Vanliga frågor till vår Frågeservice

Införandet av ESPD-systemet genererar många frågor, både från upphandlande myndigheter och från leverantörer. Frågorna rör alltifrån det generella till det specifika. Vissa undrar hur ESPD-systemet ska tillämpas i praktiken, till exempel om en upphandlande myndighet är skyldig att bifoga ett förberett ESPD-formulär i upphandlingsdokumenten eller inte. Andra har frågor om hur de ska tolka och använda olika delar av ESPD-formuläret. En hel del frågor rör även hur Kommissionens ESPD-webbtjänst fungerar.

Många frågor handlar om bestämmel­­serna om offentlighet och sekretess. Frågorna kan till exempel handla om hur en upphandlande myndighet ska bedöma om en hand­ling inte ska lämnas ut på grund av sekretess, eller hur en leverantör kan få tillgång till alla inkomna anbud i en specifik upphandling.

Det är vanligt med frågor om vilka bevis en upphandlande myndighet kan begära in från anbudsgivare etablerade i Sverige jämfört med i andra länder. Detsamma gäller frågor som rör hur en sanningsförsäkran ska formuleras. Där undrar många också vem som ingår i kretsen leverantörens företrädare och som därmed ska underteckna en sannings­­­försäkran.

Andra exempel på vanliga frågor är de som handlar om bestämmelserna om intern upphandling och sam­ar­bets­avtal (kallas ibland Teckalundan­taget och Hamburgsamarbeten). Dessa bestämmelser upplevs ofta som svåra att tillämpa i praktiken.

Många frågor handlar om att åberopa någon annans kapacitet och hur det görs i praktiken, samt om en leverantör kan anlita en viss underleverantör eller inte. Även frågor om vilka krav en upphandlande myndig­het kan ställa på under­leverantörer är vanligt.

Vad gör en upphandlande myndighet om den inte får in några lämpliga, eller endast ogiltiga eller oacceptabla, anbud? Ofta handlar frågorna om vad ett olämpligt, ogiltigt eller oacceptabelt anbud egentligen är, vad som utgör "de formella kraven" i en upphandling och hur över­gången till ett förhandlat förfarande ska gå till i praktiken.