Du är nu på Upphandlingsmyndighetens nya webbplats. Information om vår webbplatsen och hur den är utformad.

Lagar och regler för säkerhetsskyddade upphandlingar

I upphandlingar som omfattas av säkerhetsskydd ska den upphandlande myndigheten eller enheten (upphandlande organisationen) se till att både säkerhetsskyddslagstiftningen och upphandlingslagstiftningen efterföljs. Även andra relevanta upphandlingslagar ska beaktas.

Bestämmelserna gäller vid upphandlingar enligt  

  • lagen om offentlig upphandling (LOU) 
  • lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF)
  • lagen om upphandling av koncessioner (LUK)
  • lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). 

Tillämpliga lagar på säkerhetsskyddsområdet

De lagar som aktualiseras på säkerhetsskyddsområdet är framförallt säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. I säkerhetsskyddade upphandlingar ska även relevanta upphandlingslagar beaktas.

Övergångsbestämmelser i säkerhetsskyddslagstiftningen 

Det finns flera bestämmelser i övergångsbestämmelserna som kan få betydelse i samband med säkerhetsskyddsarbetet. Säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen har båda övergångsbestämmelser som reglerar vad som gäller vid övergången från de gamla till de nu gällande bestämmelserna.

Ytterligare föreskrifter att beakta

Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och andra myndigheter som berörs får meddela ytterligare föreskrifter. Detta framgår av 7 kap. 4–9 §§ Säkerhetsskyddsförordningen (2018:658).

Se till exempel Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd; PMFS 2019:2 (pdf)

Upphandlingsreglerna och säkerhetsskydd

De lagar som styr all offentlig upphandling bygger på fem grundprinciper. Bestämmelserna i upphandlingslagarna ska alltid tolkas mot bakgrund av dem.

I samband säkerhetsskyddade upphandlingar bör något nämnas om två av dessa principer:

  • proportionalitetsprincipen
  • principen om öppenhet.

Proportionalitetsprincipen i upphandlingssammanhang innebär att kraven och villkoren i upphandlingen ska stå i rimlig proportion till det som upphandlas. De åtgärder som den upphandlande organisationen genomför får inte gå utöver vad som är nödvändigt för den aktuella upphandlingen.

Principen om öppenhet (transparens) i upphandlingssammanhang innebär att upphandlingar ska präglas av öppenhet och förutsebarhet. Upphandlingen ska därför som utgångspunkt annonseras så att vem som helst kan lämna anbud i upphandlingen. De leverantörer som har lämnat en ansökan eller ett anbud i en upphandling ska informeras om resultatet. Upphandlingsdokumenten ska vara förutsebara, det vill säga klart och tydligt formulerade samt innehålla alla krav som har ställts.

Andra lagar som kan aktualiseras

NIS-direktivet och LUFS är exempel på andra lagar som kan bli aktuella inför en upphandling som kräver ett särskilt skydd.

Källhänvisningar

  • lag (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
  • stärkt krisberedskap – för säkerhets skull, prop. 2007/08:92
  • ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskyddslag, prop. 2017/18:89
  • fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF)
  • lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU)
  • lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF)
  • lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK)
  • lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS)
  • nytt regelverk om upphandling, prop. 2015/16:195.
  • 1 § Lag (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.
  • 8 § Lag (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.
  • Prop. 2007/08:92, s. 33.
  • Prop. 2017/18:89, s. 40.
  • Prop. 2017/18:89, s. 39.
  • Prop. 2017/18:89, s. 57 f.
  • Artikel 346 FEUF.
  • 3 kap 3–5 §§ LOU; 3 kap. 1–3 §§ LUF; 1 kap. 9–10 §§ LUFS; 3 kap. 1-3 §§ LUK.
  • Prop. 2015/16:195, s. 381 f.
  • 3 kap. 4–5 §§ LOU; 3 kap. 2–3 §§ LUF; 3 kap. 2–3 §§ LUK.
  • 13 kap. LOU; 13 kap. LUF; 11 kap. LUK; 11 kap. LUFS.