Trendens 2019

Det är väl ingen som missat konsekvenserna som uppstod när distribution av sjukvårdsmateriel upphandlades av ett antal regioner? Operationer behövde ställas in för att det saknades material. Snabbt höjdes röster om att det var fel på upphandlingslagstiftningen.

Alla vill ha svensk mat: konsumenter, producenter, företag och offentlig sektor. Men för att öka mängden svenska livsmedel i de offentliga köken krävs ett starkt ledarskap med tydliga målsättningar och resurser som matchar.

I rollen som beslutsfattare på politisk nivå ställs du inför stora utmaningar med att få ekonomin att gå ihop, samtidigt som du ska upprätthålla välfärden. Så med drivkraften att förändra, hur kan du använda upphandling för att utveckla samhället och nå politiska mål?

Mycket av Sveriges välfärd skapas i dag genom alla de inköp som görs inom offentlig sektor. För att detta ska fungera behöver fler lämna anbud i offentliga upphandlingar. En viktig nyckel är att stärka förtroendet till offentliga affärer.

Vi har intervjuat Lovisa Näslund, doktor i företagsekonomi vid forskningscentret Score, Stockholms universitet. Ett huvudspår i hennes forskning är förtroende.

Överprövningar och låsningar var ett omfattande problem inom livsmedelsupphandling för tio år sedan. I dag har snittet för överprövningar sjunkit så att siffran är lägre än genomsnittet.

I Göteborgs stad pågår just nu ett byggprojekt som utmanar alla tidigare sätt att bygga. Allt började 2017 då förvaltningen fick ett uppdrag och en utmaning – en fossilfri förskola som ska stå färdig till stadens jubileum 2021.

Användningen av fossila bränslen behöver minska om vi ska nå regeringens mål om ett fossilfritt Sverige år 2045. En viktig del av lösningen kan vara strategiskt arbete hos kommunerna för att öka antalet laddstationer till elbilar.

Upphandlingsmyndigheten har tagit hjälp av forskaren Victor Galaz som förklarar vad ekonomisk hållbarhet är, vilka som berörs och hur det relaterar till upphandling.

En folkvilja, egen värdefull mark på central plats och dåvarande flyktingströmmar var tre faktorer som bland annat gjorde att Knivstaborna fick sitt eget idrotts- och kulturcentrum, som dessutom är ett energieffektivt så kallat passivhus.

Nedskurna anslag gjorde att Arbetsförmedlingen behövde transformera sitt arbetssätt. För att möta utmaningarna har de arbetat strategiskt med inköp och it. Det har gjort dem redo att ta nästa steg i att utveckla verksamheten.

Vi har pratat med Magnus Larsson, chef för digital utveckling på Akademiska sjukhuset i Uppsala, om hur de digitaliserar sin verksamhet.

När regeringen har som mål att ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” måste vi också bli bäst på att upphandla digitala lösningar.

Göteborgs stad gör årligen inköp för cirka 23 miljarder kronor. Det är därför inte konstigt att politikerna beslutat om att man ska arbeta strategiskt med inköpsfrågor.

Riksdagen har fattat beslut om en ny lag om upphandlingsstatistik och gjort förändringar i upphandlingslagarna. Syftet är att skapa förutsättningar för bättre upphandlingsstatistik.

Trots att behovet är stort finns det i dag ingen nationell statistik som ger svar på vem som köper vad, av vem och för hur mycket.

Tänk om all offentlig verksamhet ställde krav på sysselsättning vid upphandling av tvätt av sina gardiner. Hur många skulle då inte kunna få meningsfull sysselsättning och hitta en väg in på arbetsmarknaden? Det säger Mari Jonsson, kommunalråd i Borlänge.

Självständiga medborgare oberoende av kommunen – med det målet angrep Skellefteå kommun utmaningen att leta efter digitala lösningar för personer med lägre kognitiv förmåga. Snart har de en ny innovativ lösning på plats.

Örnsköldsvik kommun hade länge arbetat för att minska sjukskrivningsnivån utan positiva resultat. När de fick möjligheten att prova upphandling som modell för att minska sjukfrånvaron, så tog de chansen.

Coopservice – en omdiskuterad EU-dom som har diskuterats flitigt eftersom tolkningen av den kan komma att påverka hur mycket som kan köpas från ett ramavtal.

FN:s konvention om barnens rättigheter (barnkonventionen) är svensk lag från den 1 januari 2020.

Organisationer i offentlig sektor är i vissa fall skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor i upphandling. Men många är osäkra på om de uppfyller dessa skyldigheter eller inte.