Ansvarsfullt producerad fodersoja
Odling av soja medför långtgående påverkan på miljö i odlingslandet på grund av en hög användning av bekämpningsmedel, risk för nyetablering av odlingsmark i artrika skogs- och savannområden och jorderosion. Även hälsoaspekter kopplade till arbetsförhållanden för arbetare och omgivande samhälle är viktiga. Upphandlande myndigheter kan efterfråga att soja som ingår i foder vid animalieproduktion bidrar till att mer ansvarsfulla produktionssätt används.
KravID
11113
Kriterienivå
Avancerad nivå
Kriterietyp
Teknisk specifikation
Kriterietext
Soja som används under hela uppfödningstiden kan spåras genom en särhållen leverantörskedja eller täckas av certifikat inom produktionssystem som säkerställer:
- Efterlevnad av nationell och lokal lagstiftning
- Rättvisa arbetsvillkor
- Respekt för ursprungsbefolkning och traditionellt nyttjande av marken
- Skydd mot omvandling av områden med höga värden ekologiska och sociala bevarandevärden enligt HCV Resource Network’s definition, eller motsvarande
- Ansvarsfull användning av jordbrukskemikalier och vattenresurser
- Certifieringssystem som uppfyller kravet, t.ex. RTRS (Round table of Sustainable Soy), Pro Terra eller likvärdigt.
Soja används som råvara i proteinkraftfoder till många olika djurslag. Soja som foderråvara är svår att ersätta på grund av den höga proteinkvaliteten. Det finns dock alternativ (t.ex. ärter, åkerbönor, rapsmjöl) till sojamjöl som på sikt kan ingå i foder.
Odlingen av soja medför förhållandevis höga klimatutsläpp och när effekterna av avskogning från expanderande sojaodling i Sydamerika inkluderas ökar klimatpåverkan från sojaodlingen ytterligare. Handel med fodersoja sker främst genom import från Sydamerika, men soja odlas även i Europa och Kanada. För närvarande finns det två produktionsstandarder som arbetar för en mer ansvarsfull produktion, RTRS och Pro Terra, vilka bl.a. WWF klassar som jämförbara.
Certifieringssystemet RTRS (Round table for Sustainable Soy) ställer krav inom fem områden: leva upp till nationell och lokal lagstiftning, mänskliga rättigheter, samhällsansvar, miljöansvar, hållbarare jordbruksmetoder ("Good Agricultural practice", G.A.P). RTRS tillåter dock vissa bekämpningsmedel som inte är tillåtna inom EU, t.ex. Paraquat. Transport av soja till Europa innebär komplexa logistikkedjor vilket gör att det i dagsläget inte finns fysiskt certifierad RTRS-soja i Europa. Det innebär att man inte kan garantera att den soja som djuren äter är certifierad men man säkerställer att motsvarande mängd soja har producerats mer ansvarsfullt enligt kriterierna för RTRS. På så sätt kan en livsmedelsleverantör kompensera sina animaliska livsmedel genom inköp av certifikat för att bidra till en mer ansvarsfull producerad soja, liknande "grön el certifikat".
Certifieringssystemet Pro Terra ställer krav inom områdena: naturskydd, skydd för minoriteter, goda arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, hållbarare jordbruksmetoder och GMO-frihet. Pro Terra certifieringen innebär till skillnad från RTRS att sojan är fysiskt spårbar och försäkrar köparen att sojan har kontrollerats och kan spåras tillbaka till odlaren.
Vid produktion i foderfabriker görs mycket sällan skillnad på soja som är producerad enligt Proterra eller RTRS, vilket innebär att det längre fram i kedjan är mycket svårt att ställa på respektive certifieringssystem.
Referenser
Rättvisa arbetsvillkor innebär att minst grundläggande arbetsvillkor ska respekteras; ILO:s kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering, föreningsfrihet samt organisationsrätt (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182)[1] samt FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948).
Miljöpåverkan från produktionen av mjölk och mejeriprodukter skiljer sig åt beroende på typ av produkt samt hur och var produktionen sker. Upphandlande myndigheter som ställer krav på hållbarhetsaspekter i sin upphandling av mjölk och mejeriprodukter kan bidra till en mer miljö-och klimatmässigt hållbar produktion med gott djurskydd. Området omfattar kriterier som bland annat bidrar till miljömålen en giftfri miljö, ett rikt växt och djurliv, ett rikt odlingslandskap och begränsad klimatpåverkan samt de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030; mål 2 ingen hunger, mål 3 hälsa och välbefinnande, mål 12 hållbar konsumtion och produktion, mål 13 bekämpa klimatförändringen och mål 15 ekosystem och biologisk mångfald.
Konsumtionsmjölk i Sverige kommer nästan uteslutande från mjölkkor. Den totala förbrukningen av mjölk och mjölkprodukter i Sverige omräknat till mjölkekvivalenter har legat relativt konstant över tid, kring 375 kg per person och år. Konsumtionsmönstren har dock förändrats och idag dricks det mindre konsumtionsmjölk, men äts mer av mjölkprodukter till exempel ost. År 2018 dracks 71 liter mjölk per person i Sverige, vilket är en minskning med 37 procent sedan 2000. Antalet mjölkproducenter har minskat med 42 procent och antalet mjölkkor med 12 procent de senaste 10 åren. Trots detta har den svenska andelen av förbrukningen av konsumtionsmjölk länge varit nästan 100 procent (se källhänvisning i Introduktion nedan).
- KravId
- 11113
- Kriterienivå
- Avancerad nivå
- Kravtyp
- Teknisk specifikation
- Föremål för upphandling
Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.
Aktuellt KravID: 11113
Versionsdatum: 2016-12-19 00:00:00