Sticker ut som attraktiv byggherre genom unik samverkansmodell

Knivsta kommun har lyckats bygga energieffektiva hus till lägre byggkostnader och med bättre relation till sina leverantörer. Nyckeln har varit en modell för samverkan i byggentreprenader som tagits fram av kommunens fastighetsbolag.

För några år sedan fanns det en idé i Knivsta kommun att bygga mycket energieffektiva hus enligt en tysk modell, så kallade passivhus. Efter att det första passivhuset byggts bestämde sig kommunen för att göra en benchmark av byggkostnaden eftersom det fanns en oro för att kostnaderna hade ökat för byggprojekt i allmänhet och passivhus i synnerhet. Så var dock inte fallet, snarare tvärtom.

– När vi jämförde med andras byggprojekt visade det sig att kostnadsbilden för byggprojekt i Knivsta stod sig mycket bra mot omvärlden. Vi kan se att samverkansmodellen har varit en bidragande faktor för de goda resultaten, både byggtekniskt och ekonomiskt, berättar Tomas Lindgren, projektchef på det kommunala fastighetsbolaget Kommunfastigheter i Knivsta AB.

I dag kan Knivsta kommun redovisa lägre byggkostnader och har även hunnit bygga flera energieffektiva byggnader.

Norrgårdens förskola i Knivsta kommun Norrgårdens förskola är ett av de passivhus som byggts i Knivsta. 

Vill höja beställarens status

Det har varit viktigt för Knivsta att rollen som beställare och byggherre ska få högre status och kännas attraktiv för den som jobbar med det.

– Vi brukar säga att vi arbetar med beställarvänlig samverkan. I princip innebär det att vi arbetar på ett sätt som ökar beställarens handlingskraft i byggnadsprojekt, berättar Tomas Lindgren.  

Förtroende, samsyn och gemensam målbild

Ledorden för Knivstamodellen är förtroende, samsyn och målbild.

Förtroende handlar mycket om att parterna ska ha en affärssituation som är tillräckligt trygg för att båda ska lita på varandra. Historiskt sett har jag hört för många gånger "Vad har vi för maktmedel att klämma åt någon?" och sådana situationer ska inte bli aktuella i ett bra samverkansprojekt, säger Tomas Lindgren.

Samsyn handlar om att parterna ska ha gemensam förståelse för hur händelser i projektet ska hanteras och varför det hanteras på ett visst sätt. Ett exempel som Tomas tar upp är om entreprenören har räknat fel på antalet dörrar så att det beställts 90 dörrar i stället för 100. Då kan inte beställaren ta för givet att de ska få 10 dörrar gratis. Det innebär dock inte att beställaren står för alla oförutsedda kostnader.

– Om arbete uppstår för att entreprenören har gjort fel, till exempel om de satt upp felaktiga elkontakter, ja då ska kanske inte beställaren stå för den extra kostnaden som uppstår, säger Tomas.

Knivstamodellen är en samverkansmodell där man styr utvecklingen med slutkostnadsprognoser. Det innebär att målbilden måste vara tydligt kommunicerad och att samtliga vet vad de ska bidra med både tidsmässigt och kostnadsmässigt. Om produkten eller målbilden förändras så förändras också slutkostnadsprognosen. Med andra ord får man vad man betalar för.

–  Det är oerhört viktigt att båda parterna inte bara tror att de delar målbild utan faktiskt skaffar sig samma bild av vad som ska uppnås, genom samtal och visioner. Arkitekt och entreprenör behöver vara involverade i ett tidigt skede, säger Tomas.

Konstruktiva samtal leder vägen

I Knivstamodellen använder de sig inte av workshops och liknande för att uppnå förtroende, samsyn och gemensam målbild.

– Det viktigaste är att parterna pratar ihop sig i konstruktiva samtal. Om samverkan fungerar som den ska utifrån ledorden så uppnås ett professionellt och avslappnat arbetsklimat, säger Tomas.

Beställarens organisation

I Knivsta så finns i bästa fall följande roller med i projektet:

  • projektledare
  • någon med byggkompetens
  • ekonom för analyser och uppföljning utifrån de öppna böckerna
  • någon med driftkompetens som kan installation från drift.

De brukar också använda sig av inköpt kunskap i projekten, exempelvis installationssamordnare.

Senast uppdaterad:

Relaterad information

Relaterade länkar