E-handel en bra affär för kommunen

Inför e-handeln som en trestegsraket! Så lyder rådet från Skövde kommun till andra kommuner som ligger i startblocken för en satsning på bred front.

– Om jag skulle göra den här resan en gång till, skulle jag först sätta organisationen. Sedan få e-handelssystemet på plats, fylla det med nödvändig information och utbilda beställarna. Sist skulle jag skaffa ett uppföljningssystem som visar vad som fungerar och var man behöver sätta in resurser för att styra om flödena, säger Eva Wärnå, processledare för inköp i Skövde kommun.

Eva Wärnå, processledare för inköp och Ramiz Binaku, inköpssamordnare för sektor Barn och Utbildning.


Och det är precis så Skövde kommun har gjort, även om resan har varit lång. Kommunen började redan 1996 och var en av pionjärerna i Sverige. Då saknades systemstöd och utvecklingen skedde samtidigt som e-handelssystemet implementerades. Leverantörerna var inte mogna och standarderna inte satta. Men att vara tidigt ute innebär också att man har kommit långt i arbetet. 
– Vi har över 75 procent e-fakturor och ungefär hälften av våra orderflöden sker elektroniskt, berättar Eva Wärnå. 

Ny organisation 

Det stora genombrottet kom 2012-2013 när kommunen såg över sin beställarorganisation. Tidigare fanns det en mängd användare i systemet som i de flesta fall saknade kunskap om offentlig upphandling. Tanken var att skapa en organisation med mer specialiserade beställare och samla kompetensen. Resultatet blev en ny organisation där varje enhet har en eller två behöriga beställare och en direktupphandlare. I varje sektor – det som i andra kommuner kallas förvaltningar – finns en inköpssamordnare. 
– Fördelen är att man ser behovet för hela sektorn och möjligheten att samordna vissa inköp, vilket gör att vi kan effektivisera arbetet. En annan fördel är att vi som sitter centralt håller koll på inköpsbeteendet. Vi kan identifiera områden där det inte upphandlas och stämmer av med andra inköpssamordnare hur det ser ut i övriga delar av kommunen, säger Ramiz Binaku, inköpssamordnare för sektor Barn och Utbildning. 

Det han beskriver är uppföljningen. Med uppföljningssystemet får man kontinuerliga data och statistik.
– Vi följer upp avtalstroheten och identifierar de områden där man handlar utanför avtal. Vi kan även gå ner på enhetsnivå. Det är en styrka när vi för dialog med beställarna och försöker rätta till felen eller hitta nya vägar, säger Ramiz Binaku.

Uppföljningen visar på goda resultat 

Uppföljningen har gett resultat. Inom Måltidsavdelningen har man jobbat med e-handel i 20 år och där följer man avtalen till 98–99 procent. 
– Att man håller sig till avtalen gör att man sparar mycket pengar. Om vi jämför med en grannkommun är livsmedelsinköpen 300 kronor billigare per invånare i vår kommun. Utan e-handel hade det inte varit möjligt, säger Eva Wärnå.

Idag omfattar e-handeln i princip bara varor. Skälet till att man började där är att varubeställningarna består av små orderbelopp som tar stora administrativa resurser i anspråk. Nästa steg är att inkludera tjänstebeställningar.
– Vi kommer att byta system och då är det lämpligt att vi utvecklar oss i den riktningen.

Politiskt stöd 

Skövde kommun har allt sedan starten för över 20 år sedan haft uppbackning från politikerna och tydliga riktlinjer. 
– Bara genom att ledningen kommunicerade att nu ska vi handla efter avtal förändrades inköpsbeteendet med 50 miljoner. Så tydlighet är viktigt, säger Ramiz Binaku.

Tips till andra:

  • Arbeta med politisk förankring kring e-handel och nyttan av ökad digitalisering.
  • Inför e-handel som en trestegsraket – först organisation, sedan e-handelssystem (med anpassningar och utbildningar) och sist uppföljningssystem.
  • Börja med avtalsområden där e-handel är vanligt och väl inarbetat hos leverantörerna.
  • Använd data från uppföljningen som utgångspunkt i dialogen med beställarna.

Senast uppdaterad:

Relaterad information