Grovfoder till kalvar - nötkött och mjölk

Uppföljning under avtalsperioden kan ske exempelvis genom stickprov vid ett eller flera tillfällen på produkt/-er på vilken/-a kravet har ställts. Leverantören kan visa att produkten/erna uppfyller kraven med till exempel:

• Certifiering med IP nöt & mjölk grundcertifiering, QS standard, Dansk kalv eller annan certifiering eller produktionskoncept där det framgår att kravet uppfylls.
• Ursprungsmärkning på produkten, exempelvis ursprung Sverige, ”Kött från Sverige”, "Mjölk från Sverige" eller ”Från Sverige”, med dokumentation där det framgår att kravet uppfylls, exempelvis djurägarförsäkran med egenkontroll enligt Miljöhusesyn via slakteri eller revisionsprotokoll.
• Annan dokumentation där det framgår att kravet är uppfyllt.

Grovfoder utgör basen för vuxna nötkreaturs energiintag. Att ge grovfoder till kalvar från en tidig ålder främjar en hälsosam utveckling av våmmen, sätter igång idisslingen och minskar risken för att kalven utvecklar bristsjukdomar¹.  

Grovfodret som djuren äter består av vallgrödor (grässorter och klöver) som ger flera nyttor för jordbruket. Vallgrödorna är en viktig del av växtföljden och ger ökad mullhalt och mer bördig jord. Det i sin tur minskar behovet av att tillföra näringsämnen och bekämpningsmedel.

¹ Europeiska gemenskapernas kommission, 1995

  Gård och djurhälsan, 2016   

Observera att rekommendationen är att nya och reviderade kriterier används i upphandling tidigast tre månader efter publicering. Läs mer här.

Marknadstillgången kan vara begränsad för enskilda produkter. Gör en marknadsanalys för att säkerställa tillgång.

Ekologisk produktion säkerställer fri tillgång till grovfoder under hela uppfödningstiden, se Krav ID 11009 EU-ekologisk vara.

Upphandlande myndigheter får i avtalsvillkoren ange att dokumentation, i särskilda fall och när det finns skäl för detta, ska vara verifierad eller granskad av en oberoende tredje part. Vad betyder det?

Miljöpåverkan från produktionen av mjölk och mejeriprodukter skiljer sig åt beroende på typ av produkt samt hur och var produktionen sker. Upphandlande myndigheter som ställer krav på hållbarhetsaspekter i sin upphandling av mjölk och mejeriprodukter kan bidra till en mer miljö-och klimatmässigt hållbar produktion med gott djurskydd. Området omfattar kriterier som bland annat bidrar till miljömålen en giftfri miljö, ett rikt växt och djurliv, ett rikt odlingslandskap och begränsad klimatpåverkan samt de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030; mål 2 ingen hunger, mål 3 hälsa och välbefinnande, mål 12 hållbar konsumtion och produktion, mål 13 bekämpa klimatförändringen och mål 15 ekosystem och biologisk mångfald.    

Konsumtionsmjölk i Sverige kommer nästan uteslutande från mjölkkor. Den totala förbrukningen av mjölk och mjölkprodukter i Sverige omräknat till mjölkekvivalenter har legat relativt konstant över tid, kring 375 kg per person och år. Konsumtionsmönstren har dock förändrats och idag dricks det mindre konsumtionsmjölk, men äts mer av mjölkprodukter till exempel ost. År 2018 dracks 71 liter mjölk per person i Sverige, vilket är en minskning med 37 procent sedan 2000. Antalet mjölkproducenter har minskat med 42 procent och antalet mjölkkor med 12 procent de senaste 10 åren. Trots detta har den svenska andelen av förbrukningen av konsumtionsmjölk länge varit nästan 100 procent (se källhänvisning i Introduktion nedan).   

Versionsdatumet talar om när hållbarhetskriteriet skapades eller senast uppdaterades. Senast granskad talar om när vi senast kontrollerade att hållbarhetskriteriet fortfarande är aktuellt.

Aktuellt KravID: 11385

Versionsdatum: 2020-03-25 00:00:00

2020-03-25: Ursprunglig version. I linje med 3 kap. 3 § SJVFS 2019:18. Ingår i kravpaket nötkött