4S, Nya tekniker för säker skarvning

Det fanns ett behov av att ta fram nya tekniker för skarvning av VA-ledningar med hjälp av elektrosvetsmuffar. Några av de största VA-bolagen i Skandinavien gick samman i 4S-gruppen som förde dialog med leverantörer och testade olika elektrosvetsmuffar. Produkterna levde inte upp till kraven och 4S beslutade därför att genomföra en förkommersiell upphandling.

Säker vattenförsörjning är en av grundstommarna i ett samhälle, utan tillgång till bra dricksvatten stannar samhället. Utbyggnaden av det nordiska vattenledningsnätet startade under förra seklet, och fortfarande finns det ledningar från sent 1800-tal som är i drift och problemfria i våra svenska städer.

Förberedande arbete

Behov och problem

Sedan 1930-talet har plast förekommit som rörmaterial i VA-ledningar i Sverige. I slutet av 1980- talet utvecklades PE (polyeten) materialet för att få högre hållfasthet, och har därefter blivit allt vanligare i vattenledningar då utvecklingen av plastens egenskaper har fortsatt gått framåt och medfört att hållfastigheten ökats och godstjockleken kunnat minskas. Sedan tidigt 2000-tal blev PE vanligt förekommande även för större dimensioner av vattenledningar.

PE-rör stumsvetsas ofta, men ibland måste rören skarvas med hjälp av elektrosvetsmuffar. Tyvärr uppstår ofta problem under nyläggning och reparationsarbeten vid skarvning då muffarna och rören inte är optimerade för varandra med läckor som följd.

Varierande tidsperspektiv hos olika aktörer och avsaknaden av systemperspektiv komplicerar problembilden, detta innebär att brister som uppstår i systemets olika delar ofta hamnar i en gråzon mellan olika aktörers ansvarsområden. Materialtillverkare och leverantörerna saknar samordning och har oberoende av varandra ett garantiansvar under 2 år på sina respektive delar. Entreprenören som lägger rören har därefter en garantitid på 5 år på sitt arbete som till stor utsträckning påverkar kvaliteten i hela ledningssträckan. Samtidigt har VA-huvudmannen ett 150-års perspektiv på hela ledningssystemet och dess samtliga ingående delar.

Stockholm Vatten har haft en handfull läckor till följd av undermåliga elektrosvetsmuffar och bedömer att upp till 100 elektrosvetsmuffar kan komma att behövas lagas inom en 10-års period. Varje läcka kostar ca 600 000 kr att laga permanent och reparationen tar under optimala förutsättningar ungefär en dag att utföra om ledningen ligger lättillgängligt i grönyta. Besparingspotentialen är alltså stor.

Organisation

Med syfte att undersöka problemen kopplade till PE av större dimensioner gick några av de största VA-bolagen i Skandinavien (Stockholm Vatten, MittSverige Vatten, NSVA, Norrköping Vatten och Avfall AB, Göteborgs Stad - Kretslopp och vatten, Norrvatten, VAV Oslo, Sydvatten) samman och bildade samarbetsorganet 4S-gruppen. 4S-gruppen representerar en stor del av den totala svenska marknaden för elektrosvetsmuffar.

Projektet var organiserat enligt gängse projektledningsmodeller med projektgrupp, styrgrupp och referensgrupp. I referensgruppen hade nordiska samarbetspartners engagerats.

Styrgruppen bestod av chefer och tekniska experter internt från Stockholm Vatten och Norrvatten.

Projektgruppen som operativt genomförde projektet bestod av projektledare från Norrvatten och tekniska experter från Stockholm Vatten. En extern konsult engagerades som upphandlare och projektsekreterare.

Referensgruppen bestod av deltagare från 4S-gruppen. Ett organiserat samarbete var sedan tidigare etablerat med VA-organisationer i Oslo, Helsingfors och Köpenhamn, med vilka de tidiga resultaten från innovationsupphandlingen kommunicerades.

Marknadsanalys

4S-gruppen förde en dialog med olika leverantörer på den svenska marknaden och genomförde testning av ett dussin olika elektrosvetsmuffar. Ingen tillverkare kunde leva upp till de krav som ställdes för att komma till bukt med problemet med läckande elektrosvetsmuffar.

Kommunikation och spridning

Den förkommersiella upphandlingen kommuni­cerades via annonsering i utvalda tidskrifter såsom branschtidningar och även TED. Muntlig kontakt togs med de leverantörer som var kända sedan tidigare.

Upphandling

4S-gruppen beslutade att genomföra en för­kommersiell upphandling med två faser, där den upphandlande myndigheten som företrädde 4S-gruppen utsågs till Norrvatten.

Utmaningen i upphandlingsdokumenten beskrev de tekniska problem som rådde, de interna tekniska förutsättningarna hos VA-bolagen, samt ett antal tekniska utvärderingskriterier som delades in i ”Önskvärda” och ”Mycket önskvärda”.

Alla immateriella rättigheter som uppkom under projektet skulle enligt avtalet tillfalla leverantörerna. För de upphandlande myndigheterna var huvudsyftet att en väl fungerande och ändamålsenlig lösning utvecklades och lanserades på marknaden, inte att äga licenser eller patent.

Leverantörerna skulle enligt upphandlingsdokumenten få en viss fastslagen finansiering för:
1. Konceptstudier under 2 månader.
2. Prototyparbete och testning under 5 månader.

För den första fasen inkom fyra anbud vilka alla uppfyllde de ställda kraven och med vilka avtal tecknades. Leverantörerna fick 100 000 SEK vardera för att genomföra en konceptstudie av sina föreslagna lösningar under två månaders tid.
Dessa leverantörer fick efter genomförd konceptstudie rapportera sina resultat till 4S-gruppen och offerera för fas 2, prototypframtagning.

I förfrågningsunderlaget var avsikten att teckna avtal med max tre leverantörer, men efter utvärderingen av offerterna inför fas 2 valde man dock att enbart gå vidare med två av de fyra leverantörerna. Dessa fick 300 000 SEK vardera för att utveckla prototyper och även testa dessa i samverkan med 4S-gruppen. Leverantörerna i fas 2 var hemma­hörande i Tyskland och Turkiet.

Valet gjordes att under hela den förkommersiella upphandlingen sekretessbelägga information om leverantörernas olika lösningar fram till dess att fas 2 var avklarad för att skydda deras kommersiella intressen. Det enda som offentliggjordes vid tilldelningsbeslutet för fas 1 var leverantörernas namn och poängen som deras lösningar fått av bedömningsgruppen.

Resultat

Resultatet var att två nya produkter för skarvning av VA-ledningar utvecklades under hösten 2014 och presenterades på en konferens som anordnades av 4S-gruppen. Produkterna fanns kort därefter i leverantörernas ordinarie produktsortiment och har upphandlats av ett antal svenska VA-bolag.

 

Sett till den totala kostnaden för den förkommersiella upphandlingen om 3 200 000 SEK (genomförande- och kontraktskostnader) ställt mot kostnaden per läcka om ca 600 000 SEK så är den samhällsekonomiska nyttan stor.

Lärdomar

Marknadsför upphandlingen och informera om metoden

En lärdom är att marknadsföring av förkommersiell upphandling innan annonsering är av yttersta vikt. Det måste tidigt tas en kontakt med marknaden 

för att sprida budskapet om problemställningarna och få potentiella leverantörer intresserade. Leverantörerna behöver tid för att kunna bestämma sig internt om de ska binda upp resurser och satsa på projektet. Även dialog och marknadsföring gentemot leverantörer i närliggande industrier/ branscher, i detta fall olje- och gasindustrin, är viktigt för att kunna få in så många potentiella lösningsförslag som möjligt.

I vissa fall var kunskapsnivån bland leverantörer om offentlig upphandling låg, vilket genererade en hel del frågor då metoden förkommersiell upphandling är ny och inte har använts i Sverige i någon större skala.

En marknadsföringsinsats och kunskapshöjande åtgärder under en dialogkonferens hade troligen varit givande och hade kanske resulterat i fler anbud.

Visa på framtida volym

Från leverantörernas sida så pekas vikten av att den upphandlande myndigheten kan visa på att det finns en reell efterfrågan på lösningarna efter att den förkommersiella upphandlingen har avslutats. Med andra ord att kvantifiera efterfrågan och möjligtvis ge en icke-bindande utfästelse om att lösningarna kommer att köpas in om de prestandakrav som uppställts uppfylls. Detta för att leverantörerna ska kunna motivera för moderbolaget/ huvudkontoret/ledningen att projektet är värt att binda upp resurser på. I slutändan är det företagets vinst som räknas.

Vill du veta mer?

Kontakta oss så berättar vi mer om förkommersiell upphandling.

Senast uppdaterad:

Relaterad information