Miljömål

Miljöaspekter

  • Icke-hållbara förädlingskedjor
  • Djurvälfärd
  • Otrygga anställningsvillkor
  • Förbrukning av ändliga resurser
  • Utsläpp av hälsofarliga ämnen
  • Utsläpp av växthusgaser
  • Utsläpp av miljöfarliga ämnen
  • Spridning av GMO-modifierade växter
  • Spridning av genmodifierade organismer

Produktgrupp

Kyckling och kalkon

English version

Kyckling är det av våra vanligaste djur som är bäst på att omvandla spannmål och proteinfoder till kött. Vid svensk kycklingproduktion går det åt cirka 1,6 - 1,75 kilo foder till 1 kilo kyckling, vilket ger utsläpp på 2-3 kg CO2e per kg benfritt kött, beroende på uppfödningsform och hur mycket foder som används*. Kyckling orsakar därmed låga utsläpp av växthusgaser per kg kött i jämförelse med annat kött.

Läs mer

Vid produktion av kyckling står fodret för mer än två tredjedelar av de totala växthusgasutsläppen vilket innebär att foderförbrukning per kg kött och val av fodermedel har inverkan på köttets klimatpåverkan. Även djurhälsan har betydelse för köttets miljö- och klimatpåverkan. En låg dödlighet och friska djur ger lägre miljö och-klimatpåverkan per kg kött. Dessutom anger artikel 13 i FEUF-fördraget att unionen och medlemsstaterna vid utformning och genomförande av unionens politik fullt ut ska ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser. Att ställa krav på djurskydd och djurhälsa vid upphandling av kyckling kan därför bidra till minskad miljö och-klimatpåverkan och till att djuren behandlas hänsynsfullt.

Produktionen av kyckling sker på ett relativt likartat sätt runt om i världen men med skillnader i kraven kring djurhållning, djurhälsa och smittskydd. Kycklingarna föds upp till ca 1,3 - 4 kg och slaktas vid fem till sex veckors ålder. Vid ekologisk produktion ska kycklingarna ha tillgång till utevistelse och fodret ska vara ekologiskt producerat. Uppfödningstiden är längre vilket innebär högre åtgång av foder per kilo kött. Ekologiskt producerad kyckling slaktas vid 81 dagars ålder, då traditionella raser används.

Konsumtionen av kycklingkött har under lång tid ökat. Även produktionen i Sverige har ökat likaså införseln och importen. Införseln av matfågel sker enligt Jordbruksverket främst från Danmark men även från Tyskland, Nederländerna, Polen och Lettland samt från länder utanför EU som Thailand och Brasilien.

Över tid har införseln och importen av matfågel ökat mer än exporten och förbrukningen har ökat mer än produktionen. Under 2017 minskade importen av matfågel för första gången sedan 2009 med undantag av färska styckningsdetaljer som ökade med 18% samtidigt som den svenska exporten ökade.**  

Uppfödning av kalkon sker på liknande sätt som uppfödning av kyckling. Både produktionen och konsumtionen av kalkon är relativt liten i Sverige, men ökar.

 

*Livsmedelsverket (2018), Svensk Fågel (2018)

**Jordbruksverket Marknadsrapport matfågel (2018)

Föremålet för upphandlingen

Kyckling och kalkon med miljö- och djurskyddskrav

Miljömål

Miljöaspekter

  • Icke-hållbara förädlingskedjor
  • Djurvälfärd
  • Otrygga anställningsvillkor
  • Förbrukning av ändliga resurser
  • Utsläpp av hälsofarliga ämnen
  • Utsläpp av växthusgaser
  • Utsläpp av miljöfarliga ämnen
  • Spridning av GMO-modifierade växter
  • Spridning av genmodifierade organismer

Tillämpningsanvisningar

Använd det kriterium eller de kriterier passar ert behov, målsättningar och uppföljningsförmåga. Ange i ditt upphandlingsdokument specifikt vilka produkter som ska uppfylla kravet, och var noga med att informera dig om marknadstillgång. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka bevis som ska lämnas.

Medverkande parter

Svensk Fågel, Jordbruksverket, Norvida, Menigo, Martin & Servera, Borås stad, Ingelsta Kalkon, Föreningen för Ekologisk Fjäderfäproduktion, Västra Götalandsregionen, Svenska Djurskyddsföreningen, Tradifood AB, Guldfågeln, KRAV, Sigill Kvalitetssystem, Atria Scandinavia, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Sveriges Lantbruksuniversitet

Kommande kriterier