Exploateringsavtal när den privata aktören äger marken

Ett exploateringsavtal är i grunden en överenskommelse om att genomföra en detaljplan och eventuell medfinansieringsersättning mellan en kommun och en exploatör som äger marken. Avtalet kan innehålla villkor som gör att det uppstår en upphandlingsplikt.

En upphandlingsplikt uppstår om villkor för kontrakt är uppfyllda enligt LOU.

Frågan aktualiseras när kommunen ålägger exploatören att uppföra och bekosta de allmänna anläggningarna.

Ett exploateringsavtal får, enligt plan- och bygglagen, däremot inte innehålla ett åtagande för exploatören att bekosta en samhällsfastighet, exempelvis en skola eller ett äldreboende.

Vad gör att ett exploateringsavtal kan bli ett kontrakt enligt LOU?

För att vara ett upphandlingspliktigt kontrakt enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) måste det innehålla både en prestation och en ersättning. Ersättningen kan vara i form av pengar, en kvittning, en fördel eller något annat av värde för den som tar emot ersättningen. Storleken på ersättningen har ingen betydelse. Ersättningen behöver inte framgå i själva kontraktet utan kan vara en överenskommelse vid sidan av i en bilaga eller i ett annat avtal som har koppling till exploateringen, till exempel ett hyreskontrakt. Kommunen måste själv avgöra om det finns en ersättning i exploateringsavtalet.

Bilden beskriver ersättning från kommun till exploatör och prestation från exploatör till kommun. Med avtalet i mitten som reglerar.

  • Hänvisningar till detaljplanen
  • Kostnadsfördelningar
  • Ansvarsfördelningar (till exempel geologiska variationer)
  • Anslutningskostnader (va, värme, kyla, el, tele, bredband)
  • Åtaganden (arkeologiska och geotekniska undersökningar)
  • Reglering av parkeringsplatser
  • Iordningsställande av en allmän plats
  • Anläggning av gator
  • Uppförande av byggnader
  • Medfinansieringsersättning

Senast uppdaterad:

Relaterad information

Relaterade länkar