Kyckling och kalkon
Kyckling är det av våra vanligaste djur som är bäst på att omvandla spannmål och proteinfoder till kött. Vid svensk kycklingproduktion går det åt cirka 1,6 - 1,75 kilo foder till 1 kilo kyckling, vilket ger utsläpp på 2-3 kg CO2e per kg benfritt kött, beroende på uppfödningsform och hur mycket foder som används*. Kyckling orsakar därmed låga utsläpp av växthusgaser per kg kött i jämförelse med annat kött.
Filtrering
| Expandera rad för mer information | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Information om ursprung - enkla produkter | Basnivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet Information om ursprung kan vara upplysande för upphandlande myndigheter, t.ex. vilken miljö- och djurskyddslagstiftning som har gällt vid produktionen. Spårbarhet är en förutsättning för att kunna spåra eventuella produktfel och för att kunna garantera att produkten uppfyller rätt kvalitet. Kriterietext För icke-sammansatta produkter som består av endast en råvara, oblandad eller blandad med smakämnen, tillsatser eller liknande, ska följande skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan:
| |||||
| Information om ursprung sammansatta produkter - kött | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet Information om ursprung hos kött kan vara upplysande för upphandlande myndigheter om produkten, t.ex. vilken miljö- och djurskyddslagstiftning som gällt vid produktionen. Kriterietext För sammansatta produkter med ett köttinnehåll över 10 % ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land djuret är fött/kläckt, uppfött, slaktat och förädlat. | |||||
| Transport av djur till slakt - kyckling och kalkon | Basnivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet Långvariga transporter har en negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd och leder till ökad dödlighet. Då fjäderfä transporteras innan kl 08.00 på morgonen är dödligheten lägre. Inom EU är det tillåtet med långa transporter, vilket innebär transporttid på över 12 timmar. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från djur som max har transporterats 8 timmar till slakt, inklusive i-och urlastning. Vid transport nattetid ska kyckling och kalkon max ha transporterats 12 timmar till slakt, inklusive i-och urlastning. | |||||
| Slaktmetod - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat vid slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska vara bedövade vid slakt, men de flesta medlemsstater, dock ej Sverige, medger undantag från denna regel. Kriterietext Kött ska komma från djur som varit helt bedövat när avblodning sker och helt medvetslöst fram till dess att döden inträder oavsett bedövningsmetod. | |||||
| Ansvarsfullt producerad fodersoja | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet Odling av soja medför långtgående påverkan på miljö i odlingslandet på grund av en hög användning av bekämpningsmedel, risk för nyetablering av odlingsmark i artrika skogs- och savannområden och jorderosion. Även hälsoaspekter kopplade till arbetsförhållanden för arbetare och omgivande samhälle är viktiga. Upphandlande myndigheter kan efterfråga att soja som ingår i foder vid animalieproduktion bidrar till att mer ansvarsfulla produktionssätt används. Kriterietext Soja som används under hela uppfödningstiden kan spåras genom en särhållen leverantörskedja eller täckas av certifikat inom produktionssystem som säkerställer:
| |||||
| Ej näbbtrimning - kyckling och kalkon | Basnivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet Näbbtrimning innebär att en del av näbben amputeras för att förhindra fjäderplockning och kannibalism. I uppfödning där djurskyddsfrämjande åtgärder skapar god stallmiljö och dämpad stressnivå hos djuren förekommer fjäderplockning och kannibalism i mindre utsträckning och näbbtrimning behöver inte tillämpas. Att inte tillåta näbbtrimning är därmed ett nyckelkriterium för djurvälfärd. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom trimning. Detta gäller även föräldragenerationen. | |||||
| Beläggningsgrad (djurtäthet) - kyckling | Basnivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet Hur många djur som finns per ytenhet i kycklingstallet, det vill säga beläggningsgrad, är en viktig djurskyddsaspekt. Inom olika program och certifieringar varierar beläggningsgraden. Antalet djur påverkar de åtgärder som vidtas för att säkerställa djurhälsan vid en högre beläggning. En lägre beläggningsgrad är inte automatisk bättre om färre djur innebär att produktionen saknar ett djurhälsoprogram med andra åtgärder för att säkerställa djurhälsan. Kriterietext Produkter av kyckling ska komma från djur som fötts upp på en anläggning där beläggningsgraden varit max 36kg/m2. | |||||
| Handlingsplan för minskad antibiotikaanvändning - kyckling och kalkon | Basnivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet Ökad antibiotikaresistens innebär ett stort hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning. En hög användning av antibiotika i animalieproduktionen har ett samband med ökad resistensutveckling. Användningen av antibiotika inom animalieproduktionen bör därför minimeras. Antibiotika i tillväxtfrämjande syfte är förbjudet inom EU. Behandling med antibiotika ska inte heller tillämpas på friska djur för att förebygga sjukdom. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från produktion där ett kontroll- eller djurhälsoprogram som innefattar handlingsplan för förebyggande åtgärder med syfte att minska antibiotikaanvändningen finns och är tillgänglig på begäran. Antibiotika ska inte användas i tillväxtfrämjande eller förebyggande syfte, eller för att dämpa förväntade sjukdomsutbrott. Antibiotika ska endast användas till sjuka djur eller djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter ordination av veterinär. | |||||
| Bedövning vid slakt - kyckling och kalkon | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet En slaktmetod som innebär att djuret är bedövat vid slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska vara bedövade vid slakt, men flera medlemsstater medger undantag från denna regel. Sverige medger inget undantag från denna regel och tillämpar även egna, längre gående regler för strömstyrkan vid elbedövning av kyckling och kalkon. Om koldioxidbedövning tillämpas bör bedövningen ske i två faser för att säkerställa fullständig bedövning. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från djur som varit helt bedövade när avblodning sker och helt medvetslösa fram tills dess att döden inträder. Elektrisk bedövning, bedövning med koldioxid eller inerta gaser (kväve och/eller argon) är tillåtna bedövningsmetoder vid slakt av fjäderfän. Vid elektrisk bedövning av fjäderfän då huvudet passerar genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av 50-200 Hz växelström, för varje djur uppgå till minst 0,12 Ampere för kyckling och 0,25 Ampere för kalkon. Strömstyrkan ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat. Vid koldioxidbedövning av fjäderfän ska registrering av koldioxidkoncentrationen ske på en nivå som gör det möjligt att kontrollera att den koncentration och tidsperiod som används är tillräcklig för att djuren ska vara helt medvetslösa. Bedövningen ska ske i minst två faser. I början av exponeringen ska koldioxidhalten vara högst 40%, följt av en högre koncentration när djuren förlorat medvetandet. | |||||
| Hälsoredovisningssystem - kyckling och kalkon | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet Friska djur är en viktig aspekt för djurskydd, hälsa och välfärd men även för klimatpåverkan, eftersom friska djur också producerar mer effektivt. Viktiga indikatorer vad gäller djurhälsa är fothälsa, förebyggande smittskydd (exempelvis rengöring mellan djuromgångarna i stallet), beläggningsgrad och användning av läkemedel. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från gårdar som arbetar enligt ett djurvälfärdsprogram med hälsoparametrar för djurvälfärd som minst ska omfatta:
Parametrarna ska följas upp på ett systematiskt sätt, orsaker ska analyseras, avvikelser ska dokumenteras och leda till lämpliga åtgärder i samråd med en veterinär eller produktionsrådgivare för att avhjälpa problemen. | |||||
| Begränsad antibiotikaanvändning - kyckling och kalkon | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet Ökad antibiotikaresistens innebär ett stort hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning. En hög användning av antibiotika i animalieproduktionen har ett samband med ökad resistensutveckling. Användningen av antibiotika inom animalieproduktionen bör därför minska. Antibiotika i tillväxtfrämjande syfte är förbjudet inom EU men antibiotika bör inte heller användas på friska djur för att förebygga sjukdom. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från stall där max 5% av de flockar som levereras till slakt under en 12 månaders period har behandlats med antibiotika enligt definitionen av veterinärmedicinska läkemedel 2001/82 EG. Antibiotika ska inte användas i tillväxtfrämjande eller förebyggande syfte, eller för att dämpa förväntade sjukdomsutbrott. Antibiotika ska endast användas till sjuka djur eller djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter ordination av veterinär. | |||||
| Ekologisk vara - tillägg kyckling & ägg | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet En ekologisk produktion strävar efter att utnyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Det ekologiska jordbruket ska respektera naturens ekosystem och de naturliga kretsloppen samt sträva efter att upprätthålla och förbättra kvaliteten på jord, vatten, växternas livskraft och djurens hälsa. Kriterietext Produkter av kyckling och ägg ska vara producerade i enlighet med Förordning (EG) 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Produkterna ska dessutom uppfylla följande krav:
| |||||
| Minimerad antibiotikaanvändning - kyckling och kalkon | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet Ökad antibiotikaresistens innebär ett stort hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning. En hög användning av antibiotika i animalieproduktionen har ett samband med ökad resistensutveckling. Användningen av antibiotika inom animalieproduktionen bör därför minska. Antibiotika i tillväxtfrämjande syfte är förbjudet inom EU men antibiotika bör inte heller användas på friska djur för att förebygga sjukdom. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från stall där max 1% av de flockar som levereras till slakt under en 12 månaders period har behandlats med antibiotika enligt definitionen av veterinärmedicinska läkemedel 2001/82 EG. Antibiotika ska inte användas i tillväxtfrämjande eller förebyggande syfte, eller för att dämpa förväntade sjukdomsutbrott. Antibiotika ska endast användas till sjuka djur eller djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter ordination av veterinär. | |||||
| Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Kyckling | ||
Information om kriteriet EU har ett restriktivt regelverk för att godkänna odling av GMO-grödor. Det är emellertid vanligt inom Europa att använda foder som innehåller GMO, framförallt soja, och odlingen av detta foder sker många gånger utanför EU1. För soja är 78% av arealen som odlas globalt genmodifierade grödor2. Upphandlande myndigheter som vill bidra till att begränsa användandet av GMO inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha givits foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur vars foder under uppfödningstiden inte innehållit GMO i märkningspliktig mängd enligt direktiv 2001/18/EG artikel 30. | |||||
| Information om ursprung - enkla produkter | Basnivå | Teknisk specifikation | Kalkon | ||
Information om kriteriet Information om ursprung kan vara upplysande för upphandlande myndigheter, t.ex. vilken miljö- och djurskyddslagstiftning som har gällt vid produktionen. Spårbarhet är en förutsättning för att kunna spåra eventuella produktfel och för att kunna garantera att produkten uppfyller rätt kvalitet. Kriterietext För icke-sammansatta produkter som består av endast en råvara, oblandad eller blandad med smakämnen, tillsatser eller liknande, ska följande skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan:
| |||||
| Information om ursprung sammansatta produkter - kött | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kalkon | ||
Information om kriteriet Information om ursprung hos kött kan vara upplysande för upphandlande myndigheter om produkten, t.ex. vilken miljö- och djurskyddslagstiftning som gällt vid produktionen. Kriterietext För sammansatta produkter med ett köttinnehåll över 10 % ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land djuret är fött/kläckt, uppfött, slaktat och förädlat. | |||||
| Transport av djur till slakt - kyckling och kalkon | Basnivå | Teknisk specifikation | Kalkon | ||
Information om kriteriet Långvariga transporter har en negativ påverkan på djurhälsa och djurskydd och leder till ökad dödlighet. Då fjäderfä transporteras innan kl 08.00 på morgonen är dödligheten lägre. Inom EU är det tillåtet med långa transporter, vilket innebär transporttid på över 12 timmar. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från djur som max har transporterats 8 timmar till slakt, inklusive i-och urlastning. Vid transport nattetid ska kyckling och kalkon max ha transporterats 12 timmar till slakt, inklusive i-och urlastning. | |||||
| Slaktmetod - kött | Basnivå | Teknisk specifikation | Kalkon | ||
Information om kriteriet Slaktmetod som inbegriper att djuret är bedövat vid slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska vara bedövade vid slakt, men de flesta medlemsstater, dock ej Sverige, medger undantag från denna regel. Kriterietext Kött ska komma från djur som varit helt bedövat när avblodning sker och helt medvetslöst fram till dess att döden inträder oavsett bedövningsmetod. | |||||
| Ansvarsfullt producerad fodersoja | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kalkon | ||
Information om kriteriet Odling av soja medför långtgående påverkan på miljö i odlingslandet på grund av en hög användning av bekämpningsmedel, risk för nyetablering av odlingsmark i artrika skogs- och savannområden och jorderosion. Även hälsoaspekter kopplade till arbetsförhållanden för arbetare och omgivande samhälle är viktiga. Upphandlande myndigheter kan efterfråga att soja som ingår i foder vid animalieproduktion bidrar till att mer ansvarsfulla produktionssätt används. Kriterietext Soja som används under hela uppfödningstiden kan spåras genom en särhållen leverantörskedja eller täckas av certifikat inom produktionssystem som säkerställer:
| |||||
| Beläggningsgrad (djurtäthet) - kalkon | Basnivå | Teknisk specifikation | Kalkon | ||
Information om kriteriet Hur många djur som finns per ytenhet i kalkonstallet, det vill säga beläggningsgrad, är en viktig djurskyddsaspekt. Inom olika program och certifieringar varierar beläggningsgraden. Antalet djur påverkar de åtgärder som vidtas för att säkerställa djurhälsan vid en högre beläggning. En lägre beläggningsgrad är inte automatisk bättre om färre djur innebär att produktionen saknar ett djurhälsoprogram med andra åtgärder för att säkerställa djurhälsan. Kriterietext Produkter av kalkon ska komma från djur där beläggningsgraden varit max 40 kg/m2 för djur som väger mindre än 7 kilo och 45 kg/m2 för djur som väger 7 kilo eller mer. | |||||
| Bedövning vid slakt - kyckling och kalkon | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kalkon | ||
Information om kriteriet En slaktmetod som innebär att djuret är bedövat vid slakt är mycket viktig ur djurskyddssynpunkt. Grundregeln inom EU är att djur ska vara bedövade vid slakt, men flera medlemsstater medger undantag från denna regel. Sverige medger inget undantag från denna regel och tillämpar även egna, längre gående regler för strömstyrkan vid elbedövning av kyckling och kalkon. Om koldioxidbedövning tillämpas bör bedövningen ske i två faser för att säkerställa fullständig bedövning. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från djur som varit helt bedövade när avblodning sker och helt medvetslösa fram tills dess att döden inträder. Elektrisk bedövning, bedövning med koldioxid eller inerta gaser (kväve och/eller argon) är tillåtna bedövningsmetoder vid slakt av fjäderfän. Vid elektrisk bedövning av fjäderfän då huvudet passerar genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av 50-200 Hz växelström, för varje djur uppgå till minst 0,12 Ampere för kyckling och 0,25 Ampere för kalkon. Strömstyrkan ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat. Vid koldioxidbedövning av fjäderfän ska registrering av koldioxidkoncentrationen ske på en nivå som gör det möjligt att kontrollera att den koncentration och tidsperiod som används är tillräcklig för att djuren ska vara helt medvetslösa. Bedövningen ska ske i minst två faser. I början av exponeringen ska koldioxidhalten vara högst 40%, följt av en högre koncentration när djuren förlorat medvetandet. | |||||
| Ej näbbtrimning - kyckling och kalkon | Basnivå | Teknisk specifikation | Kalkon | ||
Information om kriteriet Näbbtrimning innebär att en del av näbben amputeras för att förhindra fjäderplockning och kannibalism. I uppfödning där djurskyddsfrämjande åtgärder skapar god stallmiljö och dämpad stressnivå hos djuren förekommer fjäderplockning och kannibalism i mindre utsträckning och näbbtrimning behöver inte tillämpas. Att inte tillåta näbbtrimning är därmed ett nyckelkriterium för djurvälfärd. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom trimning. Detta gäller även föräldragenerationen. | |||||
| Hälsoredovisningssystem - kyckling och kalkon | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kalkon | ||
Information om kriteriet Friska djur är en viktig aspekt för djurskydd, hälsa och välfärd men även för klimatpåverkan, eftersom friska djur också producerar mer effektivt. Viktiga indikatorer vad gäller djurhälsa är fothälsa, förebyggande smittskydd (exempelvis rengöring mellan djuromgångarna i stallet), beläggningsgrad och användning av läkemedel. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från gårdar som arbetar enligt ett djurvälfärdsprogram med hälsoparametrar för djurvälfärd som minst ska omfatta:
Parametrarna ska följas upp på ett systematiskt sätt, orsaker ska analyseras, avvikelser ska dokumenteras och leda till lämpliga åtgärder i samråd med en veterinär eller produktionsrådgivare för att avhjälpa problemen. | |||||
| Handlingsplan för minskad antibiotikaanvändning - kyckling och kalkon | Basnivå | Teknisk specifikation | Kalkon | ||
Information om kriteriet Ökad antibiotikaresistens innebär ett stort hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning. En hög användning av antibiotika i animalieproduktionen har ett samband med ökad resistensutveckling. Användningen av antibiotika inom animalieproduktionen bör därför minimeras. Antibiotika i tillväxtfrämjande syfte är förbjudet inom EU. Behandling med antibiotika ska inte heller tillämpas på friska djur för att förebygga sjukdom. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från produktion där ett kontroll- eller djurhälsoprogram som innefattar handlingsplan för förebyggande åtgärder med syfte att minska antibiotikaanvändningen finns och är tillgänglig på begäran. Antibiotika ska inte användas i tillväxtfrämjande eller förebyggande syfte, eller för att dämpa förväntade sjukdomsutbrott. Antibiotika ska endast användas till sjuka djur eller djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter ordination av veterinär. | |||||
| Begränsad antibiotikaanvändning - kyckling och kalkon | Avancerad nivå | Teknisk specifikation | Kalkon | ||
Information om kriteriet Ökad antibiotikaresistens innebär ett stort hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning. En hög användning av antibiotika i animalieproduktionen har ett samband med ökad resistensutveckling. Användningen av antibiotika inom animalieproduktionen bör därför minska. Antibiotika i tillväxtfrämjande syfte är förbjudet inom EU men antibiotika bör inte heller användas på friska djur för att förebygga sjukdom. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från stall där max 5% av de flockar som levereras till slakt under en 12 månaders period har behandlats med antibiotika enligt definitionen av veterinärmedicinska läkemedel 2001/82 EG. Antibiotika ska inte användas i tillväxtfrämjande eller förebyggande syfte, eller för att dämpa förväntade sjukdomsutbrott. Antibiotika ska endast användas till sjuka djur eller djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter ordination av veterinär. | |||||
| Minimerad antibiotikaanvändning - kyckling och kalkon | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Kalkon | ||
Information om kriteriet Ökad antibiotikaresistens innebär ett stort hot mot den globala folkhälsan och är en viktig hållbarhetsutmaning. En hög användning av antibiotika i animalieproduktionen har ett samband med ökad resistensutveckling. Användningen av antibiotika inom animalieproduktionen bör därför minska. Antibiotika i tillväxtfrämjande syfte är förbjudet inom EU men antibiotika bör inte heller användas på friska djur för att förebygga sjukdom. Kriterietext Produkter av kyckling och kalkon ska komma från stall där max 1% av de flockar som levereras till slakt under en 12 månaders period har behandlats med antibiotika enligt definitionen av veterinärmedicinska läkemedel 2001/82 EG. Antibiotika ska inte användas i tillväxtfrämjande eller förebyggande syfte, eller för att dämpa förväntade sjukdomsutbrott. Antibiotika ska endast användas till sjuka djur eller djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter ordination av veterinär. | |||||
| Foder utan GMO-innehåll | Spjutspetsnivå | Teknisk specifikation | Kalkon | ||
Information om kriteriet EU har ett restriktivt regelverk för att godkänna odling av GMO-grödor. Det är emellertid vanligt inom Europa att använda foder som innehåller GMO, framförallt soja, och odlingen av detta foder sker många gånger utanför EU1. För soja är 78% av arealen som odlas globalt genmodifierade grödor2. Upphandlande myndigheter som vill bidra till att begränsa användandet av GMO inom jordbruket kan ställa krav på att djur ska ha givits foder som inte innehåller GMO. Kriterietext Animaliska livsmedel ska komma från djur vars foder under uppfödningstiden inte innehållit GMO i märkningspliktig mängd enligt direktiv 2001/18/EG artikel 30. | |||||
Ladda ner valda kriterier
Kyckling är det av våra vanligaste djur som är bäst på att omvandla spannmål och proteinfoder till kött. Vid svensk kycklingproduktion går det åt cirka 1,6 - 1,75 kilo foder till 1 kilo kyckling, vilket ger utsläpp på 2-3 kg CO2e per kg benfritt kött, beroende på uppfödningsform och hur mycket foder som används*. Kyckling orsakar därmed låga utsläpp av växthusgaser per kg kött i jämförelse med annat kött.
Vid produktion av kyckling står fodret för mer än två tredjedelar av de totala växthusgasutsläppen vilket innebär att foderförbrukning per kg kött och val av fodermedel har inverkan på köttets klimatpåverkan. Även djurhälsan har betydelse för köttets miljö- och klimatpåverkan. En låg dödlighet och friska djur ger lägre miljö och-klimatpåverkan per kg kött. Dessutom anger artikel 13 i EUF-fördraget att unionen och medlemsstaterna vid utformning och genomförande av unionens politik fullt ut ska ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser. Att ställa krav på djurskydd och djurhälsa vid upphandling av kyckling kan därför bidra till minskad miljö och-klimatpåverkan och till att djuren behandlas hänsynsfullt.
Produktionen av kyckling sker på ett relativt likartat sätt runt om i världen men med skillnader i kraven kring djurhållning, djurhälsa och smittskydd. Kycklingarna föds upp till ca 1,3 - 4 kg och slaktas vid fem till sex veckors ålder. Vid ekologisk produktion ska kycklingarna ha tillgång till utevistelse och fodret ska vara ekologiskt producerat. Uppfödningstiden är längre vilket innebär högre åtgång av foder per kilo kött. Ekologiskt producerad kyckling slaktas vid 81 dagars ålder, då traditionella raser används.
Konsumtionen av kycklingkött har under lång tid ökat. Även produktionen i Sverige har ökat likaså införseln och importen. Införseln av matfågel sker enligt Jordbruksverket främst från Danmark men även från Tyskland, Nederländerna, Polen och Lettland samt från länder utanför EU som Thailand och Brasilien.
Över tid har införseln och importen av matfågel ökat mer än exporten och förbrukningen har ökat mer än produktionen. Under 2017 minskade importen av matfågel för första gången sedan 2009 med undantag av färska styckningsdetaljer som ökade med 18% samtidigt som den svenska exporten ökade.**
Uppfödning av kalkon sker på liknande sätt som uppfödning av kyckling. Både produktionen och konsumtionen av kalkon är relativt liten i Sverige, men ökar.
*Livsmedelsverket (2018), Svensk Fågel (2018)
**Jordbruksverket Marknadsrapport matfågel (2018)
Använd det kriterium eller de kriterier passar ert behov, målsättningar och uppföljningsförmåga. Ange i ditt upphandlingsdokument specifikt vilka produkter som ska uppfylla kravet, och var noga med att informera dig om marknadstillgång. Viktigt är också att ange hur anbudsgivaren ska svara på kriterierna och vilka bevis som ska lämnas.