Startsida

Sveriges säkerhet

I säkerhetsskyddslagstiftningen har det tidigare begreppet rikets säkerhet helt ersatts av begreppet Sveriges säkerhet. Begreppet Sveriges säkerhet innebär framförallt en modernisering av språket. I ett visst avseende tycks begreppet också ha fått en något vidare innebörd.

Rikets säkerhet i den gamla säkerhetsskyddslagstiftningen

Varken Sveriges säkerhet eller rikets säkerhet har definierats i lag. Begreppet riket säkerhet användes i den gamla säkerhetsskyddslagstiftningen. Rikets säkerhet kan avse såväl den yttre säkerheten för det nationella oberoendet som den inre säkerheten för det demokratiska statsskicket. Skyddet för den yttre säkerheten tar i första hand sikte på totalförsvaret. Med rikets inre säkerhet avses angrepp mot nationen utan att totalförsvaret berörs. Det skulle då kunna röra sig om angrepp mot rikets demokratiska statsskick från grupperingar utan förbindelse med främmande makt.

Därutöver menas med rikets säkerhet en rätt till okränkta landsgränser, ett bevarande av det svenska självstyret och demokratin samt ett skydd av nationens grundläggande funktionalitet. Rikets säkerhet avser därför inte enbart det fysiska territoriet. Det inbegriper också hävdandet av Sveriges suveränitet. Det betyder att Sverige ska kunna bruka sin exklusiva frihet under det folkrättsliga regelverket för att på det egna territoriet självständigt utöva statens funktioner, såväl vad avser statens inre som yttre förbindelser.

Sveriges säkerhet i den nu gällande säkerhetsskyddslagstiftningen

I den nu gällande säkerhetsskyddslagstiftningen har begreppet rikets säkerhet helt ersatts av begreppet Sveriges säkerhet. Skillnaderna mellan Sveriges säkerhet och rikets säkerhet ska inte överdrivas. Det rör sig framförallt om en modernisering av språket. I förarbetena till säkerhetsskyddslagen tycks lagstiftaren ändå med begreppet Sveriges säkerhet vilja tydliggöra att det inte endast är det militära försvaret som avses utan även de övergripande nationella intressen och samhällsvärden som säkerhetsskyddslagstiftningen ska skydda. Det framgår också av förarbetena att det är svårt att konkretisera begreppets innebörd ytterligare. Det framförs att det skulle vara olämpligt att ange alla skyddsvärda verksamheter eftersom det då skulle riskera att ge främmande makter eller andra antagonistiska aktörer information om vilka de mest skyddsvärda verksamheterna är.

Även en liten kommun kan behöva ta hänsyn till Sveriges säkerhet

I förarbetena till säkerhetsskyddslagen nämns flera exempel på varför säkerhetsskydd även kan bli aktuell på regional eller lokal nivå. En lokal eller regional störning av till exempel dricksvattenförsörjningen kan påverka ett stort antal människor i en region. Det kan i sin tur få nationella följdverkningar med betydelse för Sveriges säkerhet. Man kan också anta att ett angrepp på en mindre geografisk yta skulle kunna påverka människor som har funktioner i andra verksamheter med direkt betydelse för Sveriges säkerhet. Även flera koordinerade, eller av varandra oberoende, angrepp som resulterar i störningar av samhällsviktiga funktioner på lokal eller regional nivå kan påverka Sveriges säkerhet genom att det hos befolkningen sprids oro och misstro mot myndigheternas förmåga att hantera situationen. Det finns därför många aspekter som måste beaktas vid bedömningen av säkerhetsskyddsbehovet där följdverkningar i händelse av ett angrepp är en viktig del.

Begreppet Sveriges säkerhet bör förstås från ett vidare perspektiv. Säkerhetsskyddslagstiftningen har sannolikt ett bredare tillämpningsområde än vad många tror. Man bör därför beakta att säkerhetsskyddsarbete inte endast tar sikte på militära eller polisiära varor och tjänster. Det kan också bli aktuellt i verksamheter som har en mer civil karaktär där både samhällsviktiga och säkerhetskänsliga funktioner ingår. Det kan till exempel bli aktuellt med säkerhetsskydd när varor och tjänster upphandlas för vattenreningsverk, värmeverk, IT-anläggningar, hälso- och sjukvård, infrastruktur, bevakning av viktiga byggnader med mera.

Sveriges och rikets säkerhet i förhållande till annan lagstiftning

I förekommande fall har rikets säkerhet ersatts av Sveriges säkerhet även i upphandlingslagstiftningen, med undantag för lagen om upphandling av koncessioner (LUK). I LUK används begreppet rikets säkerhet fortfarande. Sannolikt finns det ett utrymme att här göra en ändamålsenlig tolkning där rikets säkerhet förstås som Sveriges säkerhet även enligt LUK.

I Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) används begreppet rikets säkerhet medan begreppet Sveriges säkerhet inte förekommer överhuvudtaget i OSL. Inte heller förekommer säkerhetsskyddslagens säkerhetsskyddsklassificeringar i OSL. Enligt förarbetena till säkerhetsskyddslagen framgår det dock att en säkerhetsskyddsklassificerad uppgift till sin natur är sådan att uppgiften materiellt sett kan hänföras till bestämmelser om sekretess i OSL med hänsyn till bland annat Sveriges säkerhet. Detta går även att utläsa av de hänvisningar som görs till OSL i den nya säkerhetsskyddslagstiftningen.

Källhänvisningar

  • säkerhetsskydd, prop. 1995/96:129
  • förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet, prop. 2013/14:51
  • ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskyddslag, prop. 2017/18:89
  • lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK)
  • säkerhetsskyddslagen (2018:585).