Socialt ansvar vid upphandling av livsmedel och måltidstjänster

Socialt ansvarstagande vid livsmedelsupphandlingar innebär framför allt att odlare och producenter av upphandlade livsmedelsprodukter ska ha skäliga arbetsvillkor när de utför arbetet. Det kan också gälla arbetsvillkoren för den personal som arbetar inom upphandlad måltidsservice i de offentliga köken.

Arbetsrättsliga villkor

Sedan den 1 juni 2017 är det obligatoriskt för upphandlande myndigheter och enheter att ställa krav på att leverantörerna uppfyller vissa arbetsrättsliga villkor. Villkoren ska ställas om det är behövligt, det vill säga om det finns en risk för oskäliga arbetsvillkor. 

Arbetsrättsliga villkor i Sverige

Om arbetet utförs där svensk arbetsrätt är tillämplig ska leverantörerna följa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid under kontraktstiden. Dessa villkor ska utgå från ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. 

Upphandlande myndigheter och enheter är inte skyldiga att ställa arbetsrättliga villkor om upphandlingen understiger det tröskelvärde som gäller, och inte heller om upphandlingen genomförs enligt 19 kap. LOU. Därmed är det inte obligatoriskt att ställa dessa villkor vid upphandling av hotell- och restaurangtjänster, exempelvis catering, hemkörning av mat, måltidsleveranser och servering av skolmåltider (se bilaga 2 till LOU). Men det är  alltid möjligt för upphandlande myndigheter och enheter att ställa sådana villkor i enlighet med upphandlingsreglerna i övrigt, även om det inte är obligatoriskt.   

Arbetsrättsliga villkor i utlandet

Om arbetet utförs i länder där svensk arbetsrätt inte är tillämplig ska det krävas av leverantörerna att de har rutiner som säkerställer att arbetsrättsliga villkor i enlighet med International Labour Organizations (ILO) kärnkonventioner uppfylls. ILO:s åtta kärnkonventioner omfattar grundläggande rättigheter om förbud mot barnarbete, diskriminering, tvångsarbete och rätten till föreningsfrihet. 

Om den upphandlande myndigheten bedömer att det finns risk för brott mot kärnkonventionerna vid en upphandling av livsmedelsprodukter ska man ställa krav på att leverantören följer konventionerna. Här kan den riskanalys som Upphandlingsmyndigheten tagit fram inom livsmedelsområdet vara vägledande. 

Rättvis handel

Rättvis handel är ett handelssamarbete som verkar för att skapa bättre förutsättningar för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom genom att erbjuda bättre handelsvillkor och garantera rättigheter. Det kan till exempel handla om kostnadstäckande minimipris, påslag på världsmarknadspriset, förfinansiering och långsiktiga handelsrelationer. Upphandlande myndigheter och enheter kan ställa krav på principerna för rättvis handel inom kolonialvarugrupper såsom kaffe, te, kakao, rörsocker, bananer och exotisk frukt. 

EU-domstolen har i ett avgörande bekräftat att det går att ta hänsyn till rättvis handel i offentlig upphandling. Det är också möjligt att, under vissa förutsättningar, ställa krav på en särskild märkning, vilket kan vara en miljömärkning, social märkning eller annan märkning. 

Inom livsmedelsområdet finns det i dagsläget flera tredjepartcertifierade produktions- och kontrollsystem. Fairtrade, Rainforest Alliance och Utz Certified är exempel på produktmärkningar som arbetar med social och ekonomisk hållbarhet i livsmedelsproducerande utvecklingsländer. Marknaden för certifierade produkter växer stadigt och utbudet ökar. 

Läs mer
Upphandlingsmyndighetens stöd för arbetsrättsliga villkor
Socialt ansvarsfull upphandling
Rättvis handel i upphandling
Användning av märkning

Senast uppdaterad:

Relaterad information