• NUS_6.jpg

Mål 6 – En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling

Miljöhänsyn i offentlig upphandling handlar om att öka användningen av miljökriterier, använda inköp som ett strategiskt verktyg för att nå miljömål, och ställa djurskyddskrav vid upphandling av livsmedel och måltidstjänster.

Miljöhänsyn behöver öka i hela den offentliga sektorn, trots att Sverige är ett föredöme inom detta område. För att arbeta kunna systematiskt med miljöanpassad upphandling är det viktigt att integrera miljö- och hållbarhetsarbetet tidigt i inköpsprocessen. Ju tidigare i processen miljöaspekter vägs in i inköpsarbetet, desto större möjlighet att få resultat.

Det finns tydliga kopplingar till både inriktningsmål tre och fem i nationella upphandlingsstrategin: innovativa hållbara lösningar kan finnas hos små och medelstora leverantörer och det gäller att hitta sätt att attrahera dessa att delta i den offentliga affären. Därför är det strategiska inköpsarbetet med inriktning på helhetssyn, långsiktighet och förändring kopplat till leverantörsmarknaderna viktigt.

Det är även viktigt att se utvecklingspotentialen i avtalsuppföljning. Genom att kontrollera att leverantörerna efterlever kraven säkerställs miljövinsterna. Uppföljningen bör även omfatta en intern utvärdering om hur effektiva kraven är ur miljösynpunkt, och vilka lärdomar som kan dras inför nästa upphandling.

I självskattningen svarar upphandlande myndigheter och enheter i snitt 3,0 på den femgardiga skalan att de följer upp ställda miljökrav. Detta visar att arbetet med uppföljning är ett område som kan utvecklas hos många upphandlande myndigheter och enheter, och som är en förutsättning för att hållbar upphandling ska bidra till minskad miljöpåverkan.

Regeringens mål är att

  • öka använd­ningen av miljökriterier
  • använda inköp som ett strategiskt verktyg för att nå miljömål
  • ställa djur­skyddskrav vid upphandling av livsmedel och måltidstjänster.

Utveckling av mål 6

Sverige har lång erfarenhet av att ställa miljökrav vid upphandling, vilket också visas i det sammanvägt höga resultaten av självskattningen (medelvärde 3,8) och att organisationerna svarar att det inte är den nationella upphandlingsstrategin som bidragit till att miljökrav ställs (2,5). 

Mål 6.PNG

Trots högt resultat i självskattningen i undersökningen från 2018, finns det mycket kvar att göra. Statliga myndigheter och bolag skattar sig själva lägre än kommuner och regioner. Att statliga myndigheter och enheter anger att de ställer miljökrav i lägre omfattning, kan bland annat bero på att många statliga myndigheter är relativt små och bedriver en annan typ av verksamhet än kommuner och regioner. Samtidigt visar Naturvårdsverkets uppföljning av de statliga myndigheternas miljöledningsarbete att 71 procent av de statliga myndigheterna har ställt miljökrav i upphandlingar under 2018.

Nollmätningen 2016 och uppföljningen 2018 visar att statliga myndigheter och bolag i mindre utsträckning än kommuner och regioner använder sig av Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier. Det kan bland annat bero på att områden där statliga myndigheter gör upphandlingar, exempelvis inom infrastruktur, inte omfattas av våra kriterier. Att använda Kammarkollegiets statliga ramavtal är ett sätt att säkerställa att miljökrav ställs på de varor och tjänster som köps in. I många fall finns möjligheter att ställa ytterligare miljökrav vid en förnyad konkurrensutsättning.

Resultatet från enkätundersökningen om status för nationella upphandlingsstrategin och inriktningsmål 6. 

Mer läsning om nollmätning i vår rapport Trendens 1 2017

Livscykelperspektiv

Ett modernt miljö-­ och hållbarhetsarbete förutsätter att organisationen har ett livscykelperspektiv. I en produkts livscykel räknas allt från utvinning av råmaterial och förädling till tillverkning, användning, skrotning och ­återvinning. Genom att analysera en produkts miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv kan man få svar på var den största miljöpåverkan finns, och vilken typ av miljöpåverkan som produkten ger. Detta ger förutsättningar för att kunna ställa de krav i upphandling som ger störst effekt.

I självskattningen uppger upphandlande myndigheter och enheter att de inte i särskilt hög grad, 2,6 på den femgradiga skalan, använder ett livscykelperspektiv när det ställer miljökrav. Här finns en stor potential att öka och ge bättre förutsättningar att minska klimatpåverkan samt bidra till en mer cirkulär ekonomi.

Framtida utvärderingar av hållbar upphandling behöver utvecklas för att kunna mäta i vilken mån upphandlingar har haft en effekt i form av minskad miljöpåverkan­ ur ett livscykelperspektiv.

Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi är en aktuell fråga, liksom den offentliga verk­samhetens
betydelse för samhällets övergång till en cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi är att återanvända och återvinna material och produkter samt en ökad konsum­tion av tjänster och funktioner istället för produkter. Det här ska leda till en minskad mängd avfall, minskad klimatpåverkan och mer effektiv användning av ändliga resurser. En övergång till cirkulär ekonomi är därför viktig för att kunna nå Sveriges klimatmål.

Offentlig upphandling kan gynna en cirkulär ekonomi på flera sätt, exempelvis genom upphandling av produkter som består av återvunnet material, återbrukade komponenter eller genom att ställa krav som ger produkterna en längre livslängd. 

Senast uppdaterad:

Relaterad information

Relaterade länkar – mål 6

StrategikollenPuff.jpg

STRATEGIKOLLEN

Använd Strategikollen för att uppskatta nivån på din organisations strategiska inköpsarbete. Du kommer att kunna jämföra med vad andra har svarat och få tips på hur ni kan arbeta vidare.