte få ut kollektivavtalet eller om det inte finns något centralt kollektivavtal för den aktuella yrkesgruppen, har du ingen skyldighet att ställa arbetsrättsliga villkor. Detta för att det då inte finns några förutsättningarna för att ta fram villkoren. Ett alternativ att överväga i dessa situationer är att ställa andra krav eller villkor för att minimera risken för osund konkurrens eller oskäliga arbetsvillkor. Exempel på andra krav kan vara arbetsmiljökrav eller krav att anbudsgivare ska lämna in en tidsplanering för när arbetet ska utföras. Men du kan även överväga att definiera villkor enligt arbetstids- och semesterlagen.

Skapa gemensamma förväntningar

När du har konstaterat att det är behövligt att ställa arbetsrättsliga villkor är det viktigt att även prata med arbetsmarknadens parter om hur ni ska arbeta tillsammans med att fastställa de arbetsrättsliga villkoren. Då skapar ni bra förutsättningar för att få ett effektivt arbete. Ibland kan det förekomma att parterna själva vill ta fram förslag på villkor, medan andra kanske vill hänvisa till dig att ta fram villkoren.

Skapar ni gemensamma förväntningar på det framtida arbetet skapas också gemensamma tidsaspekter på arbetet. Processen att ta fram arbetsrättsliga villkor kan då planeras in i upphandlingsprocessen och minimerar risken att detta förskjuter upphandlingsarbetet i sin helhet.

Identifiering av relevant kollektivavtal

Viktigt är även att identifiera att kollektivavtalets information om vilka yrkesgrupper som kollektivavtalet inkluderar stämmer överens med de tänkta arbetstagare du har identifierat som nödvändiga för kontraktsutförandet. Till exempel finns för städbranschen två huvudsakliga centrala kollektivavtal. Det ena, mellan Almega och Kommunal, berör städning som sker vid sjukhus, vårdinrättningar och skolor. Det andra centrala kollektivavtalet, mellan Almega och Fastighetsanställdas förbund och Service och kommunikationsfacket (SEKO), berör städning som sker i kontor och andra verksamhetslokaler.

Det är därför viktigt att identifiera i vilka typer av lokaler som städningen ska utföras i. Är det däremot i blandande typer av lokaler ska överviktsprincipen gälla, det vill säga, den typ av lokaler där majoriteten av städningen ska utföras ska utgöra grunden för vilket kollektivavtal som du ska utgå ifrån när du ska fastställa villkoren.