• NUS_7.jpg

Mål 7 - Offentlig upphandling som bidrar till ett mer socialt hållbart samhälle

Krav på social hänsyn bör ställas när det är möjligt och lämpligt. Ibland är det också en skyldighet. Det kan handla om att främja möjlighet till anställning för särskilt utsatta grupper, säkerställa goda arbetsvillkor och lika möjligheter för kvinnor och män. Även att se till att varor och tjänster är tillgängliga för alla, oavsett ålder eller funktionsförmåga.

Den nationella upphandlingsstrategins sjunde mål beskriver målsättningarna för social hänsyn i offentlig upphandling. Bland de områden som lyfts fram kan nämnas:

  • en önskad ökning av etiska krav
  • ökad tillgänglighet
  • krav om särskillda arbetsvillkor
  • sysselsättningsfrämjande krav
  • möjligheter att öka den idéburna sektorns medverkan i de offentliga korntakten.

Utveckling av mål 7

Nollmätningen 2016 visade att det mål som upphandlande organisationer hade arbetat minst med var inriktningsmål 7. Den uppföljande mätningen 2018 visar att mål 7 fortfarande är det mål som upphandlande myndigheter och enheter arbetar minst med, men det är samtidigt ett av de mål där störst ökning har skett.

Mål 7.PNG

Här presenterar vi resultatet från enkätundersökningen gällande status för nationella upphandlingsstragegin och inriktningsmål 7. 

Politisk vilja och nya arbetssätt

Sveriges regioner har samarbetat kring socialt ansvarsfull upphandling under flera år och har en gemensam så kallad uppförandekod. År 2008 inledde Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västragötalandsregionen ett arbete tillsammans för strategiska arbetssätt och praktiska metoder att ställa etiska krav på produkter som produceras i låglöneländer, där svårigheterna ofta kopplas till långa leverantörskedjor. Sedan 2010 samarbetar samtliga regioner med gemensamma styrdokument­, kontraktsvillkor och arbetsmetoder för utvärdering och uppföljning under avtalstiden. Många kommuner arbetar också systematiskt med sociala krav i leverantörskedjor. Det finns därmed goda erfarenheter att ta lärdom av för den upphandlande myndigheter och enheter som nu påbörjar arbetet.

Utveckla social hänsyn i de offentliga affärerna

Bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla särskilda arbetsrättsliga villkor trädde i kraft 1 juni 2017 i upphandlingslagarna LOU, LUF och LUK. Syftet är att säkerställa en sund konkurrens när de anställda som utför arbete för offentliga sektorn har de villkor som arbetsmarknadens parter kommit överens om. Offentliga medel ska heller inte bidra till att arbete i andra länder än Sverige sker under förhållanden som inte är förenliga med ILO:s kärnkonventioner.

I korthet innebär bestämmelserna att upphandlande myndigheter och enheter är skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal om det finns en risk för oskäliga arbetsvillkor.  Bestämmelserna innebär dock inte att det blir tillåtet att ställa krav på att leverantören ska vara bunden av ett kollektivavtal.

Upphandlingslagarna innebär att hänsyn ska tas till tillgänglighet. Upphandlande myndigheter och enheter är i vissa fall skyldiga att beakta tillgänglighet och alla användares behov. Genom att tänka på tillgänglighet vid upphandling kan organisationer bidra till att öka delaktigheten i samhället för alla. Det är viktigt att upphandlande myndigheter och enheter i ett tidigt skede av inköpssprocessen använder sig av principen om universell utformning, det vill säga att tänka strategiskt för att säkerställa att det som köps in kan användas av så många som möjligt och inte på förhand utesluter vissa användare. Läs mer om arbetsrättsliga villkor

Erfarenheterna av att ställa sysselsättningsfrämjande krav är begränsade. Men det finns exempel bland annat från Örebro kommun, Botkyrka kommun, Göteborgs stad och Trafikverket. Området är komplext och vi på Upphandlingsmyndigheten utvecklar nya metoder  för att ställa krav enligt upphandlingsreglerna samt med krav som leder till såväl samhällsnytta som nytta för berörda individer. Samverkan mellan olika aktörer kommer att leda till att området och arbetsmetodiken utvecklas.

Utmaningar och frågeställning­ar är annorlunda för idéburen sektor. Här handlar det många gånger om upphandlings­tekniska hinder som behöver överbryggas. Att idéburen sektor är en möjlig leverantör till offentlig sektor är känt sedan länge och ofta finns ett samarbete mellan exempelvis en kommun och ett idéburet företag eller annan typ av organisation. Inte sällan ger kommunen företaget bidrag för att erbjuda en viss service till de medborgare som ingår i verksamheten. När kommunen konkurrensutsätter annan typ av verksamhet där det idéburna företaget kan vara leverantör finns emellertid ofta hinder för företaget att delta. Orsaken kan vara att de krav som ställs på exempelvis finansiell ställning och kreditvärdighet inte är anpassade för denna typ av företag. Här finns stor potential till utveckling. Upphandlande myndigheter och enheter behöver identifiera inom vilka upphandlingsområden som det kan vara aktuellt med idéburna leverantörer, och anpassa ­dokumenten efter det.

Mer läsning om nollmätning vår rapport Trendens 1 2017

Senast uppdaterad:

Relaterad information

Relaterade länkar - mål 7