Beräkna samhällsekonomiska effekter
Vilken effekt ger det egentligen att ställa sysselsättningskrav i offentlig upphandling? Med den här kalkylatorn kan du räkna på vad den samhällsekonomiska effekten kan bli när en individ får sysselsättning genom ett offentligt kontrakt.
Innehåll på denna sida
Den samhällsekonomiska beräkningsmodellen är en kalkylator som beräknar det samhällsekonomiska värdet av att en individ lämnar arbetslöshet för sysselsättning i form av anställning, lärlingsanställning eller praktik. Modellen beräknar det samhällsekonomiska värdet under tiden för sysselsättningskravet på olika nivåer: för individ, kommun, myndigheter, arbetsgivare och samhället i stort.
Modellen bygger på antagandet att individer som tar del av sysselsättningskravet hade fortsatt vara arbetslösa under tiden för sysselsättningskravet. Kalkylmodellen beräknar däremot inte några dynamiska eller långsiktiga effekter, så som högre sannolikhet för att individen får jobb i framtiden, möjliga positiva effekter på hälsan eller eventuella undanträngningseffekter.
Kalkylatorn kan användas på flera sätt:
- Som ett verktyg för beslutfattare att avgöra möjlig effekt inför policybeslut om sysselsättningskrav i upphandling.
- Som ett verktyg för att bedöma lämpligheten att ställa sysselsättningskrav i en specifik upphandling.
- Som ett dialogverktyg mellan upphandlare, leverantörer och övriga relevanta organisationer när sysselsättningskrav ska ställas i en upphandling.
- Som ett uppföljningsverktyg för att beräkna konsekvenser av att individer sysselsatts genom sysselsättningskrav efter avslutad anställning.
Fyll i fälten nedan och beräkna ditt resultat
Observera att det kan finnas andra positiva effekter i samband med att en individ får arbete så som förbättrad hälsa som inte tas hänsyn till i beräkningen.
För mer ingående förklaring av respektive fält se metodbeskrivningen.
OBS! Kalkylatorn beräknar för närvarande efter förutsättningarna för 2022.
Beräkningen kan också göras i Excel för ett mer detaljerat resultat.
Relaterad information
Forskning
Konkurrensverket har gett två forskare vid Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet, i uppdrag att studera sysselsättningskrav vid offentlig upphandling.
Beräkningsexempel
Nedan kan du se ett exempel på en beräkning där en nyanländ går från arbetslöshet till subventionerad anställning. I det här fallet är det en kommun som upphandlar och en individ som får sysselsättning i tolv månader.
Exemplet baseras på en kommunal upphandling där en individ får anställning under tolv månader. Individen är nyanländ, äldre än 25 år gammal och som har varit arbetslös under 12-23 månader. För denna individ har arbetsgivaren möjlighet att få anställningsstöd via nystartsjobb. Arbetsgivaren måste dock avsätta tid för att handleda individen.
Beskrivning av exempel
| Typ | Värde |
|---|---|
| Upphandlande organisation | Kommunal |
| Sysselsättningskrav | Anställning |
| Antal månader | 12 |
| Antal tjänster | 1 |
| Omfattning av tjänst | 100% |
| Bruttolön per månad | 20 500 kr |
| Anställningsstöd | Nystartsjobb |
| Produktionsfaktor | 80% |
| Produktionsvärde (praktikant) | Ej relevant |
| Ålder | 26-65 |
| Tid i arbetslöshet | 12-23 mån |
| Nyanländ | Ja |
| A-kassa | Nej |
| Bostadsbidrag | Ja |
| Bruttolön (handledare) | 30 000 kr |
| Tid för handledning | 10% |
| Administrationskostnad (arbetsgivare) | 10 000 kr |
| Upphandlingskostnad | 40 000 kr |
| Bonus | Nej |
I figuren nedan illustreras resultatet till följd av att individen går från arbetslöshet till anställning under ett år ( under antagande att individen hade fortsatt vara arbetslös under den tiden som sysselsättningen varar). I detta scenario går alla aktörer (individ, kommun, region, stat och arbetsgivare) plus på interventionen.
- Individen går plus då dess inkomst från arbetet är högre än det bidrag hen fick innan anställningen.
- Kommunen går plus till följd av att de slutar betala försörjningsstöd och börjar få in kommunalskatt. Dessa intäkter för kommunen täcker upp kostnaden för upphandling till följd av sysselsättningskravet.
- Regionen går plus då individen börjar betala regionskatt.
- Staten har både positiva och negativa poster men i detta fall överstiger de positiva de negativa. Indirekt skatt, arbetsgivaravgifter, minskad utbetalning av etableringsersättning och bostadsbidrag är statliga intäkter till följd av sysselsättningskravet. Statens kostnader består av utbetalning av arbetsmarknadsstöd till arbetsgivare och jobbskatteavdrag till individen.
- Arbetsgivaren går sammantaget plus till följd av sysselsättningskravet men har också ett flertal olika poster. Den största kostnaden är lönekostnaden och betalning av sociala avgifter för individen, minskad produktion till följd av handledning samt administrationskostnader till följd av sysselsättningskravet. Arbetsgivarens intäkter består av det produktionstillskott som individen tillför samt det arbetsmarknadsstöd som arbetsgivaren mottar.
Konsekvenser för exempel med individ som går från arbetslöshet till subventionerad anställning, SEK/år
Frågeställningar att beakta
Nedan nämns ett antal områden som är särskilt intressanta att beakta vid tillämpning av sådana krav utifrån ett ekonomiskt perspektiv.
Såsom sysselsättningsfrämjande krav tillämpats hittills i Sverige har vissa upphandlande myndigheter fokuserat på att erbjuda visstidsanställning, medan andra valt att erbjuda praktikplatser. Att erbjuda visstidsanställning har sina fördelar, det är en anställningsform som ligger nära ett faktiskt jobb. Det kan dock vara problematiskt både juridiskt och ekonomiskt. Enligt 25 § lagen om anställningsskydd har arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta. Ekonomiskt finns alltså risk för undanträngning.
Med undanträngningseffekt menas i detta fall att åtgärden som utförs för att vissa individer ska få arbete samtidigt minskar möjligheten för andra att få arbete. Undanträngning kan uppstå av personer såsom andra arbetslösa, personer som vill byta jobb, studerande och så vidare.
Att helt undvika undanträngningseffekter är troligen inte möjligt. Varje upphandlande myndighet bör därför inför en upphandling överväga om de undanträngningseffekter som riskerar att uppstå är befogade. Efter en utförd upphandling bör en analys göras som fastställer i vilken utsträckning det faktiskt uppstod undanträngningseffekter. Detta bör ställas i relation till det utfall som uppnåddes.
Metodbeskrivning
Här kan du läsa om hur den samhällsekonomiska beräkningsmodellen för sysselsättningskrav i offentlig upphandling fungerar.
Beräkningsmodellen togs ursprungligen fram hösten 2019. Den uppdateras årligen och den aktuella versionen utgår från värden för år 2022. Huvudsakliga förändringar mot tidigare version är sänkt skatt på arbetsinkomster och ökad anställningstid för långtidsarbetslösa.
Syftet med modellen är att ge offentliga organisationer ett underlag gällande de ekonomiska konsekvenserna vid användning av sysselsättningskrav i upphandlingar. Beräkningsmodellen gör det möjligt att fördela dessa konsekvenser för olika aktörer samt samlat för samhället.
Modellen kan fungera som ett verktyg för beslutfattare inför beslut om sysselsättningskrav i upphandling. Den kan också fungera som ett dialogverktyg mellan upphandlare, leverantörer och övriga relevanta myndigheter. Slutligen kan modellen också fungera som ett uppföljningsverktyg, det vill säga för att beräkna konsekvenser av att individer sysselsatts genom sysselsättningskrav efter avslutad anställning.
Modellen är en kalkylator som beräknar det samhällsekonomiska värdet av att en individ lämnar arbetslöshet för sysselsättning (anställning, lärlingsanställning eller praktik). Modellen beräknar det samhällsekonomiska värdet under tiden för sysselsättningskravet för olika målgrupper, fördelat för individ, kommun, myndigheter och samhället i stort. Modellen bygger på ett antagande om att individer som tar del av sysselsättningskravet hade fortsatt varit arbetslösa under tiden för sysselsättningskravet. Kalkylmodellen beräknar inte några dynamiska eller långsiktiga effekter [1] såsom att individer får högre sannolikhet till framtida anställning till följd av att de får arbetslivserfarenhet via sysselsättningskrav. För en genomgång av effekter som kan uppstå vid sysselsättningskrav se exempelvis Konkurrensverket (2017) [2]. Med arbetslös åsyftas personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och innefattar såväl öppet arbetslösa samt deltagare i etablerings- och arbetsmarknadspolitiska program.
Att en individ går från arbetslöshet till sysselsättning medför ofta sociala effekter, såsom förbättrad hälsa, ökad känsla av sammanhang med mera. Intangibla effekter av detta slag inkluderas inte i denna modell eftersom de är svåra att uppskatta schablonmässigt men är ändock något som bör beaktas i samband med beslut om sysselsättningskrav.
Modellen har tagits fram av Ramboll på uppdrag av ESF-projektet Sysselsättning genom offentlig upphandling och bygger på tidigare framtagna modellen; Delander och Månsson (2007) och Delander och Ekberg (2010). Målbilden har varit en modell med hög anpassningsgrad för att den ska kunna användas för olika typer av sysselsättningskrav (anställning, lärling, praktik) och för olika målgrupper (ålder, tid i arbetslöshet och om individen är nyanländ) .
1.1 Ingångsvärden i beräkningsmodellen
Som beskrivet ovan har målet med modellen varit att ingångsvärden ska vara justerbara i största möjliga mån för att modellen ska kunna anpassas till de varierande förutsättningar som kan gälla för upphandling med sysselsättningskrav. Dessa ingångsvärden beskrivs i detta delkapitel kortfattat. I kommande kapitel följer en mer teknisk beskrivning av hur olika val i modellen påverkar utfallet.
1.1.1 Upphandlande organisation
Beroende på om det är stat, region eller kommun som upphandlar så påverkas denna i form av eventuella extra upphandlingskostnader. Ytterligare upphandlingskostnader som eventuellt uppstår vid användning av sysselsättningskrav specificeras i ett senare steg.
1.1.2 Anställningsform
Anställningsformen har en stor inverkan på utfallet. För anställning och lärling betalar arbetsgivaren ut en lön till den anställde. Vid praktik får individen statligt stöd. För alla tre former av sysselsättning specificerar man i modellen det produktionsvärde som individen antas bidra med. För anställning och lärling anges detta i förhållande till individens bruttolön och för praktik specificeras denna separat.
1.1.3 Antal månader
Här justeras antal månader för sysselsättningskravet. Det är baserat på denna tidsangivelse som den totala transfereringen av intäkter/kostnader beräknas på.
1.1.4 Antal tjänster
Här justeras antal individer som omfattas av sysselsättningskravet. Antalet individer som omfattas påverkar totalbeloppen men ej belopp som redovisas på individnivå.
1.1.5 Omfattning av tjänst
Här justeras omfattningen av tjänsten för sysselsättningskravet, 0-100 procent av heltid. Detta påverkar den lön som individen får i modellen men har ingen påverkan på produktivitet.
1.1.6 Bruttolön per månad
Här justeras bruttolönen som arbetsgivaren betalar ut till den anställde/lärlingen. Eventuella lönebidrag till arbetsgivaren justeras i senare steg. För anställning och lärlingsanställning är det bruttolönen i förhållande till produktivitetsfaktorn som avgör det produktionsvärde som individen skapar, d.v.s. arbetsgivarens intäkt. För praktikant anges produktionsvärde separat och avser således den intäkt som individen skapar för arbetsgivaren. Bruttolönen avser lön för heltidsarbete. Har en individ en anställning på 50% och har en bruttolön på 10 000 SEK, ska således 20 000 SEK anges som bruttolön för att sedan justeras enligt 1.1.5.
1.1.7 Anställningsstöd
Här kan man välja introduktionsjobb, nystartsjobb och yrkesintroduktion. Beroende på individen (ålder, tid i arbetslöshet o.s.v., se nedan) så påverkas anställningsstödet. Anställningsstödet betalas i modellen ut från stat till arbetsgivaren.
1.1.8 Produktionsfaktor
Här justeras individens (anställning eller lärlingsanställning) relativa produktionsvärde i förhållande till dess bruttolön. I vanliga fall brukar man utgå från att en anställd producerar värde som motsvarar dess kostnad, där kostnaden förenklat består av bruttolön och sociala avgifter. I modellen kan man justera individens produktivitet, vilket möjligen kan vara fallet när anställningen omfattas av ett anställningsstöd. Om produktiviteten sätts till 100% och det finns ett anställningsstöd blir nettot för arbetsgivaren således samma som nivån på anställningsstödet. Om produktiviteten är 100% och det inte finns något anställningsstöd är nettot för arbetsgivaren 0. För praktik se, 1.1.13 nedan.
1.1.9 Bruttolön per månad – handledare
För samtliga anställningsformer kan individerna kommer att behöva stöd i form av handledning som således ger en negativ effekt för arbetsgivaren. Förhållandet mellan handledares lön, tid som handledare måste avsätta, arbetstagares produktivitet och eventuellt anställningsstöd påverkar huruvida nettot blir positivt eller negativt för organisationen som anställer individen. Handledningskostnader avser alltid handledning av en handledare. Om man i modellen anger anställning för två personer och att handläggaren använder 10% av sin arbetstid för handledning så använder alltså handledaren 5% av sin arbetstid per anställd till handledning.
1.1.10 Tid för handledning – handledare
Här anges hur stor del av heltid som handledare måsta avsätta för att handleda anställd/lärling/praktikant, se 1.1.9.
1.1.11 Administrationskostnad arbetsgivare
Administrationskostnad för anställande organisation förknippat med att anställa lärling/praktikant/anställning. Detta avser administrationskostnader och dylikt och avser den extrakostnad som uppstår när sysselsättningskrav används. Detta är en engångskostnad.
1.1.12 Administrationskostnad upphandlande organisation
Avser kostnad som tillfaller den upphandlande myndigheten. Kostnaden avser den extra kostnad som kan tillkomma vid en upphandling med sysselsättningskrav, jämfört med om man inte hade ställt dessa krav. Detta är en engångskostnad. Exempel på sådana kostnader är:
- Personalkostnader i form av stödfunktion för sysselsättningskrav.
- Övriga kostnader för till exempel arbetsrum, dator, overhead-kostnader etcetera som uppkommer specifikt i samband med att sysselsättningskrav ställs i upphandlingen.
1.1.13 Produktionsvärde per månad (praktikant)
Fylls i om anställningsformen är praktik och avser det produktionsvärde som praktikanten förväntas skapa, det vill säga intäkten för arbetsgivaren. För att det ska vara enkelt att fylla i anges produktionsvärdet i form av en bruttolön. För resonemang om bruttolön, se 1.1.6 och 1.1.8.
1.1.14 Bonus
Baserat på Trafikverkets modell för upphandling med sysselsättningskrav kan man lägga in eventuell bonus som anställande organisation får ta del av till följd av sysselsättningskravet. Detta är en direkt transferering mellan upphandlande myndighet och anställande organisation.
1.1.15 Ålder, tid i arbetslöshet och nyanländ
Ålder, tid i arbetslöshet och nyanländ kan ställas in då det bland annat påverkar nivån på anställningsstöd.
1.1.16 A-kassa
Om individen erhöll A-kassa innan sysselsättningsstödet påverkar det förändringen för individen och för det offentliga, se nedan.
Den samhällsekonomiska kalkylmodellen har sin utgångspunkt i tidigare modeller framtagna av Delander och Månsson (2007) och Delander och Ekberg (2010). Dessa har anpassats i syfte att kunna appliceras på sysselsättningskrav. Tabellen nedan sammanfattar de olika beståndsdelarna vilka sedan beskrivs i detalj i efterföljande underkapitel.
Modellen är uppdelad på aktör (samhället, individ och det offentliga) samt på typ av intäkt/kostnad. Kolumn längst till vänster i kalkylen är "Samhället" vilket är en summering av de olika aktörernas intäkter och kostnader. Kolumn som benämns som Netto – offentlig sektor, avser de offentligfinansiella intäkterna och kostnaderna. Beroende på vilken post som avses så kommer det alltid finnas vinnare och förlorare även om det samhällsekonomiska nettot är 0. Ett exempel på den typen av poster är offentliga transfereringar – en offentlig transferering utgör i sig inte en samhällsekonomisk kostnad då utgiften för den som betalar ut transfereringen är lika stor som intäkten för den som tar emot den. Nettot är dock i transfereringsfallet ofta positivt för den enskilde men negativt för de aktörer som betalar ut dem.
Tabell 1. Samhällsekonomisk modell
Kalkylen beskrivs nedan med utgångspunkt i att få från arbetslöshet till sysselsättning.
2.1 Produktion
2.1.1 Ökad produktion av varor och tjänster
När en individ går från arbetslöshet till sysselsättning ökar dennes produktion. Produktionen värderas till individens kostnad för arbetsgivaren vilket antas motsvara samhällets betalningsvilja. I modellen specificeras en individs produktion i form av bruttolön då detta värde bedöms lättast att förhålla sig till. Om man således anger att en individs bruttolön är 20 000 och produktivitet är 100% så adderar sedan modellen för att få det totala produktionsvärdet, d.v.s. addering av sociala avgifter med mera.
Arbetsgivares totala kostnad för en anställd består av lön och sociala avgifter. Detta är produktionsvärdet till faktorkostnad men i modellen ska värdet uttryckas i marknadspriser vilket återspeglar samhällets betalningsvilja för produktionstillskottet. För att skatta värdet av produktionen till marknadspris multipliceras värden till faktorpris med 1,18 vilket motsvarar pålägg på produktionen till faktorkostnad som motsvarar summan av mervärdeskatt och andra indirekta skatter minus subventioner av olika slag. [3] Skillnaden benämns i modellen som indirekt skatt och tillfaller staten. För detaljer i hur denna skillnad räknas fram, se Delander och Ekberg (2010).
Samma metod används för de fall sysselsättningskravet innefattar lärlingsanställning och inte regelrätt anställning. Hänsyn tas då till att lärlingar inte är lika produktiva genom att man i modellen anger relativ produktivitetsgrad. Praktikplatser är i de flesta fall oavlönade men eftersom det ändå kan skapa ett värde inkluderas det under en separat post i modellen. Produktionstillskottet för praktikanter kan uppskattas utifrån vad en motsvarande lön för en avlönad anställning hade varit (brutto).
2.1.2 Ökad inbetalning av skatter och avgifter
Skatter och avgifter tillfaller samtliga offentliga aktörer - stat, kommun och region. Hur de olika skatterna förändras då en individ går från arbetslöshet till anställning redogörs för i styckena nedan.
Till följd av att en individ går från arbetslöshet till anställning kommer individen börja betala inkomstskatt på sin inkomst från förvärvsarbetet (skatt från transfereringar hanteras i kapitel 2.5). Inkomstskatten tillfaller i första hand kommun och region men kan också direkt påverka statens finanser, dels genom jobbskatteavdraget, dels eventuell statlig inkomstskatt. Använda skattesatser gäller för år 2021 och framgår av Tabell 2.
Utöver inkomstskatt tillkommer även semesterersättning och sociala avgifter som betalas av arbetsgivaren. Modellen inkluderar även kostnad för försäkringar enligt kollektivavtal vilket följer den metod som används av Verksamt.se. Arbetsgivaravgiften utgår från total lönekostnad och inkluderar således semesterlön. Dessa skatteintäkter tillfaller staten i modellen.
Slutligen adderas obligatoriska avgifter såsom Public service-avgift och begravningsavgift. Även dessa tillfaller staten.
Tabell 2. Skatter och avgifter
| Skatter & avgifter | Procent |
|---|---|
| Kommunalskatt* | 20,71% |
| Regionskattesats* | 11,56% |
| Public service-avgift | 1,0% |
| Statlig skatt | 20,0% |
| Begravningsavgift* | 0,25% |
| Arbetsgivaravgift | 31,42% |
Not: Arbetsgivaravgiften är differentierad för olika målgrupper.
Källa: Skatteverket och Statistiska Centralbyrån (SCB).
Ovan metod används även för lärlingsanställda, däremot ej för praktik som i modellen inte uppbär en lön.
2.2 Minskade utbetalningar av transfereringar
Sociala stöd och bidrag är en intäkt för arbetslösa och en kostnad för staten och kommuner. Då en individ går från arbetslöshet till anställning blir detta därför en intäkt för det offentliga och en kostnad för individen.
Det finns en rad olika stöd- och bidragssystem och modellen är baserad på de som är tillgängliga för individer som är arbetslösa och inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Vilka stöd och bidrag som används i modellen beror i stor utsträckning på vilken målgrupp den som omfattas av sysselsättningskravet tillhör. Detta med undantag för bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd som är baserat på en individs tillgångar och inkomstnivå. Dessa bidrag går därför att kombinera med övriga stödsystem i modellen.
Stöd- och bidragssystem i modellen:[4]
- A-kassa
- Aktivitetsstöd
- Utvecklingsersättning
- Etableringsersättning
- Bostadsbidrag
- Ekonomiskt bistånd
Modellen utgår från att en arbetslös individ, utan andra bidrag, får ekonomiskt bistånd om 10 750 kronor[5]. Övriga bidrag som en individ har rätt till dras sedan av från det ekonomiska biståndet (vilket baseras på vilken målgrupp som individen befinner sig i vilket specificeras manuellt i modellen). Nedan följer en redogörelse för beräkning av storlek och målgruppskriterium för respektive bidrag. Om en individ går från arbetslöshet till en sysselsättning i vilken lönen inte är högre än den tidigare bidragsnivån så påverkas inte individens inkomst. Exempelvis om en individ går till ett arbete med 5 000 kronor i lön så antar modellen att bidragen minskar med 5 000 kronor och således bidragsnivån blir 5 750 kronor; totalt 10 750 kronor.
2.2.1 A-kassa
För att kunna få ersättning från en a-kassa måste en individ, förutom att vara arbetsför och inskriven vid Arbetsförmedlingen, vara medlem i en a-kassa och ha arbetat i en viss omfattning.[6] Förutom en individs tidigare månadsinkomst baseras ersättningsnivån på antal dagar med a-kassa och på hur länge man varit medlem. Har en individ varit medlem i mindre än 12 månader utgår en grundersättning om 356kr per dag. Vid ett medlemskap längre än 12 månader är ersättningsnivån beroende av tidigare månadsinkomst. I modellen antas medlemskap i en a-kassa innebära ett medlemskap längre än 12 månader och tidigare månadslön antas vara lika med den framtida. Stödet betalas ut från respektive a-kassa och tillfaller staten i modellen.
Tabell 3. Ersättningsnivåer a-kassa
| Tidigare bruttolön | Dag 1-100 | 101-200 dagar | 201-300 dagar |
|---|---|---|---|
| < 25 025 kr | 80% av tidigare lön | 80 %, max 1000 kr | 70% av tidigare lön, max 1000 kr |
| > 25 025 kr | 80% av tidigare lön, max 1200 kr | 80 % av tidigare lön, max 1000 kr | 70% av tidigare lön, max 1000 kr |
Källa: Kommunals A-kassa
2.2.2 Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning
Individer som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program har i regel rätt till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning från Försäkringskassan. Personer under 25 år får utvecklingsersättning medan de som är äldre får aktivitetsstöd. För de som kvalificerar sig för a-kassa utgår motsvarande ersättningsnivå. För de som inte kvalificerar sig för a-kassa utgår ersättning enligt tabellen nedan och är de belopp som används i modellen. Stödet betalas ut från Försäkringskassan till individen. Aktivitetsstöd är skattepliktigt medan utvecklingsersättning inte är det.
Tabell 4. Ersättningsnivåer aktivitetsstöd och utvecklingsersättning
| Ålder | Bidrag | Ersättningsnivå |
|---|---|---|
| Över 25 år | Aktivitetsstöd | 223 kr per dag |
| 18-24 år | Utvecklingsersättning | 166 kr per dag |
Källa: Försäkringskassan
2.2.3 Etableringsersättning
Den som är nyanländ[7] i Sverige kan få etableringsersättning från Försäkringskassan. Etableringsersättningen uppgår till 308 kr[8] per dag för deltagare i etableringsprogrammet på heltid.
Den som har etableringsersättning kan också få etableringstillägg eller bostadsersättning, dessa är dock baserade på andra parametrar som är svårangivna och ingår därför inte i modellen. Stödet betalas ut från Försäkringskassan till individen.
2.2.4 Bostadsbidrag
Bostadsbidrag kan betalas ut till barnfamiljer och till unga utan barn med låga inkomster. I modellen ingår bostadsbidrag om 964 kr per månad vilket var genomsnitt för ett ensamståendehushåll år 2021.[9] I modellen kan man välja om individen mottar bostadsbidrag eller ej. Stödet betalas ut från Försäkringskassan till individen och är skattefritt.
2.2.5 Ekonomiskt bistånd
Ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) betalas av kommunen och är ett behovsprövat bidrag till de som inte kan försörja sig genom egen inkomst eller tillgångar. Det består av två huvudsakliga delar; försörjningsstöd och livsföring i övrigt. Storleken på dessa bidrag avgörs delvis av nationella och lokala normer samt individuella förutsättningar.
Figur 1. Ekonomiskt bistånd
Källa: Helsingborgs kommun
Livsföring i övrigt exkluderas i modellen eftersom det är helt individbaserat. Ekonomiskt bistånd i modellen baseras därför på de två komponenterna i försörjningsstödet.
Riksnormen för en ensamstående person är 4 250 kr[10] per månad och i detta ingår kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, hygien, förbrukningsvaror och dagstidning, telefon och Public service-avgift. Därtill tillkommer skäliga kostnader som avser: boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. I modellen antas de skäliga kostnaderna uppgå till 6 500 kr per månad.[11]
Sammanlagt ekonomiskt bistånd är i modellen är 10 750 kr (4 250 kr + 6 500 kr). Detta belopp kan antingen vara för högt eller lågt räknat. Eftersom det inte inkluderar några kostnader för livsföring i övrigt kan det vara en underskattning. Att modellen utgår från en ensamstående utan barn kan både medföra under- och överskattning då barn i familjen medför högre ekonomiskt bistånd och en partner medför lägre. Stödet betalas från kommun till individen och är skattefritt.
2.3 Hälsa och välbefinnande
Att en individ går från arbetslöshet till en sysselsättning medför ofta sociala effekter, såsom förbättrad hälsa, ökad känsla av sammanhang och så vidare Det har också en positiv effekt på individens sannolikhet att få arbete i framtiden på grund av att den förskaffat sig mer arbetslivserfarenhet. Denna typ av effekter finns inte med i denna modell men är något som bör beaktas när beslut om sysselsättningskrav tas.
2.4 Kostnad för sysselsättningskravet
2.4.1 Direkta kostnader
Direkta kostnader i modellen är handledningskostnad för arbetsgivare samt kostnader för upphandling för såväl arbetsgivare som upphandlande organisation. Handledningskostnader beräknas i modellen utifrån en angiven bruttolön för handledare samt andelen av dess arbetstid som förmodas gå till handledning. De ytterligare upphandlingskostnaderna till följd av att upphandlingen sker med sysselsättningskrav uttrycks i SEK och anges separat för arbetsgivare och upphandlande organisation.
2.4.2 Indirekta kostnader
En indirekt kostnad som modellen tar hänsyn till är de anställningsstöd som betalas ut av det offentliga till arbetsgivare som anställer personer tillhörande vissa målgrupper.
De anställningsstöd som inkluderas i modellen är:
- Introduktionsjobb
- Nystartsjobb
- Yrkesintroduktion
- Statsbidrag för ersättning till arbetsplatsen (lärling)
- Ersättning för arbetsträning (praktik)
Vilket anställningsstöd som ska användas i beräkningarna anges direkt i modellen. Nedan följer en redogörelse för beräkning av storlek och målgruppskriterium för respektive anställningsstöd.
2.4.2.1 Introduktionsjobb
Introduktionsjobb är ett anställningsstöd till arbetsgivare som anställer en individ som står långt från arbetsmarknaden. Anställningsstödet uppgår till 80% av arbetsgivarens lönekostnad. Anställningsstöd vid introduktionsjobb utgår endast för den del av bruttolönen som uppgår till 20 000 kr per månad (heltidsarbete).
2.4.2.2 Nystartsjobb
Även nystartsjobb är riktat till arbetsgivare som anställer en individ som står långt från arbetsmarknaden. Det ekonomiska stödet vid nystartsjobb varierar dock beroende på vilken målgrupp individen tillhör. Då en arbetsgivare anställer en nyanländ uppgår det ekonomiska biståndet till 3 gånger arbetsgivaravgiften.
Anställningsstödet för individer som ej är nyanlända är baserat på individens ålder samt hur länge hen varit arbetslös och framgår av tabellen nedan.
Tabell 5. Ersättningsnivåer nystartsjobb
| Ålder (antal år) | Tid i arbetslöshet (månader) | Ersättning (arbetsgivaravgifter) |
|---|---|---|
| 20-25 | 6-23 | 2,0 |
| 20-25 | 24-35 | 2,5 |
| 20-25 | 36- | 3,0 |
| 26-65 | 12-23 | 2,0 |
| 26-65 | 24-35 | 2,5 |
| 26-65 | 36- | 3,0 |
Anställningsstöd vid nystartsjobb utgår endast för den del av bruttolönen som uppgår till 20 000 kr per månad (heltidsarbete).
2.4.2.3 Yrkesintroduktion
Yrkesintroduktion är ekonomisk ersättning som Arbetsförmedlingen erbjuder då en arbetsgivare anställer en individ som saknar erfarenhet av yrket eller är arbetslös och samtidigt erbjuder honom eller henne handledning eller utbildning. Anställningsstödet vid yrkesintroduktion uppgår till en arbetsgivaravgift med ett bruttolönetak på 18 750 kr. Därtill kan en arbetsgivare få stöd för handledning med 115 kr per dag (heltidsarbete).
2.4.2.4 Statsbidrag för ersättning till arbetsplatsen (lärling)
Statsbidrag för ersättning till arbetsplatsen är ersättning för lärlingsutbildning till arbetsplatsen. Bidraget uppgår till 40 000 per årsstudieplats och fördelas av utbildningsanordnaren.
2.4.2.5 Ersättning för arbetsträning (praktik)
Ersättning för arbetsträning betalas ut till arbetsgivaren efter beslut av Arbetsförmedlingen och uppgår till 150 kronor per anvisningsdag och deltagare. Ersättningen är avsedd att täcka kostnader hos anordnaren för exempelvis handledning, arbets- och skyddsutrustning, utbildning och/eller instruktion till aktuella arbetsuppgifter samt kostnad för den fysiska arbetsplatsen.
2.5 Minskad inbetalning av skatt på transfereringar
På samma sätt som individen börjar betala skatt på sina förvärvsinkomster slutar också denne att betala skatt på de skattepliktiga transfereringar som mottagits under arbetslöshetsperioden.
Av transfereringarna i modellen är a-kassa och aktivitetsstöd skattepliktiga. Skatt för dessa bidrag beräknas enligt samma metod som för lön i kapitel 2.1.2.
Fotnot
- 1 Av denna anledning diskonteras ej heller framtida värden per automatik.
- 2 Konkurrensverket - Metoder för att utvärdera sysselsättningskrav vid offentlig upphandling – en översikt.
- 3 Delander och Ekberg (2010) - Snabbare etablering på arbetsmarknaden för invandrade akademiker – Samhällsekonomiska och offentligfinansiella effekter
- 4 Som arbetslös räknas endast de som är arbetsföra, enligt definition från SCB. Aktivitetsersättning, sjukpenning och sjukersättning är bidrag som tillfaller icke-arbetsföra och ingår därför inte i modellen.
- 5 Uppskattning baserad på inflationsjusterat belopp från Helsingborgs kommun för en arbetslös person utan partner eller barn.
- 6 Du har jobbat i minst 6 månader med minst 80 timmar per kalendermånad under det senaste året.
- Du har jobbat i minst 480 timmar under 6 sammanhängande månader, med minst 50 timmar i var och en av de 6 månaderna under det senaste året.
- 7 Nyanländ följer Arbetsförmedlingens definition: Har fått uppehållstillstånd inom de senaste 36 månaderna. Har ett uppehållskort och är familjemedlem till en EU/EES-medborgare. Deltar i arbetsmarknadspolitisk insats inom lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Är arbetslös och någon gång under de senaste 12 månaderna varit anvisad till programmet för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Har fyllt 20 år.
- 8 Källa: Försäkringskassan.
- 9 Källa: Försäkringskassan.
- 10 Består av riksnorm ensamstående (3 160 kr) och riksnorm för gemensamma kostnader, 1 familjemedlem (1 020 kr). Beloppen gäller för år 2021.
- 11 Inflationsjusterat belopp utifrån underlag från Helsingborgs kommun år 2019.