Miljömål

Miljöaspekter

  • Utsläpp av växthusgaser

Dagsljus, solskydd och fönster

Syftet med kriteriet är att under förutsättningarna optimera dagsljus inomhus och att undvika övertemperaturer och stora värmeförluster genom fönster och glaspartier. Mer dagsljus minskar behovet av belysning och påverkar människors hälsa positivt samtidigt som övertemperaturer och bländning på grund av solljuset bör undvikas.

Teknisk specifikation KravID: 10987: 1

Miljöaspekter

  • Utsläpp av växthusgaser

Gäller i följande byggskeden:

  • Programskede
  • Projekteringsskede

AMA-rubrik:
AMA AF 12
AFB.31 Anbuds form och innehåll
(Sätt in nedanstående text under egen okodad underrubrik "Dagsljus, solskydd och fönster.")

Anbudet ska redogöra för vilka värden på dagsljusfaktorn, solvärmelast, U-medel för glaspartier och fönster som anbudet grundas på. Nedan preciseras dessa.

Entreprenören ska projekteringen utreda behovet av dagsljus och solskydd för byggnaden och U-värden på fönster och glaspartier.

Väderstreck, skuggning och liknande ska beaktas i gestaltningen och utgå ifrån verkliga förhållanden på platsen. Utredningen ska vara en del av eller samordnas med övriga energiutredningar för byggnaden. Beställarens krav på byggnadens inneklimat och övrig energiprestanda får ej frångås.

  • Dagsljusfaktorn.
    Inom ramen för beställarens krav på byggnadens energibehov och inneklimat ska maximering av dagsljus inomhus eftersträvas. Dagsljusfaktorn ska dock vara minst 1,2 % enligt SS 914201 Byggnadsutformning - dagsljus - Förenklad metod för kontroll, eller likvärd metod.
  • Största accepterade solvärmelast.
    Största accepterade solvärmelast får dock inte överskrida ___ W/m2 golvarea. Beställaren tillhandahåller beräkningsanvisningar.
  • U-medel på samtliga glaspartier och fönster.
    Minsta möjliga värden på fönster och glaspartiers U-värden ska eftersträvas. Vid beräkningar av fönster och glaspartier ska EN ISO 10077-2 inklusive EN ISO 10077-1 användas och inkludera glas, båge och karm och den verkliga arean. Eller enligt likvärdiga metoder som inkluderar glas, båge och karm.
  • Fönster ska ha en hög lufttäthet. Läckage får bör inte vara högre än en tredjedel av tillåtet läckage i klass 4 enligt SS EN 12207. Tester ska vara gjorda enligt EN 1026. 

I anbudet ska därför tydligt redogöras för vilka värden på ovanstående parametrar som anbudet grundas på.

Beställarens krav på byggnadens inneklimat och energibehov redogörs för i _______ under rubriken__________.

Anbudet ska tydligt redogöra för de efterfrågade värdena.
Kriteriet kan inte användas om krav på högst tillåtna U-värden på fönster och glaspartier har specificerats.

Kriteriet ska användas tillsammans med kriterium Dagsljus-, solskydd- och fönsterutredning (KravID: 10988).

Kriteriet bör användas tillsammans med det övergripande energiprestandakravet.
OBS: Upphandlaren måste också använda beställarens krav på inneklimat och energi. Beställarens krav på inneklimat och byggnadens energiprestanda ska vara styrande och prioriteras.

Beställaren överlämnar de beräkningsförutsättningar för högsta respektive högst tillåtna värden som ska gälla i utredningen för faktorerna solvärmelast, dagsljus och bländning. Beräkningsanvisningar kan ske efter exempelvis Miljöbyggnad.

Solvärmelast
För solvärmelast finns exempelvis Miljöbyggnads värden på brons (38 W/m2 golvarea), silver (29 W/m2 golvarea) och guldnivå (18 W/m2 golvarea) samt anvisningar för beräkningar, både för befintliga byggnader och nybyggnad. https://www.sgbc.se/var-verksamhet/miljoebyggnad Likvärdiga beräkningssystem kan också accepteras om entreprenören föreslår dessa.

Solvärmefaktor
Solvärmefaktorn används för att beräkna termiskt inneklimat, det avses inte med detta kriterium. För termiskt inneklimat ska andra kriterier användas. Exempelvis så anger FEBY solvärmefaktorn (SVF) och säger att SVF inte får vara större än 0,036 W/m2 för byggnadens mest solutsatta lägenhet. SVF beräknas genom (g* A glas/A golv) där A glas är fönsterglasarean och solfaktorn (g) tar hänsyn till instrålad solvärme genom glaset också med hänsyn till skuggningsförhållanden och solavskärmning.

Dagsljusfaktorn
Mer dagsljus minskar behovet av belysning och påverkar människors hälsa positivt. Dagsljusfaktorn är ett mått på förhållandet mellan ljus, som kan mätas i rummet och den belysningsstyrka som samtidigt kan mätas utomhus. Dagsljusfaktorn är en utbredd metod för att avgöra hur mycket ljus som finns i ett rum. Med rum avses då sådana rum eller delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt. Ett alternativt sätt att uttrycka dagsljusfaktorn är att ställa krav på glasarea i procent av golvarean.

Dagsljusfaktorn visar ljusstyrkan (angiven i Lux) inomhus i förhållande till ljusstyrkan utomhus, en molnig dag. Miljöbyggnad har värden på brons (1,0 %), silver (1,2 %) och guldnivå (1,2 % + upplevelsen hos brukaren av dagsljuset) samt anvisningar för beräkningar, både för befintliga byggnader och nybyggnad. Likvärdiga beräkningssystem kan också accepteras om entreprenören föreslår dessa.

Bländning
För bländning finns det i miljöklassningen BREEAM krav på ett brukarstyrt system för bländskydd för att erhålla motsvarande 1 poäng inom bedömningssystemet, det avser dock lokaler. www.sgbc.se/certifieringssystem/breeam

U-värden och täthet för fönster och glasareor

Boverkets krav på i BBR20, på U-värde för fönster (1,2 W/m2 K) får ej överskridas och bör helst vara mycket mindre. Här är de övergripande energikraven emellertid styrande och dessa måste klaras, inom den ramen optimeras U-värden på fönster, dagsljus och solvärmelast.

Uppföljning av kravet

Detta kriterium följs upp genom att beställaren kontrollerar att kravet på utredning "Dagsljus-, solskydd- och fönsterutredning" (KravID: 10988) genomförs.

Kriteriet kan inte användas om krav på högst tillåtna U-värden på fönster och glaspartier har specificerats.

Kriteriet ska användas tillsammans med kriterium Dagsljus-, solskydd- och fönsterutredning (KravID: 10988).

Kriteriet bör användas tillsammans med det övergripande energiprestandakravet.
OBS: Upphandlaren måste också använda beställarens krav på inneklimat och energi. Beställarens krav på inneklimat och byggnadens energiprestanda ska vara styrande och prioriteras.

Beställaren överlämnar de beräkningsförutsättningar för högsta respektive högst tillåtna värden som ska gälla i utredningen för faktorerna solvärmelast, dagsljus och bländning. Beräkningsanvisningar kan ske efter exempelvis Miljöbyggnad.

Solvärmelast
För solvärmelast finns exempelvis Miljöbyggnads värden på brons (38 W/m2 golvarea), silver (29 W/m2 golvarea) och guldnivå (18 W/m2 golvarea) samt anvisningar för beräkningar, både för befintliga byggnader och nybyggnad. https://www.sgbc.se/var-verksamhet/miljoebyggnad Likvärdiga beräkningssystem kan också accepteras om entreprenören föreslår dessa.

Solvärmefaktor
Solvärmefaktorn används för att beräkna termiskt inneklimat, det avses inte med detta kriterium. För termiskt inneklimat ska andra kriterier användas. Exempelvis så anger FEBY solvärmefaktorn (SVF) och säger att SVF inte får vara större än 0,036 W/m2 för byggnadens mest solutsatta lägenhet. SVF beräknas genom (g* A glas/A golv) där A glas är fönsterglasarean och solfaktorn (g) tar hänsyn till instrålad solvärme genom glaset också med hänsyn till skuggningsförhållanden och solavskärmning.

Dagsljusfaktorn
Mer dagsljus minskar behovet av belysning och påverkar människors hälsa positivt. Dagsljusfaktorn är ett mått på förhållandet mellan ljus, som kan mätas i rummet och den belysningsstyrka som samtidigt kan mätas utomhus. Dagsljusfaktorn är en utbredd metod för att avgöra hur mycket ljus som finns i ett rum. Med rum avses då sådana rum eller delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt. Ett alternativt sätt att uttrycka dagsljusfaktorn är att ställa krav på glasarea i procent av golvarean.

Dagsljusfaktorn visar ljusstyrkan (angiven i Lux) inomhus i förhållande till ljusstyrkan utomhus, en molnig dag. Miljöbyggnad har värden på brons (1,0 %), silver (1,2 %) och guldnivå (1,2 % + upplevelsen hos brukaren av dagsljuset) samt anvisningar för beräkningar, både för befintliga byggnader och nybyggnad. Likvärdiga beräkningssystem kan också accepteras om entreprenören föreslår dessa.

Bländning
För bländning finns det i miljöklassningen BREEAM krav på ett brukarstyrt system för bländskydd för att erhålla motsvarande 1 poäng inom bedömningssystemet, det avser dock lokaler. www.sgbc.se/certifieringssystem/breeam

U-värden och täthet för fönster och glasareor

Boverkets krav på i BBR20, på U-värde för fönster (1,2 W/m2 K) får ej överskridas och bör helst vara mycket mindre. Här är de övergripande energikraven emellertid styrande och dessa måste klaras, inom den ramen optimeras U-värden på fönster, dagsljus och solvärmelast.

Uppföljning av kravet

Detta kriterium följs upp genom att beställaren kontrollerar att kravet på utredning "Dagsljus-, solskydd- och fönsterutredning" (KravID: 10988) genomförs.

Kriteriet kan inte användas om krav på högst tillåtna U-värden på fönster och glaspartier har specificerats.

Kriteriet ska användas tillsammans med kriterium Dagsljus-, solskydd- och fönsterutredning (KravID: 10988).

Kriteriet bör användas tillsammans med det övergripande energiprestandakravet.
OBS: Upphandlaren måste också använda beställarens krav på inneklimat och energi. Beställarens krav på inneklimat och byggnadens energiprestanda ska vara styrande och prioriteras.

Beställaren överlämnar de beräkningsförutsättningar för högsta respektive högst tillåtna värden som ska gälla i utredningen för faktorerna solvärmelast, dagsljus och bländning. Beräkningsanvisningar kan ske efter exempelvis Miljöbyggnad.

Solvärmelast
För solvärmelast finns exempelvis Miljöbyggnads värden på brons (38 W/m2 golvarea), silver (29 W/m2 golvarea) och guldnivå (18 W/m2 golvarea) samt anvisningar för beräkningar, både för befintliga byggnader och nybyggnad. https://www.sgbc.se/var-verksamhet/miljoebyggnad Likvärdiga beräkningssystem kan också accepteras om entreprenören föreslår dessa.

Solvärmefaktor
Solvärmefaktorn används för att beräkna termiskt inneklimat, det avses inte med detta kriterium. För termiskt inneklimat ska andra kriterier användas. Exempelvis så anger FEBY solvärmefaktorn (SVF) och säger att SVF inte får vara större än 0,036 W/m2 för byggnadens mest solutsatta lägenhet. SVF beräknas genom (g* A glas/A golv) där A glas är fönsterglasarean och solfaktorn (g) tar hänsyn till instrålad solvärme genom glaset också med hänsyn till skuggningsförhållanden och solavskärmning.

Dagsljusfaktorn
Mer dagsljus minskar behovet av belysning och påverkar människors hälsa positivt. Dagsljusfaktorn är ett mått på förhållandet mellan ljus, som kan mätas i rummet och den belysningsstyrka som samtidigt kan mätas utomhus. Dagsljusfaktorn är en utbredd metod för att avgöra hur mycket ljus som finns i ett rum. Med rum avses då sådana rum eller delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt. Ett alternativt sätt att uttrycka dagsljusfaktorn är att ställa krav på glasarea i procent av golvarean.

Dagsljusfaktorn visar ljusstyrkan (angiven i Lux) inomhus i förhållande till ljusstyrkan utomhus, en molnig dag. Miljöbyggnad har värden på brons (1,0 %), silver (1,2 %) och guldnivå (1,2 % + upplevelsen hos brukaren av dagsljuset) samt anvisningar för beräkningar, både för befintliga byggnader och nybyggnad. Likvärdiga beräkningssystem kan också accepteras om entreprenören föreslår dessa.

Bländning
För bländning finns det i miljöklassningen BREEAM krav på ett brukarstyrt system för bländskydd för att erhålla motsvarande 1 poäng inom bedömningssystemet, det avser dock lokaler. www.sgbc.se/certifieringssystem/breeam

U-värden och täthet för fönster och glasareor

Boverkets krav på i BBR20, på U-värde för fönster (1,2 W/m2 K) får ej överskridas och bör helst vara mycket mindre. Här är de övergripande energikraven emellertid styrande och dessa måste klaras, inom den ramen optimeras U-värden på fönster, dagsljus och solvärmelast.

Uppföljning av kravet

Detta kriterium följs upp genom att beställaren kontrollerar att kravet på utredning "Dagsljus-, solskydd- och fönsterutredning" (KravID: 10988) genomförs.

  • KravID: 10987: 1
  • Versionsdatum: 2015-05-26
Vad betyder det här? ”Versionsdatumet” talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. ”Senast granskad” talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.