Miljömål

Innehåll av bisfenol A

English version

Bisfenol A är ett ämne som misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet. Genom detta kriterium tillåts inte ämnet att användas vid tillverkning av köks- och serveringsprodukter.

Teknisk specifikation KravID: 11017
Produkterna i sortimentet ska vara fria från bisfenol A (CASnr 80-05-7), d.v.s. bisfenol A ska inte ha använts under tillverkningen.

Förslag till bevis

  • Materialspecifikation (produkten ska vara tillverkad av andra material än polykarbonatplast och epoxiplaster).

Upphandlingen bör föregås av en marknadsundersökning för att ta reda på vilka material som kan ersätta polykarbonatplast och som kan fungera i verksamheten både kvalitetsmässigt och arbetsmiljömässigt.

Upphandlingen bör föregås av en marknadsundersökning för att ta reda på vilka material som kan ersätta polykarbonatplast och som kan fungera i verksamheten både kvalitetsmässigt och arbetsmiljömässigt.

Upphandlingen bör föregås av en marknadsundersökning för att ta reda på vilka material som kan ersätta polykarbonatplast och som kan fungera i verksamheten både kvalitetsmässigt och arbetsmiljömässigt.

Bisfenol A (BPA) är en hormonliknande syntetisk kemikalie som används för att tillverka polykarbonatplast. Polykarbonat är en hård plast som används exempelvis i serveringsprodukter (tallrikar, muggar), kärl för mikrovågsugn, köksredskap och kantiner. Ämnet används också vid tillverkning av epoxiplast, som bland annat används som ytskikt i konservburkar. Ämnet kan även användas i mindre mängder som en tillsats, stabilisator, i annan plast.

Bisfenol A är klassificerat som ett misstänkt reproduktionstoxiskt ämne, alltså ett ämne som misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet. Det finns även misstankar om andra allvarliga risker såsom effekter på bröstkörteln och hjärnans utveckling som kan uppkomma vid exponering för mycket låga doser av ämnet. Studier pågår för att utreda om bisfenoler även har miljöfarliga egenskaper.

Enligt förordning (EU) nr 10/2011 är det förbjudet att använda bisfenol A vid tillverkning av nappflaskor, dryckesmuggar och dryckesflaskor av polykarbonat avsedda för spädbarn och småbarn. För övriga produkter i kontakt med livsmedel tillåts användning av ämnet. I september 2018 sänktes dock gränsvärdet för utsöndring av bisfenol A från plast från 0,6 mg/kg till 0,05 mg/kg livsmedel genom förordning (EU) nr 2018/213 .

Vårt kriterium tillåter inte användning av ämnet vid tillverkning av köks-och serveringsprodukter. Kravet kan användas i de fall verksamheten tagit beslut om att så långt som möjligt fasa ut hormonstörande ämnen ur samhället, och därigenom bisfenol A. Upphandlingen bör föregås av en marknadsundersökning för att ta reda på vilka material som kan ersätta polykarbonatplast och som kan fungera i verksamheten både kvalitetsmässigt och arbetsmiljömässigt.

Här kravställs endast bisfenol A. Enligt svenska Bisfenol A-utredningen (SOU 2014:90) kan andra bisfenoler, exempelvis bisfenol S och bisfenol F, användas för att ersätta bisfenol A vid tillverkning av polykarbonatplast. Vidare utredning behövs om förekomsten av dessa ämnen vid tillverkning av köks- och serveringsutrustning. 

Bisfenol A (BPA) är en hormonliknande syntetisk kemikalie som används för att tillverka polykarbonatplast. Polykarbonat är en hård plast som används exempelvis i serveringsprodukter (tallrikar, muggar), kärl för mikrovågsugn, köksredskap och kantiner. Ämnet används också vid tillverkning av epoxiplast, som bland annat används som ytskikt i konservburkar. Ämnet kan även användas i mindre mängder som en tillsats, stabilisator, i annan plast.

Bisfenol A är klassificerat som ett misstänkt reproduktionstoxiskt ämne, alltså ett ämne som misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet. Det finns även misstankar om andra allvarliga risker såsom effekter på bröstkörteln och hjärnans utveckling som kan uppkomma vid exponering för mycket låga doser av ämnet. Studier pågår för att utreda om bisfenoler även har miljöfarliga egenskaper.

Enligt förordning (EU) nr 10/2011 är det förbjudet att använda bisfenol A vid tillverkning av nappflaskor, dryckesmuggar och dryckesflaskor av polykarbonat avsedda för spädbarn och småbarn. För övriga produkter i kontakt med livsmedel tillåts användning av ämnet. I september 2018 sänktes dock gränsvärdet för utsöndring av bisfenol A från plast från 0,6 mg/kg till 0,05 mg/kg livsmedel genom förordning (EU) nr 2018/213 .

Vårt kriterium tillåter inte användning av ämnet vid tillverkning av köks-och serveringsprodukter. Kravet kan användas i de fall verksamheten tagit beslut om att så långt som möjligt fasa ut hormonstörande ämnen ur samhället, och därigenom bisfenol A. Upphandlingen bör föregås av en marknadsundersökning för att ta reda på vilka material som kan ersätta polykarbonatplast och som kan fungera i verksamheten både kvalitetsmässigt och arbetsmiljömässigt.

Här kravställs endast bisfenol A. Enligt svenska Bisfenol A-utredningen (SOU 2014:90) kan andra bisfenoler, exempelvis bisfenol S och bisfenol F, användas för att ersätta bisfenol A vid tillverkning av polykarbonatplast. Vidare utredning behövs om förekomsten av dessa ämnen vid tillverkning av köks- och serveringsutrustning. 

Bisfenol A (BPA) är en hormonliknande syntetisk kemikalie som används för att tillverka polykarbonatplast. Polykarbonat är en hård plast som används exempelvis i serveringsprodukter (tallrikar, muggar), kärl för mikrovågsugn, köksredskap och kantiner. Ämnet används också vid tillverkning av epoxiplast, som bland annat används som ytskikt i konservburkar. Ämnet kan även användas i mindre mängder som en tillsats, stabilisator, i annan plast.

Bisfenol A är klassificerat som ett misstänkt reproduktionstoxiskt ämne, alltså ett ämne som misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet. Det finns även misstankar om andra allvarliga risker såsom effekter på bröstkörteln och hjärnans utveckling som kan uppkomma vid exponering för mycket låga doser av ämnet. Studier pågår för att utreda om bisfenoler även har miljöfarliga egenskaper.

Enligt förordning (EU) nr 10/2011 är det förbjudet att använda bisfenol A vid tillverkning av nappflaskor, dryckesmuggar och dryckesflaskor av polykarbonat avsedda för spädbarn och småbarn. För övriga produkter i kontakt med livsmedel tillåts användning av ämnet. I september 2018 sänktes dock gränsvärdet för utsöndring av bisfenol A från plast från 0,6 mg/kg till 0,05 mg/kg livsmedel genom förordning (EU) nr 2018/213 .

Vårt kriterium tillåter inte användning av ämnet vid tillverkning av köks-och serveringsprodukter. Kravet kan användas i de fall verksamheten tagit beslut om att så långt som möjligt fasa ut hormonstörande ämnen ur samhället, och därigenom bisfenol A. Upphandlingen bör föregås av en marknadsundersökning för att ta reda på vilka material som kan ersätta polykarbonatplast och som kan fungera i verksamheten både kvalitetsmässigt och arbetsmiljömässigt.

Här kravställs endast bisfenol A. Enligt svenska Bisfenol A-utredningen (SOU 2014:90) kan andra bisfenoler, exempelvis bisfenol S och bisfenol F, användas för att ersätta bisfenol A vid tillverkning av polykarbonatplast. Vidare utredning behövs om förekomsten av dessa ämnen vid tillverkning av köks- och serveringsutrustning. 

  • KravID: 11017
  • Versionsdatum: 2015-05-04
  • Senast granskad: 2018-11-19
Vad betyder det här? ”Versionsdatumet” talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. ”Senast granskad” talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.

Versionshistorik

Basnivån för utsöndring av bisfenol A (0,06 mg/kg) är borttagen på grund av striktare lagstiftning. Läs mer i motivtexten.