EU-ekologisk vara

För att få en vara ska få saluföras som ekologisk inom EU ska produktionen ske enligt förordning (EG) 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, oavsett produktionsland.

Ett ekologiskt lantbruk kännetecknas bland annat genom att man har en varierad växtföljd, har strikta begränsningar för användning av insatsmedel, inte använder sig av GMO och att djuruppfödning medger utevistelse och utfodring av ekologiskt foder. Ekologisk produktion ska bidra till en hög grad av biologisk mångfald. Den ekologiska lantbrukaren ska använda naturresurser som vatten, jord, organiskt material och luft ansvarsfullt. Även energihushållningen på det ekologiska företaget ska vara hållbar och ansvarsfull.

Vegetabilier: EU: s regler för ekologisk produktion omfattar produktion, beredning, förvaring och import av ekologiskt framställda jordbruksprodukter, inklusive produkter från vattenbruk, och livsmedel. Ett ekologiskt jordbruk syftar till att recirkulera näringsämnen och att inte tillföra ämnen som handelsgödsel och bekämpningsmedel. Inom ekologisk odling används främst förebyggande åtgärder som bra växtföljd och motståndskraftiga sorter för att förhindra eller begränsa angrepp av sjukdomar och skadegörare.

Animalier: EU:s regler för ekologisk produktion innebär att krav ställs på djuromsorg, att foder ska vara utan GMO- inblandning, att foder ska vara odlat utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Ett mål som poängteras tydligt i det ekologiska regelverket är att ekologisk animalieproduktion ska respektera varje djurarts beteendebehov. För nötkreatur som hålls ekologiskt gäller att allt foder ska vara ekologiskt producerat, och endast de godkända foderråvaror och fodertillsatser som finns uppräknade i den ekologiska förordningen får användas. En princip är att ekologiska djur ska ha möjlighet till regelbunden motion och vid behov tillgång till utevistelse och bete. Syftet med detta är bl.a. att stimulera deras naturliga försvar mot sjukdomar. Som grundregel gäller därför att ekologiska nötkreatur ska ha permanent tillgång till utevistelse och under vegetationsperioden.

Enligt KRAVs regler för import kan kravet inom produktgruppen verifieras med EU-ekologisk märkning, KRAV-märkning eller likvärdigt.

Miljöpåverkan från produktionen av mjölk och mejeriprodukter skiljer sig åt beroende på typ av produkt samt hur och var produktionen sker. Upphandlande myndigheter som ställer krav på hållbarhetsaspekter i sin upphandling av mjölk och mejeriprodukter kan bidra till en mer miljö-och klimatmässigt hållbar produktion med gott djurskydd. Området omfattar kriterier som bland annat bidrar till miljömålen en giftfri miljö, ett rikt växt och djurliv, ett rikt odlingslandskap och begränsad klimatpåverkan samt de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030; mål 2 ingen hunger, mål 3 hälsa och välbefinnande, mål 12 hållbar konsumtion och produktion, mål 13 bekämpa klimatförändringen och mål 15 ekosystem och biologisk mångfald.    

Konsumtionsmjölk i Sverige kommer nästan uteslutande från mjölkkor. Den totala förbrukningen av mjölk och mjölkprodukter i Sverige omräknat till mjölkekvivalenter har legat relativt konstant över tid, kring 375 kg per person och år. Konsumtionsmönstren har dock förändrats och idag dricks det mindre konsumtionsmjölk, men äts mer av mjölkprodukter till exempel ost. År 2018 dracks 71 liter mjölk per person i Sverige, vilket är en minskning med 37 procent sedan 2000. Antalet mjölkproducenter har minskat med 42 procent och antalet mjölkkor med 12 procent de senaste 10 åren. Trots detta har den svenska andelen av förbrukningen av konsumtionsmjölk länge varit nästan 100 procent (se källhänvisning i Introduktion nedan).   

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.

Aktuellt KravID: 11009

Versionsdatum: 2015-03-01 00:00:00