Framgångsfaktorer för sysselsättningskrav

I dagsläget berör de flesta sysselsättningsfrämjande krav långtidsarbetslösa, utrikesfödda, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning eller personer som står långt från arbetsmarknaden av andra skäl. Det finns flera faktorer som bidrar till en framgångsrik upphandling med sysselsättningsfrämjande krav.

För att undersöka om insatsen gav de effekter som avsågs är det viktigt att statistik samlas in kring hur det går för de individer som berörs av de sysselsättningsfrämjande kraven över tid, och vilka andra eventuella insatser de tar del av som kan påverka deras anställningsbarhet. Tänk på att statistikinsamlingen bör ske regelbundet och tidsperspektivet kan bli ganska långt.

Ett väl fungerande samarbete med leverantören genom hela inköpsprocessen

Leverantören har en viktig roll för ett lyckat resultat. Det är därför bra att vara lyhörd inför dennes förutsättningar och möjligheter. Faktorer såsom anställningsform, arbetsmiljö, utbildning, omhändertagande, handledning och försäkringar – både gällande arbetstagare och leverantörens utrustning – kan alla på olika sätt påverka leverantörens förmåga att leverera i tid och med avsedd kvalitetsnivå.

Dialog med andra parter, såsom arbetstagarorganisationer eller ideell sektor 

En bra dialog med olika berörda parter kan ge värdefulla synpunkter kring exempelvis aktuell marknadsstruktur och olika branschers förutsättningar att erbjuda sysselsättning.

Val av branscher där sysselsättningskrav är mest lämpliga att använda

Hittills har bygg- och tjänstebranschen varit i fokus, men även andra branscher kan visa sig vara lämpliga. Det kan vara bra att undersöka med arbetsmarknadens parter inom de olika branscherna, till exempel arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer.

Möjlighet för små och medelstora företags att delta i aktuell upphandling

Sysselsättningskraven bör inte göra det oproportionerligt svårt för små och medelstora företag att delta i upphandling.

En smidig matchningsprocess

Genom matchning väljs aktuella individer ut som ska erbjudas anställning (visstid eller praktik) efter att tilldelning har skett. Undersök hur de olika aktörerna påverkas av de beslut som sker vid matchning, till exempel utifrån leveranser eller vilka krav på handledning eller stödinsatser som uppkommer.

Ett nära samarbete mellan upphandlande myndighet, leverantören och Arbetsförmedlingen samt arbetsmarknadsförvaltningarna på kommunnivå är ofta fruktbart. Även andra intressenter kan vara av intresse i denna fas, såsom arbetsintegrerande sociala företag, den idéburna sektorn och civilsamhälles organisationer som har arbetsintegreringsfokus.

Uppföljningsmodell i tidigt skede

Någon standardmodell finns inte i dag kring vilken slags uppföljning som ska göras för att utvärdera effekterna av att ställa sysselsättningskrav vid upphandling. Men att redan i ett tidigt skede utreda vilken uppföljningsmodell som är lämplig, samt vilken slags statistik som bör samlas in (poster, tidsperiod och så vidare) är viktigt för att möjliggöra en effektiv uppföljning.

Senast uppdaterad:

Relaterad information