Start

Annonserade upphandlingar

År 2020 annonserade upphandlande myndigheter 17 938 upphandlingar. Drygt en tredjedel av upphandlingarna avsåg anläggning och 7 av 10 upphandlingar annonserades av kommunerna. Statistiken visar också att förenklat förfarande minskar och att pris är den vanligaste tilldelningsgrunden. Drygt 7 av 10 upphandlingar avsåg 2020 avtalsperioder om 3-4 år inklusive optioner.

Antalet annonserade upphandlingar minskar

År 2020 annonserade upphandlande myndigheter 17 938 upphandlingar i enlighet med upphandlingslagarna. Antalet var stabilt under flera år men minskade något 2019 och ännu mer 2020.

Källa: Mercell (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2021.

Flest upphandlingar annonserades i oktober

Fördelningen av annonserade upphandlingar mellan månaderna ser ut på ett liknande cykliskt sätt år efter år. Antalet annonserade upphandlingar är högt under mars, april och maj och som lägst under juli och augusti. År 2020 var oktober månaden med flest annonserade upphandlingar.

Källa: Mercell (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2021.

Flest upphandlingar i Stockholms län

Var varan, tjänsten eller byggentreprenaden ska levereras anges i annonsen som leveransort. För att ange leveransort i upphandlingar tillämpas som regel den hierarkiska regionala indelning (NUTS) som används inom EU för statistikredovisning. Den geografiska detaljeringsnivå som tillämpas är NUTS 3, vilket i Sverige motsvarar länsindelningen. En enskild upphandling kan ha mer än en leveransort. Alla annonser innehåller därmed minst en regionkod. Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län var 2020 de vanligaste länen för leveransort. Av samtliga upphandlingar som annonserades hade 39,8 procent något av de tre länen som leveransort. Upphandlingar där leveransorten inte anses vara avgörande har Sverige som leveransort. Leveransort kan också anges till utanför Sverige.

Antal upphandlingar efter leveransort, 2016 - 2020
Län 2016 2017 2018 2019 2020 Andel 2020
Stockholm 3 200 3 361 3 484 3 256 3016 15,0 %
Västra Götaland 2 785 3 023 2 963 2 989 2 940 14,6 %
Skåne 2 067 2 206 2 153 2 061 2 045 10,2 %
Östergötland 1 051 1 154 999 942 948 4,7 %
Norrbotten 783 861 791 835 842 4,2 %
Jönköping 782 827 825 813 798 4,0 %
Västerbotten 674 772 701 755 792  3,9 %
Uppsala 888 912 851 835 784 3,9 %
Dalarna 579 678 639 660 636 3,2 %
Halland 658 721 679 626 633 3,1 %
Örebro 537 619 554 552 613 3,0 %
Gävleborg 582 600 601 614 607  3.0 %
Värmland 580 625 596 643 607 3,0 %
Södermanland 574 634 570 557 568 2,8 %
Kalmar 491 560 569 529 562 2,8 %
Västmanland 522 554 520 595 521 2,6 %
Västernorrland 485 517 535 565 489 2,4 %
Blekinge 414 437 407 418 433 2,2 %
Kronoberg 409 451 458 475 410 2,0 %
Jämtland 339 347 324 377 362 1,8 %
Gotland 172 235 191 173 198 1,0 %
Sverige 1 072 810 770 1 064 1 092 5,4 %
Utanför Sverige 159 273 318 282 229 1,1 %

Källa: Mercell (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2021. Not: Andelarna summerar till mer än 100 procent eftersom vissa upphandlingar har mer än en leveransort.

Drygt en tredjedel av alla upphandlingar avser anläggningsarbete

En annons om upphandling ska innehålla minst en CPV-kod som beskriver den kategori varor, tjänster eller byggentreprenader som upphandlingen avser. CPV-koderna är uppbyggda i en trädstruktur som består av åtta siffror, där de två första siffrorna anger huvudgrupp och de efterföljande siffrorna anger en ökande grad av precisering. Koderna fastställs av Europeiska kommissionen och syftar till att möjliggöra för leverantörer att avgränsa sitt sökande till sådana upphandlingar som de är intresserade av. Sammanlagt finns närmare 10 000 CPV-koder.

Genom CPV-koder kan upphandlingar delas in branschvis i olika huvudgrupper. Vanligast 2020 var CPV 45 Anläggningsarbete. Det är vanligt att annonser om upphandling har flera CPV-koder eftersom upphandlingar ofta avser kombinationer av flera olika varor och tjänster. Därför kan de också tillhöra flera CPV-huvudgrupper. De tio vanligaste huvudgrupperna 2020 har, med några undantag, varit de vanligaste i flera år.

Antal annonser per CPV-huvudgrupp 2012 - 2020

Antalet annonserade upphandlingar efter CPV-huvudgrupp 2020
CPV Benämning Antal Andel
45 Anläggning 6 489 36 %
71 Arkitekt, bygg-, ingenjörs- och besiktningstjänster 2 007 11 %
79 Företagstjänster: lagstiftning, marknadsföring, rådgivning, rekrytering, tryckning och säkerhet 1 751 10 %
90 Avlopps- och avfallshantering, sanering och miljötjänster 1 478 8 %
50 Reparation och underhåll 1 194 7 %
34 Transportutrustning och transporthjälpmedel 1 121 6 %
72 IT-tjänster: konsultverksamhet, programvaruutveckling, Internet och stöd 1 110 6 %
33 Medicinsk utrustning, läkemedel och hygienartiklar 909 5 %
44 Konstruktioner och konstruktionsmaterial; konstruktionshjälpmedel (utom elutrustning) 900 5 %
85 Hälso- och sjukvård samt socialvård 845 5 %

Källa: Mercell (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2021. En upphandling kan ha en eller flera CPV-koder. Varje upphandling kan därför tillhöra flera CPV-huvudgrupper.

 

Andelen direktivstyrda upphandlingar fortsätter att öka

Andelen direktivstyrda upphandlingar har ökat under flera år. År 2020 omfattades 47,8 procent av alla annonserade upphandlingar av EU:s upphandlingsdirektiv. Upphandlingar som inte var direktivstyrda var därmed fortfarande vanligast.

Källa: Mercell (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2021. Not: I uppgifterna ingår inte förfaranden som avser koncessioner, eftersom det inte framgår om de är direktivstyrda eller inte.

Förenklat förfarande minskar, öppet förfarande ökar

En upphandling genomförs genom ett förfarande. Vilka förfaranden som den upphandlande myndigheten får välja bland beror på upphandlingens värde i förhållande till tröskelvärdena och, om det är fråga om en tjänst, på vilken typ av tjänst som ska upphandlas. Upphandlingsprocessen ser olika ut beroende på vilket förfarande som den upphandlande myndigheten använder. Bland annat skiljer sig förfarandena åt i fråga om annonsering och tidsfrister och om myndigheten får förhandla med anbudsgivarna eller inte.

Upphandlingar som inte är direktivstyrda kan genomföras genom förenklat förfarande eller urvalsförfarande. Förenklat förfarande, som var det vanligaste förfarandet 2020, innebär att upphandlingen annonseras nationellt och att vem som helst kan lämna anbud. Användningen av förenklat förfarande har dock minskat under de senaste åren.

Vid direktivstyrd upphandling finns ett flertal förfaranden att välja mellan. Den vanligaste formen av direktivstyrd upphandling, öppet förfarande, användes i 42 procent av alla upphandlingar 2020. Detta förfarande innebär att upphandlingen ska annonseras i EU:s gemensamma annonsdatabas TED och att vem som helst kan lämna anbud. Övriga förfaranden används i betydligt mindre utsträckning.

Antal annonserade upphandlingar efter förfarande, 2016 - 2020
Förfarande 2016 2017 2018 2019 2020 Andel 2020
Inte direktivstyrda upphandlingar 10 766 10 190 10 074 9 715 9 313 52,2 %
Förenklat förfarande 10 584 10 057 9 862 9 490 9 008 50,5 %
Urvalsförfarande 218 133 212 225 305 1,7 %
Direktivstyrda upphandlingar 7 565 8 192 8 227 8 513 8 450 47,3 %
Öppet förfarande 6 871 7 369 7 491 7 617 7 512 41,1 %
Förhandlat förfarande med föregående annonsering 528 626 617 641 660 3,7 %
Selektivt förfarande 129 145 178 206 213 1,2 %
Konkurrenspräglad dialog 30 38 34 34 36 0,2 %
Kvalificeringssystem 7 14 5 14 25 0,1 %
Förfarande med inrättande av innovationspartnerskap 0 0 2 1 4 0,0 %
Annat 119 94 76 96 89 0,5 %
Förfarande för upphandling av en koncession 119 94 76 96 89 0,5 %
Totalt 18 450 18 476 18 477 18 324 17 852 100 %

Källa: Mercell (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2021.

Pris vanligaste tilldelningsgrunden

Tilldelningsgrunden avgör hur avtal tilldelas vid upphandling. För att bestämma vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga finns tre grunder för utvärdering att välja mellan:

  • bästa förhållandet mellan kvalitet och pris
  • kostnad
  • pris

Vid utvärdering av vilket anbud som ska antas på grunden bästa förhållandet mellan pris och kvalitet tar den upphandlande myndigheten hänsyn till andra tilldelningskriterier, utöver pris. Vilken kvalitet som upphandlingen resulterar i beror på vilka krav som ställs.

Vid tillämpning av grunden pris ska avtalet tilldelas den som till lägst pris uppfyller alla obligatoriska krav. Grunden kostnad är ett utökat kostnadsbegrepp och fastställs genom en analys av kostnadseffektivitet, där till exempel livscykelkostnader kan ingå.

Det är möjligt att ställa lika höga krav på kvalitet oavsett vilken tilldelningsgrund som används. Statistiken redovisas delvis enligt de tidigare gällande tilldelningsgrunderna, eftersom statistiken även avser en tidsperiod då de gamla tilldelningsgrunderna fortfarande gällde. Innan 2017 kunde tilldelningsgrunderna vara antingen lägsta pris (motsvaras i dag av grunden pris) eller ekonomiskt mest fördelaktiga anbud (motsvaras i dag av grunden bästa förhållandet mellan pris och kvalitet). Den tilldelningsgrund som användes i störst utsträckning 2020 var pris. Andel har ökat sedan 2017 och har nu stabiliserat sig runt 60 procent. Tilldelningsgrunden användes i 59 procent av alla annonserade upphandlingar 2020.

Tilldelningsgrunden bästa förhållandet mellan pris och kvalitet användes i 41 procent av alla annonserade upphandlingar. Tilldelningsgrunden kostnad användes endast i ett fåtal upphandlingar 2020. Eftersom tilldelningsgrunderna förändrades den 1 januari 2017 bör jämförelser mellan tidigare år (före 2017) och senare år (2017 och senare) göras med viss försiktighet.

Källa: Mercell (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2021. Not: Uppgift om tilldelningsgrund saknas för 10 procent av alla upphandlingar 2014, 9 procent för 2015 och 9 procent för 2016. Vid tolkning av statistiken bör därför försiktighet iakttas. Tilldelningsgrunden kostnad används i liten utsträckning.

Källa: Mercell (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2021. Not: Uppgift om tilldelningsgrund saknas för 4 procent för 2017, 12 procent för 2018, 14 procent för 2019 och 13 procent för 2020. Vid tolkning av statistiken bör därför försiktighet iakttas. Tilldelningsgrunden kostnad används i liten utsträckning.

Ramavtalen blir fler

Ramavtal är ett avtal som ingås för att bestämma villkoren för kommande kontrakt som ska tilldelas under en given tidsperiod. Tilldelning av kontrakt som grundar sig på ramavtal kallas ibland för avrop. Av de upphandlingar som annonserades 2020 avsåg 40 procent ramavtal. Andelen upphandlingar som avser ramavtal minskade något 2017. Andelen ramavtal var oförändrad 2019 jämfört med 2017 och 2018, men steg något 2020.

Källa: Mercell (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2021. Not: Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen att upphandlingen avser ramavtal. Andelarna ramavtal kan därför vara högre i verkligheten.

Inrättande av dynamiska inköpssystem ökar

LOU och LUF ger upphandlande myndigheter möjlighet att använda sig av dynamiska inköpssystem (DIS). Dessa kan användas för återkommande inköp av varor, tjänster eller byggentreprenader som är allmänt tillgängliga på marknaden och har egenskaper som tillgodoser den upphandlande myndighetens behov. Ett dynamiskt inköpssystem är inte begränsat till de ursprungliga avtalsparterna på samma sätt som ramavtal är utan nya leverantörer kan ansluta efter hand.

Under 2020 inrättades 106 dynamiska inköpssystem. Jämfört med 2019 är det en ökning med 58 procent. När ett dynamiskt inköpssystem inrättas är ambitionen oftast att det ska vara i drift under flera år. Däremot finns det inte uppgifter i statistiken om hur många dynamiska inköpssystem som har avslutats, vilket gör att vi inte vet med säkerhet hur många som idag är i drift.

Källa: Mercell (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2021.

Vanligaste avtalsperioden inklusive optioner är 3-4 år

De upphandlingar som annonserades 2020 hade en genomsnittlig avtalsperiod om 2,3 år exklusive eventuella optioner till förlängning, det vill säga förlängningsklausuler. 58 procent avsåg avtalsperioder om 1–2 år. Notera att eventuella förlängningsklausuler är exkluderade i denna beräkning eftersom sådana inte nödvändigtvis nyttjas.  Det saknas information om huruvida optioner nyttjas. Det förekommer givetvis att optioner nyttjas och att avtal förlängs. Detta innebär att beräkningen utan förlängningsklausuler kan vara missvisande i förhållande till hur långa avtalstiderna är i praktiken.

År 2020 ökade andelen 1–2-åriga avtal jämfört med året innan, medan den längre trenden att 2–3-åriga avtal andelsmässigt minskar fortsätter. Avtalen som var 3–4 år långa var en något mindre andel än 2019, men över längre tid har den avtalslängden blivit relativt vanligare.

Källa: Mercell (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2021. Not: Enskilda avtalsperioder har avrundats till en decimal innan grupperingarna gjordes. Uppgift om avtalsperiod saknas för 45 procent av alla upphandlingar för 2016, 42 procent för 2017, 37 procent för 2018, 34 procent för 2019 och 34 procent för 2020. Bortfall för 2020 har ännu inte tagits fram. Vid tolkning av statistiken bör därför försiktighet iakttas.

Inklusive eventuella optioner till förlängningar var den genomsnittliga avtalsperioden 4,5 år för de upphandlingar som annonserades 2020. Drygt sju av tio upphandlingar (71 procent) avsåg avtalsperioder om 3–4 år. I denna beräkning är eventuella optioner om förlängning, det vill säga förlängningsklausuler, inkluderade. Att uppgifter om avtalsperioder saknas för enskilda upphandlingar kan bero på bortfall eller på att myndigheten anser att uppgiften inte är relevant. För många kontrakt är uppgift om avtalsperiod inte relevant för den upphandlande myndigheten i praktiken. Det gäller exempelvis när parterna fullgör sina åtaganden relativt omgående efter att kontraktet har tecknats.

Källa: Mercell (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2021. Not: Enskilda avtalsperioder har avrundats till en decimal innan grupperingarna gjordes. Uppgift om avtalsperiod saknas för 45 procent av alla upphandlingar 2016, 42 procent för 2017, 37 procent för 2018, 34 procent för 2019 och 34 procent för 2020. Bortfall för 2020 har ännu inte tagits fram. Vid tolkning av statistiken bör därför försiktighet iakttas.

Andelen avbrutna upphandlingar minskade 2020

Totalt 2 317 upphandlingar som annonserades 2020 avbröts. Detta motsvarade 12,9 procent av alla upphandlingar som annonserades.. Avbryts en upphandling innebär det att inget ramavtal ingås eller kontrakt tecknas. Andelen avbrutna upphandlingar ökade mellan 2016 och 2018 men minskade 2019 och 2020. Uppgiften om andelen avbrutna upphandlingar kan dessutom vara underskattad, eftersom uppgift om att en upphandling avbrutits inte alltid kommuniceras. Det kan finnas flera skäl till att en upphandling avbryts. Det saknas information om hur stor andel av de avbrutna upphandlingarna som annonseras på nytt.

Antal avbrutna upphandlingar per CPV-huvudgrupp, 2012 - 2020 (Excel-fil för nedladdning)

Andel avbrutna upphandlingar, 2016 - 2020
  2016 2017 2018 2019 2020
Antal annonserade 18 521 18 569 18 540 18 395 17 939
Antal avbrutna 2 116 2 468 2 611 2 474 2 317
Andel avbrutna 11,4 % 13,3 % 14,1 % 13,4 % 12,9 %

Källa: Mercell (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2021.