Villkoren i SGEI-beslutet

Stöd som uppfyller villkoren i kommissionens SGEI-beslut (kommissionens beslut 2012/21/EU) kan lämnas utan att kommissionen först godkänt stödet.

Stöd i form av ersättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är förenligt med EUF-fördragets statsstödsregler om villkoren i kommissionens SGEI-beslut är uppfyllda. SGEI-beslutet är alltså ett undantag från genomförandeförbudet.

Genomförandeförbudet

Till skillnad från ersättning som uppfyller de fyra Altmarkkriterierna och därmed inte är statsstöd måste ersättning som utgör statsstöd utformas och kontrolleras enligt villkoren i SGEI-beslutet så att företag som får ersättningen inte överkompenseras.

Det är viktigt att löpande säkerställa att villkoren i SGEI-beslutet respekteras. Om villkoren inte följs omfattas stödet av förbudet mot statligt stöd. Det är företaget som fått ersättningen som i sådana fall riskerar att behöva betala tillbaka stödet med ränta.

För att SGEI-beslutet ska kunna tillämpas måste stödet ges till ett eller flera företag som anförtrotts att tillhandahålla en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. De berörda företagen måste ha anförtrotts en särskild uppgift av det offentliga, det vill säga staten, kommunen eller regionen, inom ramen för respektive myndighets behörighet. I Sverige måste kommuner och regioner exempelvis beakta kommunallagen. SGEI-beslutet förutsätter att företaget som får stödet har en skyldighet att tillhandahålla tjänsten. Anförtroendet kan ske genom en eller flera officiella handlingar som varje medlemsstat, på statlig, regional eller lokal nivå, inom ramen för varje medlemsstats nationella rätt får utforma. Den officiella handlingen ska innehålla en hänvisning till SGEI-beslutet.

SGEI-beslutet kan användas som statsstödsrättslig grund för att ge stöd till ett företag för att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i följande fall:

  • Stöd som ges för medicinsk vård på sjukhus och akuttjänster, tjänster för sociala behov när det gäller sjuk- och långvård, barnomsorg, tjänster för tillträde till och återinträde på arbetsmarknaden, tjänster i form av socialt subventionerade bostäder och tjänster för vård och social integrering av sårbara eller utsatta grupper.
  • Stöd som avser luft- eller sjöförbindelser till öar eller flygplatser och hamnar om det genomsnittliga antalet passagerare per år (årets passagerarantal summerat med de två föregående årens passagerarantal dividerat med tre) understiger ett visst antal:
    • luft- eller sjöförbindelser till öar (med högst 300 000 passagerare per år)
    • flygplatser (med högst 200 000 passagerare per år)
    • hamnar (med högst 300 000 passagerare per år)
  • SGEI-beslutet tillämpas inte på stöd för offentliga tjänster inom landtransportsektorn. Ersättning för offentliga tjänster inom sektorn för kollektivtrafik på järnväg och väg regleras i stället genom Europaparlamentets och rådets förordning 1370/2007.
  • SGEI-beslutet får bara tillämpas på lufttransport om både kraven i Europaparlamentets och rådets förordning 1008/2008 och kraven i SGEI-beslutet är uppfyllda.
  • För stöd till andra typer av tjänster än de som räknas upp ovan kan SGEI-beslutet tillämpas så länge ersättningen inte överstiger 15 miljoner euro per år och tjänst som anförtrotts företaget.

Rättsligt bindande skyldighet

För att skyldigheten ska ha statsstödsrättslig betydelse ska den vara rättsligt bindande, vilket innebär att den kan vara utformad som ett avtal och vara civilrättsligt bindande eller ha formen av en offentligrättsligt bindande reglering (lag, förordning eller beslut). Även en ägares anvisningar till sitt bolag bör kunna skapa rättsliga ramar för skyldigheten. Den rättsligt bindande skyldigheten kan sedan läggas till grund för hur ersättningen utformas. En tjänst ska vanligtvis upphandlas om en offentlig aktör ger en leverantör ersättning för att utföra tjänsten. Om skyldigheten att tillhandahålla en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse är ett resultat av ett kontrakt i upphandlingsrättslig mening måste även upphandlingsreglerna följas.

Ersättningen

Om beslutet kan tillämpas på det aktuella stödet måste ersättningen utformas enligt artikel 5 i SGEI-beslutet. Ersättningen får bara täcka de kostnader som tillkommer på grund av de skyldigheter som företaget har och en rimlig vinst. Med kostnad menas skillnaden mellan de intäkter och kostnader som tillkommer till följd av de skyldigheter som företaget anförtros. Intäkterna måste inkludera värdet av de eventuella rättigheter som följer med skyldigheten att tillhandhålla tjänsten. Medlemsstaten måste dock inte väga in intäkter från verksamhet som inte omfattas av skyldigheten att tillhandahålla den allmännyttiga tjänsten. Metoden för att beräkna kostnaden kan anpassas grundat på förutsättningarna i det enskilda fallet. De tillkommande kostnaderna får omfatta investeringar exempelvis i form av infrastruktur, om investeringarna är nödvändiga för att kunna tillhandahålla tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse.

Villkoren för hur ersättningen ska beräknas och kontrolleras måste fastställas innan uppdraget ges till ett visst företag.

Med rimlig vinst avses antingen en viss schablonränta eller en annan riskrelaterad nivå på internräntan för det investerade kapitalet i förhållande till den tid som företaget anförtrotts att tillhandahålla tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse. Om något annat än schablonbeloppet avses med rimlig vinst måste beräkningsgrunderna för vad som är en rimlig vinst fastställas när övriga villkor som gäller för att beräkna och kontrollera ersättningen fastställs.

Om företaget som anförtros uppdraget även bedriver en annan verksamhet, måste kostnaderna för de olika delarna av företagets verksamhet hållas isär i företagets interna redovisning (särredovisning).

I vissa fall kan kraven på särredovisning även följa av lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., även kallad transparenslagen. Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för den lagstiftningen och mer information om särredovisning och separat redovisning finns på hos Konkurrensverket.

Transparenslagen (Konkurrensverkets webbplats) 

Kontroll och återkrav av överkompensation

Enligt artikel 6 i SGEI-beslutet ska all ersättning som överstiger den ersättning som får ges enligt artikel 5 (överkompensation) återkrävas. Ersättningen får aldrig överstiga vad som krävs för att täcka de kostnader som har uppkommit på grund av skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, med hänsyn tagen till de intäkter som företaget får och en rimlig vinst. Om ersättningen leder till att företaget får mer ersättning än vad som motsvarar kostnaderna för uppdraget och en rimlig vinst, är överskottet ett oförenligt statsstöd som ska återbetalas med ränta. Behöriga myndigheter måste regelbundet kontrollera att ersättningen inte har medfört någon överkompensation för det företag som mottagit ersättningen. Kontrollen ska utföras minst vart tredje år under den tid företaget anförtrotts att utföra tjänsten och ytterligare en gång när uppdraget har genomförts. Om det upptäcks att överkompensation har getts och den är högst 10 procent av den genomsnittliga årliga ersättningen, kan beloppet skjutas fram till nästa period. Beloppet dras då av från den ersättning som ska betalas ut under den perioden i stället.

Den ansvariga myndigheten beslutar hur kontrollen av överkompensation utformas och det kan vara offentliga eller privata revisorer som utför granskningen. En beskrivning av den kontroll som kommer att göras måste finnas i den officiella handling som anförtror skyldigheterna till företaget (artikel 4 i SGEI-beslutet).

Hur länge kan en tjänst anförtros ett företag

Enligt artikel 2.2 i SGEI-beslutet får en tjänst inte anförtros ett företag längre än tio år om inte tjänsten kräver betydande investeringar som behöver skrivas av under en längre period enligt allmänt accepterade redovisningsprinciper. Om sådana investeringar krävs och om även andra regler än statsstödsreglerna som till exempel upphandlingsreglerna medger det, kan tjänsten anförtros företaget under hela avskrivningstiden.

Enligt SGEI-beslutet kan ett nytt uppdrag beslutas och tilldelas efter att tiden löpt ut. Om inte andra regler som till exempel upphandlingsreglerna kräver en ny konkurrensutsättning, är det alltså möjligt att förlänga uppdraget med samma utförare.

SGEI-beslutet innebär dock att behöriga myndigheter på nytt måste bedöma behovet av att anförtro ett företag den aktuella tjänsten och väga in marknadsförutsättningarna.

Innehållet i den officiella handlingen

Statsstödsreglerna innehåller inte information om formen eller hur den officiella handlingen ska utformas. Enligt artikel 4 i SGEI-beslutet ska den officiella handling som anförtror tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse åt företaget innehålla följande information:

  1. En beskrivning av företagets skyldigheter och tiden för skyldigheterna.
  2. Namnet på företaget och en uppgift om uppdragets eventuella geografiska avgränsningar.
  3. Innebörden av eventuella rättigheter som den ansvariga myndigheten ger företaget.
  4. En beskrivning av villkoren för den ersättning som företaget ska få, inklusive villkoren för kontroll och övervakning av eventuell överkompensation.
  5. En beskrivning av de åtgärder som vidtas för att undvika och för att återkräva all eventuell överkompensation.
  6. En hänvisning till SGEI-beslutet (kommissionens beslut 2012/21/EU).

Krav på offentliggörande av information i vissa fall

Om ett företag får ersättning enligt SGEI-beslutet som överstiger 15 miljoner euro och företaget även bedriver annan ekonomisk verksamhet måste behöriga myndigheter enligt artikel 7 i SGEI-beslutet offentliggöra den officiella handling som anförtror tjänsten åt företaget eller en sammanfattning av handlingen. Det krävs då även att uppgifter om det årliga stödbelopp som utbetalas publiceras årligen.

Krav på att hålla uppgifter tillgängliga

Enligt artikel 8 i SGEI-beslutet ska all information som behövs för att bedöma om villkoren i SGEI-beslutet har följts finnas tillgänglig under den period som företaget har anförtrotts att tillhandahålla tjänsten och under ytterligare tio år efter att anförtroendet har upphört. Syftet med kravet är att kommissionen ska kunna begära att få den information som är nödvändig för att ta ställning till om villkoren i SGEI-beslutet har följts.

Rapporter till kommissionen

Statsstöd som lämnas enligt SGEI-beslutet omfattas inte av de årliga rapporter för statligt stöd som Sverige lämnar till kommissionen och som Tillväxtanalys administrerar.

En kommun eller en region som lämnar statsstöd enligt villkoren i SGEI-beslutet ska istället informera Näringsdepartementets enhet för marknad och konkurrens.

Den sista juni vartannat år lämnar Sverige en rapport till kommissionen om all ersättning, från de två föregående åren, som lämnas enligt villkoren i SGEI-beslutet. Rapporten innehåller uppgifter om det totala beviljade stödbeloppet i Sverige, uppdelat efter stödmottagarnas ekonomiska sektor och uppgifter om huruvida tillämpningen av SGEI-beslutet har gett upphov till problem eller klagomål från tredje man för en viss typ av tjänst. Kommissionen kan även begära andra uppgifter och ska i god tid informera medlemsstaterna om vilka ytterligare uppgifter som efterfrågas. En kommun eller en region som tillämpar SGEI-beslutet ska ge Näringsdepartementet de uppgifter som kommissionen kan komma att efterfråga.

Kommissionen publicerar medlemsstaternas rapporter om hur regelverket tillämpas på sin webbplats.

Medlemsstaternas rapporter om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

En kapitalavkastning som inte överstiger den relevanta swap-räntan plus en premie på 100 baspunkter anses under alla omständigheter vara rimlig. Kommissionen publicerar de tillämpliga swapräntorna på sin webbplats.

Information från kommissionen om swapräntor

Senast uppdaterad:

Relaterad information