Beräkningsexempel

Ett exempel på en beräkning är en nyanländ som går från arbetslöshet till subventionerad anställning. I det här fallet är det en kommun som upphandlar och en individ som får sysselsättning i tolv månader.

Från arbetslöshet till subventionerad anställning

Exemplet baseras på en kommunal upphandling där en individ får anställning under tolv månader. Individen är nyanländ och är äldre än 25 år gammal samt har varit arbetslös mellan 12-23 månader. För denna individ har arbetsgivaren möjlighet att få anställningsstöd via Nystartsjobb. Arbetsgivaren måste dock avsätta tid för att handleda individen.

Beskrivning av exempel

Typ

Värde

Upphandlande organisation

Kommunal

Sysselsättningskrav

Anställning

Antal månader

12

Antal tjänster

1

Omfattning av tjänst

100%

Bruttolön per månad

20 500 kr

Anställningsstöd

Nystartsjobb

Produktionsfaktor

80%

Produktionsvärde (praktikant)

Ej relevant

Ålder

26-67

Tid i arbetslöshet

12-23 mån

Nyanländ

Ja

A-kassa

Nej

Bostadsbidrag

Ja

Bruttolön (handledare)

30 000 kr

Tid för handledning

10%

Administrationskostnad (arbetsgivare)

10 000 kr

Upphandlingskostnad

40 000 kr

Bonus

Nej

I figur nedan illustreras resultatet till följd av att individen går från arbetslöshet till anställning under ett år [1]. I detta scenario går alla aktörer (individ, kommun, region, stat och arbetsgivare) plus på interventionen.

  • Individen går plus då dess inkomst från arbetet är högre än det bidrag hen fick innan anställningen.
  • Kommunen går plus till följd av att de slutar betala försörjningsstöd och börjar få in kommunalskatt. Dessa intäkter för kommunen täcker upp kostnaden för upphandling till följd av sysselsättningskravet.
  • Regionen går plus då individen börjar betala landstingsskatt.
  • Staten har både positiva och negativa poster men i detta fall överstiger de positiva de negativa. Indirekt skatt, arbetsgivaravgifter, minskad utbetalning av etableringsersättning och bostadsbidrag är statliga intäkter till följd av sysselsättningskravet. Statens kostnader består av utbetalning av arbetsmarknadsstöd till arbetsgivare och jobbskatteavdrag till individen.
  • Arbetsgivaren går plus till följd av sysselsättningskravet men har också ett flertal olika poster. Den största kostnaden är lönekostnaden för individen och därtill är de inbetalning av sociala avgifter, minskad produktion till följd av handledning samt administrationskostnader till följd av sysselsättningskravet. Arbetsgivarens intäkter består av det produktionstillskott som individen tillför samt det arbetsmarknadsstöd som arbetsgivaren mottar.

 Konsekvenser för exempel med individ som går från arbetslöshet till subventionerad anställning, SEK/år


Fotnot:
1 Antagande att individen hade fortsatt vara arbetslös under den tiden som sysselsättningen varar.

Senast uppdaterad:

Relaterad information