Kartlägga

I kartläggningsfasen är det centralt att fastställa om det finns risker när det gäller arbetstagarnas rättigheter. En behövlighetsbedömning genomförs genom att först identifiera vilka arbetstagare som ska utföra kontraktet. Du behöver även fastställa vilka arbetsmarknadens parter är för den vara, tjänst, byggentreprenad eller koncession som du ska upphandla.

Har en motsvarade eller liknande upphandling genomförts tidigare med arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal, kan kartläggningsfasen redan vara genomförd på en övergripande nivå.

I kartläggningsfasen hanterar du följande uppgifter:

  • Identifiera vilka arbetstagare som kommer att utföra kontraktet.
  • Identifiera vilka arbetsmarknadens parter är.
  • Genomföra en behövlighetsbedömning för att identifiera risk för oskäliga arbetsvillkor.

Vilka arbetstagare kommer att utföra kontraktet?

För att kunna genomföra en behövlighetsbedömning behöver du först analysera vilka arbetstagare som kommer att förekomma vid utförandet av kontraktet. Det är viktigt att tänka på att även inkludera de arbetstagare som inte utför huvudföremålet för upphandlingen. Däremot kan arbetstagare som ska utföra mindre eller indirekta arbetsuppgifter undantas från behövlighetsbedömningen. Det är inte alltid proportionerligt att ställa arbetsrättsliga villkor för arbetsuppgifter som kan anses vara kringtjänster eller av lågt värde. Administrativ personal och andra som endast medverkar i begränsad omfattning kan undantas.

Vilka arbetstagare omfattas av de arbetsrättsliga villkoren

Vid till exempel persontransporter, så som skolskjuts, turbundna resor eller färdtjänstresor, är det förarna som direkt medverkar till utförandet av kontraktet och som omfattas av arbetsrättsliga villkor. Däremot, beroende på hur man utformar uppdraget i upphandlingen så kan det även omfatta andra yrkeskategorier.

På samma sätt behöver du fundera över om de som utför transporterna i en varuupphandling är arbetstagare som direkt utför kontraktet eller om de utför en mindre del av kontraktet. Detta beror helt på hur du utformar uppdraget och hur stor del transporten utgör av kontraktsvärdet.

Viktigt att påpeka är dock att det kan vara flera olika yrkeskategorier i ett kontrakt och behövlighetsbedömningen av dessa yrkeskategorier kan leda till olika resultat. Det kan därför vara av värde att fråga marknadsaktörer hur de ser på risken att det förekommer oskäliga arbetsvillkor i flera kringliggande tjänster eller för arbete som ska utföras under kontraktstiden. En annan situation skulle exempelvis kunna vara där två delar i ett kontrakt som har ungefär samma omfattning, till exempel en vara och en monteringstjänst. En behövlighetsbedömning kan då visa att det finns behov att ställa villkor för endast den ena kategorin av arbetstagare.

I detta steg är det viktigt att föra en dialog tillsammans med ansvariga beställare om vilka arbetsuppgifter som kommer att ingå i utförandet av kontraktet. Detta för att det är ansvariga beställare som oftast har bäst kännedom om innehållet i kontraktsutförandet.

Är det ett nytt avtalsområde som ska upphandlas kan det vara bra att fråga marknadsaktörer och potentiella leverantörer i en marknadsanalys om vilka arbetsuppgifter som kan bli aktuella under kontraktstiden och vilka arbetstagare som kan komma att medverka i utförandet av kontraktet.

Vilka är arbetsmarknadens parter?

När du har identifierat vilka arbetstagare som kommer att förekomma under kontraktstiden behöver du identifiera vilka som är arbetsmarknadens parter. Detta kan ske på olika sätt.

Ett sätt att identifiera arbetsmarknadens parter är att redan i en marknadsanalys fråga potentiella leverantörer om vilka arbetsmarknadens parter är.

Ett annat sätt är att leta på Medlingsinstitutets webbplats. Där finns information om vilka arbetstagarparter och arbetsgivarparter som finns i Sverige.

Kollektivavtal på svensk arbetsmarknad (Medlingsinstitutets webbplats)

Skulle du inte få ut informationen på något av ovanstående sätt kan du alltid göra en webbsökning på kollektivavtal och aktuell bransch. Viktigt att tänka på är att kontakta någon av föreslagna parter för att säkerställa om informationen från webbsökningen stämmer.

Inom vissa branscher, till exempel städbranschen, finns flera centrala kollektivavtal med olika arbetstagar- och arbetsgivarparter. Det är därför viktigt att vid kontakten med arbetsmarknadens parter fråga om det finns flera centrala kollektivavtal inom branschen, så kallade parallella kollektivavtal. I dessa fall behöver du även analysera vilket kollektivavtal som ska ligga till grund för villkoren i din upphandling. Hur du ska kunna välja vilket av kollektivavtalen du ska använda vid framtagandet av de arbetsrättsliga villkoren förklaras under ”Upphandla – Fastställa villkoren”.

Steget Upphandla - fastställa villkoren

Genomföra behövlighetsbedömningen

När du nu har analyserat vilka arbetstagare som är aktuella och vilka som är arbetsmarknadens parter, är det dags att bedöma om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor för denna/dessa yrkeskategorier. En behövlighetsbedömning ska göras genom att utgå från ett helhetsperspektiv samt skapa en samlad bedömning över de risker som behöver tas hänsyn till.

Utgångspunkter för en behövlighetsbedömning

Nedan beskriver vi de riskindikatorer som vi har identifierat som en risk för oskäliga arbetsvillkor och osund konkurrens. Indikatorerna är angivna utan någon prioritets- eller betydelseordning.

  • Är det ett yrke där det saknas eller krävs låg utbildningsnivå eller om kravet på kunskaper i svenska är lågt?
  • En annan risk är om det inom den specifika branschen kan förekommer utländsk arbetskraft, till exampel utstationerad arbetskraft. Information om var utstationerad arbetskraft finns kan letas upp på Arbetsmiljöverkets webbplats. Där ska alla företag som anlitar utstationerad arbetskraft registrera sina uppgifter om utstationering. Här finns även information om vilka utstationeringskollektivavtal som finns mellan arbetsmarkandes parter för utstationerad arbetskraft. Viktigt att påpeka är att även om denna skyldighet finns kan det förekomma brister i att företag inte alltid registrerar uppgifterna.

    Uppgifter om utstationering (Arbetsmiljöverkets webbplats)
    Utstationeringskollektivavtal (Arbetsmiljöverkets webbplats)
  • Andra risker som kan finnas och som kan ge upphov till oskäliga arbetsvillkor, är om det sker systematiska brott mot arbetstidslagen. Även detta har Arbetsmiljöverket en skyldighet att inspektera.
  • Vid kontakten med arbetsmarknadens parter kan man lätt få kännedom om det är låg anslutningsgrad till kollektivavtalen inom branschen. En anledning till en låg anslutningsgrad kan vara om det finns flera centrala kollektivavtal för samma eller liknande yrkesgrupper.
  • Förkommer det en hög konkurrens inom branschen kan detta vara en indikation på att många leverantörer konkurrerar om de offentliga kontrakten och därigenom kan pressa priserna. När priserna pressas för mycket kan leverantörer sänka priserna på bekostnad av arbetstagaren rättighet att få skäliga arbetsvillkor.
  • När leverantörskedjan är lång eller komplex eller om det är vanligt att leverantörer använder flera underleverantörer för att utföra kontraktet, kan det vara en indikation på att arbetstagarens rättigheter ”göms undan”. Genom att skjuta ansvaret neråt i leveranskedjan finns det en risk att leverantören inte har möjlighet att säkerställa skäliga arbetsvillkor för de arbetstagare som utföra arbetet.
  • Andra riskindikatorer är om det finns särskilda regleringar inom branschen eller risk att det förekommer svart arbetskraft eller annan ekonomisk brottslighet. I dessa fall kan du söka efter information på Skatteverkets, Ekobrottsmyndighetens eller Arbetsmiljöverkets webbplats. Ett exempel på en särskild reglering är om Skatteverket har beslutat om att det ska finnas personaliggare på en arbetsplats.

    Skatteverkets regler för personalliggare (Skatteverkets webbplats)
  • Har en bransch gått från att ha ingått i den egna verksamheten till att blivit outsourcad till privata leverantörer, kan detta ses som en risk. Det vill säga att branschen har tidigare varit reglerad.
  • Även vid brister i arbetsmiljön kan detta vara en risk för oskäliga arbetsvillkor. Information om vilka brister i arbetsmiljön som förekommer inom olika branscher finns på Arbetsmiljöverkets webbplats. Arbetsmiljöbrister kan förekomma av många olika slag och kan påverka arbetstagarens rättighet till andra arbetsvillkor. Exempel på brister i arbetsmiljön är:
    • belastningsproblem
    • felaktig hantering av kemikalier
    • trafikolyckor
    • hot och våld på arbetsplatsen
    • stress
    • fallolyckor.

Arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik (Arbetsmiljöverkets webbplats)

Under behövlighetsbedömningen kan olika risker identifieras och ibland bekräftas med statistik och rapporter från oberoende parter. Men en risk kan lika gärna identifieras genom indikationer eller observationer från olika parter genom deras dagliga arbete med inspektioner eller uppföljning. Dessa risker bör även vägas in i bedömningen om det är behövligt att ställa arbetsrättsliga villkor.

De olika arbetsmarknadsparterna kan ha olika uppfattningar om huruvida det finns risker för oskäliga arbetsvillkor. Av den anledningen är det viktigt att du, så långt det är möjligt, säkerställer att riskerna går att kontrollera och inte blir för generella.