Villkor i den allmänna gruppundantags­förordningen

Villkoren i den allmänna gruppundantags­förordningen avser till vilken åtgärd stöd får ges, hur mycket stöd som får ges och vad den stöd­givande myndigheten och medlems­staten ska göra.

Den allmänna gruppundantagsförordningen innehåller ett stort antal bestämmelser. Vissa bestämmelser innehåller villkor som gäller alla typer av stöd medan andra bestämmelser innehåller villkor som endast gäller en viss stödkategori (särskilda villkor). Gemensamt för villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen är att de sätter gränserna för ett undantag från förbudet mot statligt stöd och att de därför ska tolkas med försiktighet (restriktivt).  

De särskilda villkoren fastställer vilka kostnadstyper som stödet får bidra till att täcka (stödberättigande kostnader). I de särskilda villkoren anges även hur stor del av de stödberättigande kostnaderna som får ersättas (stödnivå). Stödmottagarens egen finansiering är benämningen på den del av de totala stödberättigande kostnaderna som inte får ersättas av det offentliga. 

Vilka slags stöd omfattas och vilka stödmottagare omfattas inte 

Den allmänna gruppundantagsförordningen inleds med en lista över de stödkategorier som omfattas av förordningen (artikel 1). Stöd indelas utifrån stödets mål, exempelvis att främja regional tillväxt (regionalstöd) eller att bygga ut bredbandsinfrastruktur (stöd till bredbandsinfrastruktur).

Kategorier av stöd 

Särskilda villkor  

Regionalstöd (investeringsstöd, driftstöd i yttersta randområden och i glest befolkade områden, regionalt stöd till stadsutveckling) 

Artikel 1316 

Stöd till små och medelstora företag 

Artikel 1720 

Stöd för att ge små och medelstora företag tillgång till finansiering 

Artikel 2124 

Stöd till forskning, utveckling och innovation 

Artikel 2530 

Stöd till utbildning 

Artikel 31 

Stöd till rekrytering och anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder 

Artikel 3235 

Stöd till miljöskydd 

Artikel 3649 

Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer 

Artikel 50 

Socialt stöd till transport för personer bosatta i avlägsna områden 

Artikel 51 

Stöd till bredbandsinfrastruktur 

Artikel 52 

Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet 

Artikel 5354 

Stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur 

Artikel 55 

Investeringsstöd till lokal infrastruktur 

Artikel 56 

Stöd till regionala flygplatser 

Artikel 56 a 

Stöd till hamnar 

Artikel 56 b56 c 

Vissa företag (stödmottagare) får inte ges stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen trots att stödet ingår i någon av de tillåtna stödkategorierna. Det gäller företag som inte återbetalat ett olagligt stadsstöd och företag som har ekonomiska svårigheter enligt statsstödsreglernas definition.

Stöd får inte lämnas till ett företag som enligt ett tidigare kommissionsbeslut är skyldigt att återbetala ett olagligt statsstöd (artikel 1 p. 4 a och 4 b). Enligt reglerna måste en sådan bestämmelse skrivas in i det beslut eller i de regler som ska tillämpas inför enskilda beslut om stöd. Detta villkor ska alltså finnas i det dokument som är den rättsliga grunden för att bevilja stödet, till exempel i en svensk förordning eller i ett visst kommunalt beslut (villkoret kallas ofta Deggendorf-klausulen eftersom det tillkom genom en dom av EU-domstolen som rörde ett stöd med koppling till denna tyska stad, mål C-188/92).  

Stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen får inte heller lämnas till ett företag som har ekonomiska svårigheter (artikel 1 p. 4 c).

Ett företag i svårigheter definieras i den allmänna gruppundantagsförordningen som ett företag som uppfyller något av följande alternativa kriterier (artikel 2 p. 18):

  • Ett aktiebolag som har förlorat mer än hälften av det tecknade aktiekapitalet på grund av ackumulerade förluster.
  • Ett handelsbolag, ett kommanditbolag eller en enskild firma (företag med ägare med obegränsat ansvar för företagets skulder)[1] som förlorat över hälften av det bokförda egna kapitalet på grund av ackumulerade förluster.
  • Ett företag som har gått i konkurs eller som ska genomgå en rekonstruktion eller som uppfyller kriterierna i landets lagstiftning för att försättas i konkurs på sina fordringsägares begäran (ett kollektivt insolvensförfarande).
  • Ett större företag (gäller inte små och medelstora företag) som de senaste två åren haft en skuldsättningsgrad över 7,5 och samtidigt haft ett rörelseresultat före skatter och avskrivningar som varit lägre än företagets räntekostnader (det vill säga att räntetäckningsgraden är negativ).

Skatteverket har publicerat en rättslig vägledning om hur begreppet företag i svårigheter ska tolkas.

Företag i svårigheter (Skatteverkets webbplats)

Av artikeln framgår vidare att den totala budgeten för stödet får vara maximalt 150 miljoner euro om inte kommissionen godkänner en särskild utvärderingsplan.

 

Definition av de begrepp som tillämpas

I artikel 2 definieras de begrepp som används i förordningen. I kommissionens riktlinjer och meddelanden finns ibland fler råd om hur olika begrepp ska tolkas. För att undvika missförstånd om innehållet i olika termer och uttryck som används kan det vara lämpligt att hänvisa till den allmänna gruppundantagsförordningen i till exempel kommunens beslut. Om det även används andra definitioner i beslutet utöver de som finns i den allmänna gruppundantagsförordningen bör de anges särskilt.

Förordningens rättsverkan

Av artikel 3 följer att förordningen innehåller villkoren för ett undantag från genomförandeförbudet.

Genomförandeförbudet

I ett kommunalt beslut om statsstöd ska det finnas en hänvisning till den EU-rättsliga grunden för det stöd som kommunen vill ge.

Maximalt stödbelopp för respektive stödkategori

I artikel 4 anges det högsta möjliga stödbeloppet. Det skiljer sig åt beroende på vilket ändamål som stödet har. Nedan finns tre exempel på maximalt stödbelopp för stödändamål med en anknytning till kommunal och regional verksamhet:

  • Maximalt 70 miljoner euro får lämnas för ett visst bredbandsinfrastruktursprojekt.
  • Investeringsstöd för idrottsinfrastruktur och multifunktionell infrastruktur får lämnas om stödet inte överstiger 15 miljoner euro eller om de totala kostnaderna för ett sådant projekt inte överstiger 50 miljoner euro.
  • För investeringar i lokal infrastruktur gäller att stöd får lämnas med maximalt 10 miljoner euro, om de totala kostnaderna för samma infrastruktur inte överstiger 20 miljoner euro.

Av artikel 1 andra punkten a framgår vidare att den totala budgeten för stödet får vara maximalt 150 miljoner euro om inte kommissionen godkänner en särskild utvärderingsplan.

Krav på att stödet är överblickbart

Enligt artikel 5 får den allmänna gruppundantagsförordningen bara tillämpas på ett överblickbart (genomsynligt) stöd. Begreppet överblickbart är en översättning av det engelska ordet ”transparent”.

I en annan statsstödsförordning, kommissionens allmänna förordning om de minimis-stöd, översätts samma engelska term med ordet genomsynligt.

Stöd är överblickbart om det går att räkna ut det exakta stödbeloppet (stödandelen kallas även bruttobidragsekvivalenten) i förväg utan att värdera risken. Detta begränsar möjligheterna att tillämpa förordningen på vissa former av stöd.

Olika former av stöd ska uppfylla olika krav för att vara överblickbara. Förordningen gäller även vissa stöd där stödbeloppet bara kan fastställas om risken värderas (exempelvis lån, garantier, skattestöd, överlåtelse av anläggningstillgångar till ett pris under marknadsvärdet, riskkapital). I de fallen finns det bestämmelser om maximibelopp för den aktuella stödformen eller så ska särskilda metoder användas för att fastställa det exakta stödbeloppet. Till exempel ska metoder i kommissionens garantimeddelande tillämpas i vissa fall medan oberoende värderingsutlåtanden ska användas i andra fall.

Kommissionens garantimeddelande

Krav på att stöd inte får lämnas till påbörjade projekt (så kallad stimulanseffekt)

Enligt artikel 6 är det förbjudet att lämna stöd till projekt som påbörjats innan stödet beviljats (stimulanseffekt). En ansökan om stöd från ett företag måste alltså ha skickats in innan projektet som stödet avser påbörjas. Orsaken till detta villkor är att statsstöd bara får ges för att bidra till åtgärder som inte skulle ha genomförts utan stödet. En kommun eller en region som tillämpar detta villkor behöver alltså inte utreda om stödet verkligen skulle ha varit en nödvändig förutsättning för projektet. Villkoret innebär dock att kommunen eller regionen måste ta ställning till om projektet har påbörjats före beslutet att bevilja stöd.

Tillämpningsbestämmelser för hur de särskilda villkoren om stödberättigande kostnader och stödnivå beräknas

I artikel 7 finns principerna för hur stödberättigande kostnader och stödnivå i de särskilda villkoren ska tillämpas.

Regler om när olika stöd ska räknas samman

I de flesta fall avser stödgivning ett visst projekt eller en viss investering. I vissa projekt kan flera stödgivande myndigheter, kommuner eller regioner vara inblandade. Därför finns det regler i artikel 8 om när olika stöd ska räknas samman när de beloppsmässiga villkoren för ett enskilt projekt, företag eller verksamhet tillämpas. I de flesta fall avser olika projekt olika typer av investeringar. Därför är det normalt inte fråga om stöd för samma stödberättigande kostnader när ett företag får stöd för flera olika projekt. Reglerna om sammanräkning av olika stödbelopp(kumulering) får störst betydelse när flera olika stöd ges till samma projekt för samma stödberättigande kostnader.

Vad ska offentliggöras vid stödgivning?

För att säkerställa transparens och kontroll av stöd som lämnas enligt den allmänna gruppundantagsförordningen ska viss information om stöden offentliggöras. I artikel 9 anges vilken information om stöden som ska vara offentligt tillgänglig på en nationell webbplats. Tillväxtanalys ansvarar för den nationella webbplatsen som i praktiken består av en länk till kommissionens webbplats. Där finns information för både stödgivare, stödmottagare, stödmottagarnas konkurrenter och allmänheten. På grund av detta bör stödbeslutet, till exempel det kommunala beslutet, innehålla både information och villkor för ett offentliggörande. 

Statligt stöd på Tillväxtanalys webbplats

Övervakning

I artikel 10–12 regleras de administrativa tillvägagångssätt som ska följas för att säkerställa kommissionens möjligheter att övervaka att villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen tillämpas. Den allmänna gruppundantagsförordningen innehåller flera villkor som innebär att information om statsstöd måste offentliggöras på olika sätt. Se föregående avsnitt för information om kravet på information enligt artikel 9.

När ett visst stöd eller regler för att lämna stöd ges eller träder i kraft ska regeringen informera kommissionen om åtgärden inom 20 dagar. De uppgifter som regeringen skickar in till kommissionen publiceras av Europeiska kommissionens kungörelseorgan, Europeiska unionens officiella tidskrift. Uppgifter om stöden finns även i kommissionens ärendedatabas och ska bland annat innehålla en länk till de regler som stödgivaren ska tillämpa. Kommuner och regioner (tidigare landsting) som vill lämna statsstöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen måste därför kontakta regeringen.

Stödgivaren (till exempel en kommun eller en region) ska enligt den allmänna gruppundantagsförordningen lämna vissa uppgifter varje år (bilaga III A och B i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004). Den årliga rapporteringen görs i ett webbformulär som Tillväxtanalys ger stödgivaren tillgång till.

Stödgivaren ska också lämna särskild information om enskilda stödbeslut när dessa stöd är större än 500 000 euro. Informationen ska lämnas i en särskild databas som kommissionen administrerar och som stödgivaren får tillgång till via Tillväxtanalys. Databasen kallas Transparency Award Module och förkortas TAM. Tillväxtanalys måste ge ett användarkonto till en kontaktperson hos stödgivaren. Kontaktpersonen får därefter tilldela behörigheter inom sin organisation. Den första informationen i databasen ska läggas in senast sex månader efter beslutet om att lämna ett sådant större stöd.

Enligt artikel 12 ska stödgivaren föra in information och handlingar som visar att stödgivaren har följt villkoren i förordningen. Informationen ska sparas i tio år från den dag då stödet beviljades, eller om det är fråga om ett regelverk för att bevilja stöd (en stödordning): i tio år från att det sista stödet beviljades enligt regelverket. Om kommissionen begär information ska den överlämnas inom 20 arbetsdagar från det att begäran inkommit till regeringen. En kommun eller en region kan alltså med kort varsel behöva ge Regeringskansliet de uppgifter som kommissionen efterfrågar.

Sekretess och skydd av personuppgifter

Uppgifterna som ska offentliggöras kan i vissa fall vara känsliga för företag, vilket innebär att beslut om stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen kan behöva villkoras med att stödmottagaren samtycker till att personuppgifter eller företagshemligheter offentliggörs.

Kommissionens definition av små och medelstora företag

Kommissionens definition av små och medelstora företag har betydelse för hur flera av bestämmelserna i den allmänna gruppundantagsförordningen ska tillämpas. Generellt är förutsättningarna för att ge statsstöd bättre när stödet riktas till mindre företag. Definitionen av små och medelstora företag finns i bilaga I. Kommissionen har även publicerat ett formulär som stödgivande myndigheter kan använda sig av för att hämta in de uppgifter som behövs för denna bedömning.

Kommissionens formulär för att bedöma vilken företagstyp det är fråga om

I tabellen nedan anges kriterierna som ska tillämpas när företag delas in efter storlek i kategorierna mikro, små, respektive medelstora företag. Övriga företag räknas som stora företag.

Kriterier för mikroföretag, små och medelstora företag (omsättning och balansomslutning är alternativa)

Företagstyp Anställda Omsättning Balans

Mikroföretag

<10

2 miljoner euro

2 miljoner euro

Små

<50

10 miljoner euro

10 miljoner euro

Medelstort

<250

50 miljoner euro

43 miljoner euro

Förordningens giltighetstid

Den allmänna gruppundantagsförordningen gäller till och med den 31 december 2020. När beslut fattas om enskilda stöd eller om särskilda regelverk för att lämna stöd under vissa förutsättningar (stödordningar) bör beslutet inte avse stöd för längre perioder än för den period som den allmänna gruppundantagsförordningen gäller. När den allmänna gruppundantagsförordningen upphör att gälla följer ett stöd som utformats enligt villkoren i förordningen statsstödsreglerna under ytterligare sex månader. Därefter krävs dock en statsstödsanmälan om kommissionens förordning inte förlängs eller ersätts med ett nytt motsvarande regelverk. Kommissionen har föreslagit att förordningen ska förlängas till den 31 december 2022.

Kommissionens vägledning om villkoren i förordningen

Mer vägledning att tillämpa bestämmelserna i förordningen finns i ett arbetsdokument med frågor och svar om hur den allmänna gruppundantagsförordningen tillämpas.

Kommissionens frågor och svar om tillämpningen av den allmänna gruppundantagsförordningen

Om en kommun eller en region vill ställa andra frågor om tolkningen av bestämmelserna i förordningen går det att göra det via Regeringskansliet. Även Upphandlingsmyndigheten kan ha information eller bidra med hjälp att formulera frågor till kommissionen om hur den allmänna gruppundantagsförordningen tillämpas. 

Senast uppdaterad:

Relaterad information